Bangkok, 111018 (IPS) – N\u00e4r regimen i Burma nyligen meddelade att man sl\u00e4ppte 200 av landets 2 000 samvetsf\u00e5ngar kunde det tolkas som en eftergift f\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rldens l\u00e5ngvariga sanktioner mot diktaturen. Men sanningen kan vara en annan, enligt bed\u00f6mare.<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6r USA och EU, som varit ledande i de ekonomiska sanktionerna mot Burma, kan frisl\u00e4ppandet av samvetsf\u00e5ngarna ses som en viktig f\u00f6r\u00e4ndring efter flera \u00e5rtionden av stenh\u00e5rt f\u00f6rtryck i Burma.<\/p>\n
-Vi har varit tydliga med att vi vill se framsteg i fr\u00e5ga om sl\u00e4ppandet av f\u00e5ngar, sade Kurt Campbell vid amerikanska UD i Bangkok f\u00f6rra m\u00e5ndagen.<\/p>\n
Tv\u00e5 dagar senare sl\u00e4pptes 200 av Burmas 2 000 politiska f\u00e5ngar. En av de f\u00f6rsta som kunde l\u00e4mna sin cell var komikern och regimkritikern Ko Thura, mer k\u00e4nd under namnet Zarganar, som satt d\u00f6md till 35 \u00e5rs f\u00e4ngelse. En annan v\u00e4lk\u00e4nd f\u00e5nge som sl\u00e4pptes var den facklige aktivisten Su Su Nway som fick amnesti fr\u00e5n sitt tolv\u00e5riga f\u00e4ngelsestraff.<\/p>\n
Frisl\u00e4ppanden kom efter att president Thein Sein meddelat att sammanlagt 6 359 f\u00e5ngar skulle sl\u00e4ppas fria.<\/p>\n
Sedan den tidigare generalen Thein Sein tog \u00f6ver makten i Burma i slutet av mars, och d\u00e4rmed avslutade n\u00e4stan 50 \u00e5rs \u00f6ppet milit\u00e4rstyre, har det genomf\u00f6rts vissa f\u00f6r\u00e4ndringar i landet. Den \u00f6k\u00e4nda statliga censuren har bland annat till\u00e5tit vissa regeringskritiker att g\u00f6ra sig h\u00f6rda i de lokala medierna.<\/p>\n
Den burmesiske historikern och f\u00f6rfattaren Thant Myint-U anser dock inte att dessa politiska reformer \u00e4r resultatet av de sanktioner som v\u00e4stv\u00e4rlden l\u00e4nge har riktat mot Burma.<\/p>\n
-De historiska reformer som \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g genomf\u00f6rs trots sanktionerna, inte p\u00e5 grund av dem. De kommer sig inte av p\u00e5tryckningar utifr\u00e5n utan eftersom alla \u2013 inklusive eliten \u2013 i allt h\u00f6gre grad insett att Burma m\u00e5ste ta plats i det 21:a \u00e5rhundradet, s\u00e4ger Thant Myint-U till IPS.<\/p>\n
USA var f\u00f6rst ut med att inf\u00f6ra sanktioner mot Burma 1988, efter att regimen genomf\u00f6rt ett blodigt tillslag mot demokratiaktivister d\u00e4r \u00f6ver tre tusen personer d\u00f6dades. \u00c5r 1996 inf\u00f6rde EU sanktioner mot Burma, och dessa har med tiden kommit att sk\u00e4rpas till att inkludera frusna tillg\u00e5ngar f\u00f6r \u00f6ver 1 200 burmesiska f\u00f6retag samt resef\u00f6rbud f\u00f6r regimens medlemmar.<\/p>\n
Dessa sanktioner kom dock att f\u00e5 oavsiktliga konsekvenser och drabbade enligt vissa bed\u00f6mare det burmesiska folket h\u00e5rdare \u00e4n milit\u00e4ren.<\/p>\n
Att landets textilindustri f\u00f6ll samman f\u00f6r ett \u00e5rtionde sedan brukar ofta betraktas som en av sanktionernas konsekvenser. \u00c5r 2000 fanns det 310 textilfabriker i landet, med sammanlagt n\u00e4stan 120 000 anst\u00e4llda. I dag \u00e5terst\u00e5r det enbart 130 fabriker, med runt 50 000 anst\u00e4llda.<\/p>\n
