Kathmandu, 110929 (IPS) – En nepalesisk kampanj mot trafficking har p\u00e5 senare tid r\u00f6nt uppm\u00e4rksamhet i b\u00e5de Vita huset och i Hollywood. Samtidigt forts\u00e4tter m\u00e4nniskohandeln att vara ett stort problem, som dessutom f\u00f6rv\u00e4rrats av den l\u00e5ngvariga politiska krisen i landet.<\/p>\n
<\/p>\n
-Vi samlade in namnunderskrifter fr\u00e5n 10 000 framst\u00e5ende personer med krav p\u00e5 att regeringen vidtar \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att motverka trafficking, ber\u00e4ttar Benumaya Gurung, vid Alliansen mot trafficking av kvinnor och barn i Nepal, ett n\u00e4tverk best\u00e5ende av 27 olika m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer.<\/p>\n
-Vi ville \u00f6verl\u00e4mna listan till ministern med ansvar f\u00f6r kvinnor, barn och sociala fr\u00e5gor. Men tyv\u00e4rr finns det ingen s\u00e5dan minister.<\/p>\n
Tusentals nepalesiska flickor offer f\u00f6r trafficking varje \u00e5r och sedan 2002 har Nepal haft nio kortlivade regeringar som alla misslyckats med att ta krafttag mot m\u00e4nniskohandeln. Den tionde i raden, som svors in nyligen, har \u00e4nnu inte tillsatt en minister med ansvar f\u00f6r fr\u00e5gorna, och har heller inte vidtagit n\u00e5gra \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att bek\u00e4mpa trafficking.<\/p>\n
Den nepalesiska staten har inte ens genomf\u00f6rt n\u00e5gon ordentlig unders\u00f6kning av hur m\u00e5nga av landets medborgare som varje \u00e5r uts\u00e4tts f\u00f6r trafficking.<\/p>\n
Hari Paudel, vid landets socialdepartement, p\u00e5pekar att den mest citerade studien gjordes i samarbete med ILO – f\u00f6r tio \u00e5r sedan.<\/p>\n
-D\u00e4r ber\u00e4knade man att runt 12 000 nepalesiska flickor varje \u00e5r f\u00f6rdes till Indien f\u00f6r att bli prostituerade, s\u00e4ger Paudel.<\/p>\n
Om man ska g\u00e5 efter antalet fall som rapporteras till polisen r\u00f6r det sig om f\u00e4rre \u00e4n 200 fall om \u00e5ret. Men det \u00e4r en siffra som inte s\u00e4ger n\u00e5gonting om den verkliga omfattningen.<\/p>\n
-Folk \u00e4r oben\u00e4gna att anm\u00e4la trafficking. Vi har uppt\u00e4ckt byar d\u00e4r det inte finns n\u00e5gra kvinnor. Byborna s\u00e4ger att deras kvinnor begett sig till Indien i jakt p\u00e5 arbete, och att de snart kommer att \u00e5terv\u00e4nda, s\u00e4ger Paudel.<\/p>\n
Enligt en \u00e5rlig amerikansk rapport om trafficking finns det flera allvarliga brister i den nepalesiska lagstiftningen, trots att trafficking \u00e4r ett brott som kan leda till l\u00e5ngvariga f\u00e4ngelsestraff. I rapporten p\u00e5pekas bland annat att personer med “politiska kontakter” kan undg\u00e5 straff.<\/p>\n
Kvinnor som utsatts f\u00f6r trafficking blir ofta stigmatiserade av samh\u00e4llet, vilket g\u00f6r det \u00e4n sv\u00e5rare f\u00f6r dem som lyckats ta sig ur sina pl\u00e5goandars grepp att sedan \u00e5terg\u00e5 till ett normalt liv.<\/p>\n
Ett typiskt exempel p\u00e5 det \u00e4r Charimaya Tamang, som i \u00e5r fick en utm\u00e4rkelse av USA:s regering f\u00f6r sitt arbete mot “den moderna slavhandeln”. Hon f\u00f6rdes bort fr\u00e5n sitt hem i Nepal som 16-\u00e5ring och s\u00e5ldes d\u00e4refter till en bordell i det \u00f6k\u00e4nda red light-distriktet Kamathipura i den indiska storstaden Mumbai 1994.<\/p>\n
F\u00f6ljande 22 m\u00e5nader v\u00e5ldtogs och misshandlades hon oavbrutet. \u00c5r 1996 fritogs dock Charimaya tillsammans med hundratals andra i en av de st\u00f6rsta razzior som polisen i Mumbai genomf\u00f6rt mot stadens bordeller.<\/p>\n
Men n\u00e4r Charimaya kom hem igen s\u00e5 v\u00e4nde byborna henne ryggen. Hon anm\u00e4lde dock sj\u00e4lv de \u00e5tta bybor som s\u00e5lt henne till m\u00e4nniskohandlare, och 1997 d\u00f6mdes de alla av en domstol.<\/p>\n
Sunita Danuwar fr\u00e5n \u00f6stra Nepal s\u00e5ldes som 15-\u00e5ring till samma bordell som Charimaya, men \u00e4ven hon hade turen att bli fritagen.<\/p>\n
-Det fanns n\u00e4stan 200 flickor fr\u00e5n Nepal d\u00e4r. M\u00e5nga var bara tolv eller tretton \u00e5r gamla. En av dem dog i aids, ber\u00e4ttar Sunita Danuwar.<\/p>\n
\u00c5r 2000 bildade Charimaya, Sunita och 14 andra offer f\u00f6r sexhandeln organisationen Shakti Samuha, som bek\u00e4mpar trafficking. I dag driver organisationen tre hem f\u00f6r personer som r\u00e4ddats ur m\u00e4nniskohandlarnas grepp, samt arbetar med preventiva \u00e5tg\u00e4rder i tio av de distrikt i Nepal d\u00e4r problemen med trafficking \u00e4r som st\u00f6rst.<\/p>\n
Nyligen fick Charimaya, som nu \u00e4r 34 \u00e5r gammal, resa till USA f\u00f6r att tr\u00e4ffa utrikesminister Hillary Clinton och motta organisationens utm\u00e4rkelse.<\/p>\n
En annan nepalesisk kvinnas kamp som ocks\u00e5 har uppm\u00e4rksammats i USA under \u00e5ret \u00e4r den f\u00f6re detta l\u00e4raren Anuradha Koirala. Hennes organisation Maiti Nepal arbetar med att r\u00e4dda och rehabilitera offer f\u00f6r trafficking, och Hollywoodstj\u00e4rnan Demi Moore gjorde i \u00e5r en dokument\u00e4r f\u00f6r CNN om organisationens arbete med titeln “Nepals stulna barn”.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor styck, eller genom s\u00e4rskilda bildabonnemang. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n