Paris, 110513 (IPS) – Den \u00f6kande industriella produktionen av palmolja i s\u00f6dra Afrika har slagit h\u00e5rt mot tusentals m\u00e4nniskors f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter och mot den ekologiska m\u00e5ngfalden. Men trots det st\u00f6djer de rika l\u00e4nderna och vissa bist\u00e5ndsorgan fortfarande produktionen, enligt kritiker.<\/p>\n
<\/p>\n
Bakom produktionen av palmolja st\u00e5r i f\u00f6rsta hand f\u00f6retag som har sin bas i Europa. I minst h\u00e4lften av l\u00e4nderna s\u00f6der om Sahara finns f\u00e4lt av odlingar och industriella anl\u00e4ggningar f\u00f6r att utvinna palmolja, och som st\u00f6rst \u00e4r produktionen i Nigeria, Kongo och Ghana.<\/p>\n
Enligt Ricardo Carrere, expert p\u00e5 skogsv\u00e5rd inom World Rainforest Movement, WRM, bygger den industriella produktionen av palmolja i Afrika p\u00e5 monokulturer d\u00e4r all produktion g\u00e5r till industrin.<\/p>\n
-I de flesta fall beslagtas jordar fr\u00e5n lokalbefolkningarna utan att de f\u00e5r n\u00e5gon, eller mycket liten, kompensation. Stora ekosystem, fr\u00e4mst skogar, f\u00f6rst\u00f6rs och ers\u00e4tts av stora omr\u00e5den d\u00e4r bara palmer odlas, s\u00e4ger Carrere.<\/p>\n
Han skrev f\u00f6rra \u00e5ret en rapport om den afrikanska palmoljeindustrin f\u00f6r WRM:s r\u00e4kning, och enligt Carrere \u00e4r arbetsf\u00f6rh\u00e5llandena p\u00e5 plantagerna generellt urusla.<\/p>\n
-Under kolonialtiden var slaveri och tv\u00e5ngsarbete vardag f\u00f6r afrikaner p\u00e5 liknande plantager. I det moderna systemet \u00e4r f\u00f6rh\u00e5llandena slavliknande med d\u00e5liga l\u00f6ner.<\/p>\n
Som exempel n\u00e4mner Carrere de palmoljeplantager som franska Bollor\u00e9-gruppen driver i Kamerun, d\u00e4r arbetarna enligt honom tvingas arbeta extremt l\u00e5nga arbetspass sex dagar i veckan \u2013 utan n\u00e5gra socialf\u00f6rs\u00e4kringar och till en l\u00f6n motsvarande ungef\u00e4r 15 kronor om dagen.<\/p>\n
I samband med sitt rapportf\u00f6rfattande j\u00e4mf\u00f6rde Carrere den moderna oljepalmsindustrin med den traditionella.<\/p>\n
-Den nya karakteriseras av omfattande utarmningar av jordarna och en stor anv\u00e4ndning av kemikalier, vilket f\u00e5r effekter p\u00e5 de lokala vattenresurserna.<\/p>\n
Industrins snabba tillv\u00e4xt h\u00e4nger fr\u00e4mst samman med en v\u00e4xande efterfr\u00e5gan p\u00e5 s\u00e5 kallade biobr\u00e4nslen i den industrialiserade v\u00e4rlden.<\/p>\n
Men de ekologiska skadorna p\u00e5 grund av oljepalmsproduktionen i s\u00f6dra Afrika \u00e4r mycket omfattande, vilket framkommit i flera unders\u00f6kningar.<\/p>\n
Som exempel kan n\u00e4mnas plantagerna p\u00e5 \u00f6n Bugala i Victoriasj\u00f6n i Uganda. Enligt en studie gjord av paraplyorganisationen Kalangala District Forum har oljepalmsplantagerna d\u00e4r i h\u00f6g grad lett till avskogning, jorderosion och uttorkade v\u00e5tmarker. Dessutom visar studien att plantagerna haft negativa socioekonomiska effekter, bland annat genom att lokalbefolkningens markr\u00e4ttigheter kr\u00e4nkts och den lokala ekonomin f\u00f6rsvagats.<\/p>\n
Carrere menar att s\u00e5v\u00e4l lokala som internationella institutioner spelat en “avg\u00f6rande roll” eftersom dessa efterstr\u00e4vat utl\u00e4ndska investeringar f\u00f6r att f\u00e5 ig\u00e5ng en industrialisering av palmoljeproduktionen i s\u00f6dra Afrika.<\/p>\n
Carrere menar att detta st\u00f6d helt har ignorerat det faktum att bevisen f\u00f6r palmoljeindustrins negativa sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga effekter har hopats i andra fattiga delar av v\u00e4rlden.<\/p>\n
Som exempel p\u00e5 internationella och multilaterala finansiella institutioner som gett sitt st\u00f6d till industrin n\u00e4mner Carrere bland andra Afrikanska utvecklingsbanken och EU genom Europeiska utvecklingsfonden. \u00c4ven USA:s utvecklingsorgan Usaid, brittiska DFID och finska Finnfund pekas ut.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Paris, 110513 (IPS) – Den \u00f6kande industriella produktionen av palmolja i s\u00f6dra Afrika har slagit h\u00e5rt mot tusentals m\u00e4nniskors f\u00f6rs\u00f6rjningsm\u00f6jligheter och mot den ekologiska m\u00e5ngfalden. Men trots det st\u00f6djer de rika l\u00e4nderna och vissa bist\u00e5ndsorgan fortfarande produktionen, enligt kritiker.<\/p>\n","protected":false},"author":5,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,20,6,1,12,11],"tags":[],"class_list":["post-15257","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afrika","category-arbete","category-ekonomi","category-headlines","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15257","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/5"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15257"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15257\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15257"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15257"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15257"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}