{"id":15376,"date":"2011-09-16T13:40:01","date_gmt":"2011-09-16T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/09\/16\/usas-stora-misstag-avvisandet-av-irans-inviter\/"},"modified":"2011-09-16T13:40:01","modified_gmt":"2011-09-16T13:40:01","slug":"usas-stora-misstag-avvisandet-av-irans-inviter","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/09\/16\/usas-stora-misstag-avvisandet-av-irans-inviter\/","title":{"rendered":"USA:s stora misstag &#8211; avvisandet av Irans inviter"},"content":{"rendered":"<p>Washington, 110916 (IPS) &#8211; USA begick en m\u00e4ngd utrikespolitiska misstag i efterdyningarna till terrord\u00e5den den elfte september 2001. Men f\u00e5 felbeslut kan ha f\u00e5tt s\u00e5 avg\u00f6rande konsekvenser som att den amerikanska administrationen inte tog chansen att f\u00f6rb\u00e4ttra relationerna med Iran.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Om George W. Bushs administration hade besvarat de \u00e5terkommande inviterna fr\u00e5n Teheran s\u00e5 hade USA kanske kunnat f\u00e5 en stark allierad i kampen mot al-Qaida, f\u00e5tt det l\u00e4ttare i Irak samt minskat Irans vilja att skaffa sig k\u00e4rnvapen och motarbeta ett fredsavtal mellan araber och israeler.<\/p>\n<p> Till skillnad fr\u00e5n reaktionen i vissa arabl\u00e4nder, d\u00e4r m\u00e5nga betraktade elfte september-attackerna som en bestraffning av USA:s Israelv\u00e4nliga politik, s\u00e5 uttryckte s\u00e5v\u00e4l den iranska regimen som dess befolkning en genuin sympati f\u00f6r terrord\u00e5dens offer.<\/p>\n<p> Regeringen under den d\u00e5varande presidenten Mohammad Khatami st\u00e4llde sig, med st\u00f6d av landets h\u00f6gste ledare Ayatollah Ali Khamenei, bakom USA:s kampanj mot talibanerna i Afghanistan. Bel\u00f6ningen blev att landet uts\u00e5gs som medlem i &#8220;ondskans axelmakter&#8221; tillsammans med Saddam Husseins Irak och Nordkorea.<\/p>\n<p> Trots denna diplomatiska \u00f6rfil fortsatte dock Iran att f\u00f6rs\u00f6ka n\u00e4rma sig USA. Mellan h\u00f6sten 2001 och fram till i maj 2003 m\u00f6ttes relativt h\u00f6gt uppsatta diplomater fr\u00e5n de b\u00e5da l\u00e4nderna i Europa varje m\u00e5nad med anledning av situationen i Afghanistan och den annalkande amerikanska invasionen av Irak.<\/p>\n<p> James Dobbins, USA:s s\u00e4ndebud i Afghanistan efter terrord\u00e5den, har beskrivit en s\u00e4rskild trevare som Iran skickade i mars 2002, tv\u00e5 m\u00e5nader efter att president Bush f\u00e4llt sin kommentar om &#8220;ondskans axelmakter&#8221;. En iransk general erbj\u00f6d d\u00e5 sitt lands tj\u00e4nster genom att f\u00f6resl\u00e5 att Iran skulle hj\u00e4lpa till att utbilda 20 000 soldater \u00e5t den nya afghanska arm\u00e9n.<\/p>\n<p> I en artikel som Dobbins skrev f\u00f6rra \u00e5ret f\u00f6r Washington Quarterly beskriver han hur utrikesministern State Colin Powell kallade detta f\u00f6rslag f\u00f6r &#8220;mycket intressant&#8221; och bad Dobbins att f\u00f6ra det vidare till den nationella s\u00e4kerhetsr\u00e5dgivaren Condoleezza Rice. Rice lade sedan fram f\u00f6rslaget som en punkt vid ett m\u00f6te d\u00e4r den d\u00e5varande f\u00f6rsvarsministern Donald Rumsfeld skulle medverka.<\/p>\n<p> &#8220;N\u00e4r vi kom till den punkten p\u00e5 dagordningen s\u00e5 \u00e5terber\u00e4ttade jag min konversation med iranierna&#8221;, skrev Dobbins. &#8220;Rumsfeld tittade inte upp fr\u00e5n sina papper. N\u00e4r jag var klar kom han inte med n\u00e5gon kommentar och st\u00e4llde inga fr\u00e5gor. Det gjorde ingen annan heller. Efter en l\u00e5ng paus, och efter att ha sett att ingen var beredd att diskutera fr\u00e5gan, l\u00e4t Rice m\u00f6tet g\u00e5 vidare till n\u00e4sta fr\u00e5ga p\u00e5 hennes dagordning&#8221;.<\/p>\n<p> Dobbins s\u00e4ger till IPS att han betraktar bristen p\u00e5 ett motf\u00f6rslag fr\u00e5n USA som att en stor m\u00f6jlighet d\u00e4r och d\u00e5 gick f\u00f6rlorad. Enligt honom var det uppenbart att iranierna p\u00e5 ett h\u00f6gre plan var ute efter att f\u00f6rb\u00e4ttra relationerna med USA.<\/p>\n<p> Detta m\u00f6nster av att inte besvara inviter fr\u00e5n Iran fortsatte. USA besvarade aldrig en ins\u00e4nd iransk dagordning f\u00f6r vidare f\u00f6rhandlingar som inkom till utrikesdepartementet i maj 2003, och inte heller besvarades ett erbjudande samma \u00e5r fr\u00e5n Iran att utv\u00e4xla h\u00f6gt uppsatta al-Qaida-f\u00e5ngar i utbyte mot medlemmar av en iransk terroristgrupp som fanns i Irak. Det brev som den nuvarande iranske presidenten Mahmoud Ahmadinejad skickade till Bush \u00e5r 2006 besvarades heller aldrig.