Mexico City, 110905 (IPS) – Mexikos l\u00e5gl\u00f6nefabriker har sedan l\u00e4nge utgjort ryggraden i landets arbete f\u00f6r att locka till sig utl\u00e4ndska investeringar och \u00f6ka exporten. Men de milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala kostnaderna \u00e4r h\u00f6ga.<\/p>\n
<\/p>\n
De mexikanska l\u00e5gl\u00f6nefabrikerna, kallade maquiladoras, har funnits sedan 60-talet och producerar fr\u00e4mst kl\u00e4der, bilar och elektronisk utrustning. Fabriks\u00e4garna drar nytta av de l\u00e5ga l\u00f6ner, de skattel\u00e4ttnader och flexibla arbetslagar som r\u00e5der i de frihandelszoner d\u00e4r tillverkningen sker. Samtidigt har produktionen mycket stora kostnader i form av omfattande vattenanv\u00e4ndning och giftiga avfall samt milj\u00f6farliga utsl\u00e4pp.<\/p>\n
-Myndigheternas kontroller \u00e4r bristf\u00e4lliga. Det finns inte tillr\u00e4ckligt m\u00e5nga kontrollanter. Inspektionerna \u00e4r heller inte obligatoriska, utan frivilliga, och dessutom planeras de i f\u00f6rv\u00e4g – det f\u00f6rekommer inga oannonserade bes\u00f6k, s\u00e4ger Magdalena Cerda, som f\u00f6retr\u00e4der Milj\u00f6- och h\u00e4lsokoalitionen EHC i Tijuana.<\/p>\n
Det finns n\u00e4rmare tre tusen l\u00e5gl\u00f6nefabriker i Mexikos frihandelszoner med sammanlagt runt 1,5 miljoner anst\u00e4llda. De flesta \u00e4r bel\u00e4gna runt de nordmexikanska st\u00e4derna Tijuana och Ciudad Ju\u00e1rez, n\u00e4ra gr\u00e4nsen till USA.<\/p>\n
I genomsnitt tj\u00e4nar fabriksarbetarna i l\u00e5gl\u00f6nefabrikerna mellan motsvarande 3 500 och 4 200 kronor i m\u00e5naden.<\/p>\n
I det Nordamerikanska frihandelsavtalet Nafta finns regler f\u00f6r vilka arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden som ska g\u00e4lla och vilka \u00e5tg\u00e4rder som ska vidtas f\u00f6r att skydda milj\u00f6n. Men experter h\u00e4vdar att dessa regler inte till\u00e4mpas fullt ut.<\/p>\n
\u00c5r 1983 skrev Mexiko och USA under ett milj\u00f6skyddsavtal kallat BECA som syftade till att kontrollera hanteringen av giftiga \u00e4mnen i n\u00e4rheten av den gemensamma gr\u00e4nsen.<\/p>\n
Men n\u00e4r Nafta tr\u00e4dde i kraft 1994 slopades den BECA-regel som kr\u00e4vde att utl\u00e4ndska f\u00f6retag skulle \u00e5terf\u00f6ra giftigt avfall till ursprungslandet eftersom de mexikanska milj\u00f6lagarna gav utrymme f\u00f6r att l\u00e5ta f\u00f6retagen lagra sina giftiga biprodukter.<\/p>\n
L\u00e5gl\u00f6nefabrikerna har kritiserats f\u00f6r hanteringen av farliga \u00e4mnen. Vid tillverkningen av kl\u00e4der anv\u00e4nder f\u00f6retagen exempelvis en l\u00e5ng rad h\u00e4lsofarliga kemikalier i syfta att mjuka upp och st\u00e4rka materialen, enligt det amerikanska konsumentf\u00f6rbundet U.S. Organic Consumers Association.<\/p>\n
F\u00f6r att producera ett datorchip g\u00e5r det enligt FN:s universitet, UNU, \u00e5t 20 liter vatten och 45 gram kemikalier, och samma datorchip leder till 17 kilo av flytande restmaterial samt 7,8 kilo fast avfall. Datorer inneh\u00e5ller flera farliga tungmetaller som barium, bly, kvicksilver, beryllium och kadmium.<\/p>\n
-Mexiko har inte tillr\u00e4ckligt med resurser f\u00f6r att reglera denna sektor och vi saknar de metoder som kr\u00e4vs f\u00f6r att l\u00f6sa problemen. Att investera i milj\u00f6v\u00e4nlig teknik minskar vinstmarginalerna, men vi vet att det \u00e4r \u00e4nnu dyrare att hantera utsl\u00e4ppen, s\u00e4ger Cerda vid milj\u00f6organisationen EHC.<\/p>\n
EHC och befolkningen i Tijuana lyckades \u00e5r 2004 f\u00f6rm\u00e5 den mexikanska staten att sanera en \u00f6vergiven fabrik, d\u00e4r \u00f6ver 23 000 ton avfallsmaterial fanns lagrat. Saneringen p\u00e5gick \u00e4nda fram till 2008.<\/p>\n
M\u00e5nga f\u00f6retag \u00e5tervinner material och renar sitt flytande avfall, men mycket arbete \u00e5terst\u00e5r.<\/p>\n
L\u00e5gl\u00f6nefabrikernas f\u00f6rbund i Tijuana har kommit \u00f6verens med Mexikos federala milj\u00f6skyddsmyndighet att arbeta f\u00f6r att fabriks\u00e4garna ska se till att deras verksamhet f\u00e5r en milj\u00f6certifiering. Hittills i \u00e5r har dock endast \u00e5tta s\u00e5dana certifieringar utf\u00e4rdats.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Mexico City, 110905 (IPS) – Mexikos l\u00e5gl\u00f6nefabriker har sedan l\u00e4nge utgjort ryggraden i landets arbete f\u00f6r att locka till sig utl\u00e4ndska investeringar och \u00f6ka exporten. Men de milj\u00f6m\u00e4ssiga och sociala kostnaderna \u00e4r h\u00f6ga.<\/p>\n","protected":false},"author":641,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,6,1,15,12,14,7],"tags":[],"class_list":["post-15358","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-miljo","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15358","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/641"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15358"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15358\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15358"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15358"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15358"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}