-Textilfabrikerna drabbades av de amerikanska sanktionerna. De som f\u00f6rlorade sina arbeten hade inga resurser eller n\u00e5gra m\u00f6jligheter att hitta alternativa inkomstk\u00e4llor, s\u00e4ger Zaw Oo, burmesisk ekonom som lever i exil i Thailand.<\/p>\n
Han menar att de som drabbades av sanktionerna var exakt samma personer som den amerikanska regeringen borde ha hj\u00e4lpt, ist\u00e4llet f\u00f6r att straffa.<\/p>\n
-Alla stora fiskar i landet har f\u00f6rblivit ober\u00f6rda av sanktionerna. De har hittat andra m\u00f6jligheter att \u00f6verleva och regimen har under de senaste tio \u00e5ren blivit allt mer beroende av gasexporten f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra ekonomin.<\/p>\n
Sanktionerna har ocks\u00e5 lett till ett minskat bist\u00e5nd till Burma, d\u00e4r den amerikanska politiken f\u00f6rhindrat V\u00e4rldsbanken eller IMF fr\u00e5n att g\u00e5 in med st\u00f6d. \u00c4ven FN-programmet UNDP har blivit bakbundet p\u00e5 grund av sanktionerna.<\/p>\n
Konsekvensen har blivit att det humanit\u00e4ra bist\u00e5ndet till Burma blivit minimalt. Medan befolkningen i grannl\u00e4nderna Laos och Kambodja mottagit ett humanit\u00e4rt bist\u00e5nd per capita p\u00e5 motsvarande mellan 300 kronor och 450 per \u00e5r har burmeserna f\u00e5tt leva med en summa p\u00e5 motsvarande runt 25 kronor. V\u00e4nder man p\u00e5 utr\u00e4kningen s\u00e5 inneb\u00e4r detta att de fattiga i Burma g\u00e5tt miste om motsvarande 13 miljarder kronor om \u00e5ret i bist\u00e5ndspengar.<\/p>\n
-Tiden \u00e4r inne f\u00f6r att mer detaljerat och nyanserat tala om hur effektiva sanktionerna har varit, s\u00e4ger David Scott Mathieson, Burmaexpert vid Human Rights Watch.<\/p>\n
Han menar att USA, EU, Australien och Kanada b\u00f6r diskutera vilka sanktioner som nu kan tas bort med tanke p\u00e5 de reformer som har genomf\u00f6rts \u2013 och vilka som fortfarande b\u00f6r beh\u00e5llas med tanke p\u00e5 de m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott som regimen fortfarande beg\u00e5r i landet.<\/p>\n
-Det vore d\u00e5raktigt att ta bort alla sanktioner med h\u00e4nvisning till de f\u00f6r\u00e4ndringar som gjorts. Vi talar fortfarande om en oerh\u00f6rt brutal, motstr\u00e4vig och isolerad regim, s\u00e4ger David Scott Mathieson.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Bangkok, 111018 (IPS) – N\u00e4r regimen i Burma nyligen meddelade att man sl\u00e4ppte 200 av landets 2 000 samvetsf\u00e5ngar kunde det tolkas som en eftergift f\u00f6r v\u00e4stv\u00e4rldens l\u00e5ngvariga sanktioner mot diktaturen. Men sanningen kan vara en annan, enligt bed\u00f6mare.<\/p>\n","protected":false},"author":38,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,1,10,7],"tags":[],"class_list":["post-15419","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-manskliga-rattigheter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15419","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/38"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15419"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15419\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15419"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15419"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15419"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}