<\/p>\n<p> Dobbins menar att ett fortsatt st\u00f6d fr\u00e5n Iran kanske inte hade f\u00e5tt n\u00e5gon avg\u00f6rande effekt i Afghanistan med tanke p\u00e5 att talibanerna hade starkare kopplingar till Pakistan. I Irak kunde dock en f\u00f6rb\u00e4ttrad relation till Iran ha f\u00e5tt en betydligt st\u00f6rre effekt enligt Dobbins, eftersom en stor del av de v\u00e5ldsamheter som utspelade sig d\u00e4r kom fr\u00e5n grupper som antingen st\u00f6ddes av Iran eller som skulle g\u00e5 att p\u00e5verka fr\u00e5n Iran.<\/p>\n<p> De inom Bush-administrationen som var motst\u00e5ndare till att n\u00e4rma sig Iran oroade sig f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttrade relationer skulle leda till att man bef\u00e4ste den auktorit\u00e4ra regim som tidigare utf\u00f6rt terrorhandlingar mot amerikaner och som fortfarande gav st\u00f6d till grupper som var motst\u00e5ndare till statens Israels existens.<\/p>\n<p> F\u00f6rb\u00e4ttrade relationer mellan USA och Iran under Khatamis styre skulle dock sannolikt ha st\u00e4rkt de iranska reformisterna, och hade kanske till och med kunnat f\u00f6rhindra att den konservative Ahmadinejad valdes till makten.<\/p>\n<p> USA:s v\u00e4gran att f\u00f6rhandla med Iran om dess k\u00e4rnenergiprogram &#8211; s\u00e5 l\u00e4nge som inte Iran f\u00f6rst l\u00e4gger ner detta program, har med s\u00e4kerhet inte lett till att programmet har stoppats.<\/p>\n<p> Barack Obamas administration f\u00f6rs\u00f6kte byta strategi genom att n\u00e4rma sig Iran mer f\u00f6rbeh\u00e5llsl\u00f6st under 2009. D\u00e5 var dock den iranska politiska eliten s\u00e5 splittrad att det var om\u00f6jligt att uppn\u00e5 n\u00e5gra diplomatiska framg\u00e5ngar.<\/p>\n<p> Sedan dess har b\u00e5da sidor h\u00e5rdnat i sina positioner och Iran har fortsatt att ge st\u00f6d till anti-amerikanska krafter i Afghanistan och Irak.<\/p>\n<p> John Limbert, som tidigare arbetade med Iranfr\u00e5gor inom Obama-administrationen, menar att Washington har problem med att agera konstruktivt gentemot Iran.<\/p>\n<p> -S\u00e5 fort de n\u00e4rmar sig oss s\u00e5 utg\u00e5r vi ifr\u00e5n att de f\u00f6rs\u00f6ker luras, s\u00e4ger Limbert.<\/p>\n<p> Fr\u00e5n iranskt h\u00e5ll har det dessutom blivit sv\u00e5rare att lita p\u00e5 ett land som uttrycker att man f\u00f6rv\u00e4ntar sig att den islamiska regimen snart kommer att falla. USA:s nytilltr\u00e4dde f\u00f6rsvarsminister Leon Panetta sade nyligen att det bara &#8220;\u00e4r en tidsfr\u00e5ga&#8221; innan en ny revolution intr\u00e4ffar i Iran, med tanke p\u00e5 den demokratir\u00f6relse som svept \u00f6ver n\u00e4rliggande l\u00e4nder. \u00c4ven om detta mycket v\u00e4l kan vara en riktig analys s\u00e5 \u00e4r det inte s\u00e4rskilt troligt att den utvecklingen betj\u00e4nas av att USA talar \u00f6ppet om det.<\/p>\n<p> Suzanne Maloney, Iran-expert vid tankesmedjan Brookings Institution, menar att det var ett &#8220;otroligt misstag&#8221; av USA att inte g\u00e5 vidare med de samtal som f\u00f6rdes med Iran fram till \u00e5r 2003.<\/p>\n<p> -Dialogen om Afghanistan var den absolut st\u00f6rsta m\u00f6jligheten att starta en diplomatisk process med Iran sedan den islamiska revolutionen 1979, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p> Maloney menar att det \u00e4r h\u00f6gst osannolikt att en lika stor m\u00f6jlighet kommer att uppenbara sig inom den n\u00e4rmaste framtiden, p\u00e5 grund av de politiska f\u00f6rh\u00e5llanden som f\u00f6r n\u00e4rvarande r\u00e5der i Iran.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Washington, 110916 (IPS) &#8211; USA begick en m\u00e4ngd utrikespolitiska misstag i efterdyningarna till terrord\u00e5den den elfte september 2001. Men f\u00e5 felbeslut kan ha f\u00e5tt s\u00e5 avg\u00f6rande konsekvenser som att den amerikanska administrationen inte tog chansen att f\u00f6rb\u00e4ttra relationerna med Iran.<\/p>\n","protected":false},"author":1323,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,17,14,7],"tags":[],"class_list":["post-15376","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-mellanostern","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15376","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1323"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15376"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15376\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15376"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15376"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15376"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}