Buenos Aires, 110530 (IPS) – I femtio \u00e5r har Amnesty International varit en nagel i \u00f6gat p\u00e5 diktatorer v\u00e4rlden \u00f6ver i sin kamp f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. I samband med organisationens jubileum i helgen vittnade f\u00f6re detta samvetsf\u00e5ngar om betydelsen av Amnestys kampanjer.<\/p>\n
<\/p>\n
-Amnesty har spelat en central roll i frigivningen av samvetsf\u00e5ngar i v\u00e5ra l\u00e4nder. Jag \u00e4r sj\u00e4lv en av dem som blivit frigiven efter Amnestys p\u00e5tryckningar, s\u00e4ger den argentinska m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivisten Adolfo P\u00e9rez Esquivel som fick Nobels fredspris 1980.<\/p>\n
P\u00e9rez Esquivel h\u00f6lls f\u00e5ngen och utsattes f\u00f6r tortyr av milit\u00e4rregimen i Argentina under 14 m\u00e5nader 1977-78.<\/p>\n
Under diktaturerna i Latinamerika p\u00e5 1970- och 1980-talet genomf\u00f6rde Amnesty kampanjer f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma kr\u00e4nkningar av de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna.<\/p>\n
Amnesty var f\u00f6rst ut att skicka en delegation till Argentina f\u00f6r att granska m\u00e4nniskor\u00e4ttssituationen i landet och unders\u00f6ka rapporter om olagliga gripanden, tortyr och f\u00f6rsvinnanden under diktaturen (1976-1983).<\/p>\n
Efter Augusto Pinochets milit\u00e4rkupp i Chile 1973 stod organisationen \u00e4ven d\u00e4r f\u00f6r en ih\u00e4rdig granskning av regimen. Den uruguayanska milit\u00e4rdiktaturen (1973-1985) undgick inte heller Amnestys f\u00f6rd\u00f6manden och under milit\u00e4rregimen i Brasilien (1964-1985) spelade organisationen ocks\u00e5 en viktig roll.<\/p>\n
I ett upprop kr\u00e4vde Amnesty bland annat att Luiz Basilio Rossi, universitetsprofessor i S\u00e3o Paulo, skulle friges. De brasilianska myndigheterna tog emot tusentals brev fr\u00e5n hela v\u00e4rlden till st\u00f6d f\u00f6r Rossi.<\/p>\n
-Jag visste att mitt fall hade blivit offentligt och att de inte l\u00e4ngre kunde d\u00f6da mig, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n
Rossi sl\u00e4pptes n\u00e5gra m\u00e5nader senare och i samarbete med den katolska kyrkan lyckades Amnesty hj\u00e4lpa professorn och hans familj ut ur landet.<\/p>\n
Amnesty b\u00f6rjade som ett upprop fr\u00e5n den brittiske advokaten Peter Benenson i maj 1961 f\u00f6r att st\u00f6dja v\u00e4rldens “gl\u00f6mda f\u00e5ngar”. Han skrev en artikel som publicerades i tidningen the London Observer f\u00f6r att uppm\u00e4rksamma att m\u00e4nniskor f\u00e4ngslades p\u00e5 grund av sina politiska \u00e5sikter. Han kr\u00e4vde att sex f\u00e5ngar skulle sl\u00e4ppas fria eller f\u00e5 en r\u00e4ttvis r\u00e4tteg\u00e5ng. Artikeln fick stor uppm\u00e4rksamhet \u00f6ver hela v\u00e4rlden.<\/p>\n
Representanter fr\u00e5n Belgien, Frankrike, Tyskland, Irland, Schweiz, Storbritannien och USA m\u00f6ttes i juli samma \u00e5r och beslutade att grunda en organisation till f\u00f6rsvar f\u00f6r yttrande- och religionsfriheten.<\/p>\n
I december 1961 t\u00e4ndes det f\u00f6rsta ljuset \u2013 som blev en symbol f\u00f6r Amnesty International \u2013 till st\u00f6d f\u00f6r alla samvetsf\u00e5ngar i v\u00e4rlden, i kyrkan St Martin-in-the-Field i London.<\/p>\n
\u00c5r 1970 hade Amnesty v\u00e4xt till ett n\u00e4tverk av 850 grupper i 27 l\u00e4nder och 1977 tilldelades organisationen Nobels fredspris. Idag \u00e4r Amnesty en global r\u00f6relse med fler \u00e4n tre miljoner medlemmar i 150 l\u00e4nder.<\/p>\n
R\u00e4ttigheter f\u00f6r ursprungsbefolkningar, v\u00e5ld mot kvinnor, d\u00f6dsstraff, f\u00f6rh\u00e5llanden p\u00e5 f\u00e4ngelser, polisbrutalitet, tortyr och vapenkontroll \u00e4r exempel p\u00e5 fr\u00e5gor som uppm\u00e4rksammas i Amnestys kampanjer.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 110530 (IPS) – I femtio \u00e5r har Amnesty International varit en nagel i \u00f6gat p\u00e5 diktatorer v\u00e4rlden \u00f6ver i sin kamp f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. I samband med organisationens jubileum i helgen vittnade f\u00f6re detta samvetsf\u00e5ngar om betydelsen av… Continue Reading