Rio de Janeiro, 110512 (IPS) – Brasilianska och internationella milj\u00f6organisationer samt bonder\u00f6relser framf\u00f6r stark kritik mot det finsk-svenska skogsbolaget Stora Enso och dess verksamhet i delstaten Bahia i Brasilien.<\/p>\n
<\/p>\n
Stora Enso \u00e4r ett av de stora f\u00f6retag som tidigt b\u00f6rjade investera i Latinamerika eftersom produktionskostnaderna f\u00f6r pappersmassa d\u00e4r \u00e4r betydligt l\u00e4gre \u00e4n i Norden.<\/p>\n
Den senaste kritiken riktas fr\u00e4mst mot pappersmassef\u00f6retaget Veracel Celulose som \u00e4gs av det brasilianska bolaget Fibria och Stora Enso. Veracel Celulose inledde sin verksamhet i Eun\u00e1polis i den brasilianska delstaten Bahia \u00e5r 2005.<\/p>\n
Milj\u00f6organisationerna Cepedes, Milj\u00f6f\u00f6rbundet Jordens v\u00e4nner och de jordl\u00f6sa b\u00f6ndernas organisation, MST, anklagar bolaget Veracel f\u00f6r milj\u00f6brott och kr\u00e4nkningar av den brasilianska arbetsr\u00e4ttslagstiftningen.<\/p>\n
-Sedan f\u00f6retaget etablerade sig i regionen har det bland annat gjort sig skyldiga till milj\u00f6brott, skattebrott, urkundsf\u00f6rfalskningar och korruption, s\u00e4ger Marcelo Dur\u00e3o Fernandes fr\u00e5n MST.<\/p>\n
\u00c5klagarmyndigheten och det brasilianska milj\u00f6v\u00e5rdsverket Ibama har utd\u00f6mt b\u00f6ter efter att Veracel f\u00f6rorenat floder och vattendrag genom anv\u00e4ndning av giftiga jordbrukskemikalier uppger Fernandes.<\/p>\n
Han menar ocks\u00e5 att utbredningen av eukalyptusplantager utarmar marken och leder till jorderosion och sk\u00f6vling av Atlantskogen, som en g\u00e5ng str\u00e4ckte sig l\u00e4ngs hela Atlantkusten men som minskat till sju procent av sin ursprungliga storlek efter \u00e5rhundraden av jordbruk, boskapssk\u00f6tsel och urbanisering.<\/p>\n
Veracel anklagas ocks\u00e5 f\u00f6r att bryta mot arbetsr\u00e4ttslagstiftningen. De senaste \u00e5ren har Veracel och dess underleverant\u00f6rer varit f\u00f6rem\u00e5l f\u00f6r fler \u00e4n 850 st\u00e4mningar enligt uppgifter fr\u00e5n arbetsdomstolen i Eun\u00e1polis.<\/p>\n
\u00c5r 2009 var tv\u00e5 miljoner hektar mark i Brasilien reserverade f\u00f6r massa- och papperstillverkning och exporten uppgavs vid den tiden motsvara cirka 30 miljarder kronor.<\/p>\n
\u00c5r 2008 \u00e5terkallade en federal domstol i Bahia ett milj\u00f6tillst\u00e5nd som gett Veracel m\u00f6jlighet att anl\u00e4gga eukalyptusplantage i regionen. En \u00e5klagare i Eun\u00e1polis, Jo\u00e3o da Silva Neto, anklagade bolaget f\u00f6r att ha skaffat sig tillst\u00e5ndet genom olagliga medel, bland annat genom mutor.<\/p>\n
Bolaget b\u00f6tf\u00e4lldes och d\u00f6mdes till att \u00e5terplantera den ursprungliga skogen som avverkats. R\u00e4ttsliga processer har fortsatt sedan dess.<\/p>\n
Enligt Ivonete Gon\u00e7alves fr\u00e5n milj\u00f6organisationen Cepedes har eukalyptusplantagen tvingat bort tusentals b\u00f6nder fr\u00e5n regionen.<\/p>\n
Monokulturer av sojab\u00f6nor, sockerr\u00f6r och eukalyptus har brett ut sig allt mer och gjort mindre mark tillg\u00e4nglig f\u00f6r odling av basgr\u00f6dor som ris, b\u00f6nor och kassava, f\u00f6rklarar Fernandes fr\u00e5n MST.<\/p>\n
D\u00e9bora Jorge, kommunikat\u00f6r f\u00f6r Veracel, s\u00e4ger att f\u00f6r varje hektar planterad eukalyptus s\u00e5 skyddas motsvarande ett hektar ursprunglig skog.<\/p>\n
-N\u00e4stan 105 000 hektar har hittills skyddats p\u00e5 det s\u00e4ttet, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Veracel f\u00f6rs\u00e4krar att de endast anv\u00e4nder sig av kemikalier som \u00e4r godk\u00e4nda.<\/p>\n
-N\u00e4r det g\u00e4ller eukalyptusplantagens p\u00e5verkan p\u00e5 vattentillg\u00e5ngen s\u00e5 visar studier gjorda av det brasilianska skogsbrukets forskningsinstitut att eukalyptusplantager kr\u00e4ver lika mycket vatten som annan skog om plantagen sk\u00f6ts p\u00e5 r\u00e4tt s\u00e4tt, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
Gon\u00e7alves fr\u00e5n milj\u00f6organisationen Cepedes st\u00e4ller sig dock fr\u00e5gan om vem som tj\u00e4nar p\u00e5 Veracels verksamhet i Brasilien.<\/p>\n
-Utan tvekan \u00e4r det svenskarna och finnarna, s\u00e4ger hon.<\/p>\n
-Pappersmassan som produceras och 60 procent av vinsterna f\u00f6rsvinner utomlands och vi blir kvar med milj\u00f6problemen och utarmade marker, s\u00e4ger Jo\u00e3o Pedro St\u00e9dile fr\u00e5n de jordl\u00f6sa b\u00f6ndernas organisation, MST.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Rio de Janeiro, 110512 (IPS) – Brasilianska och internationella milj\u00f6organisationer samt bonder\u00f6relser framf\u00f6r stark kritik mot det finsk-svenska skogsbolaget Stora Enso och dess verksamhet i delstaten Bahia i Brasilien.<\/p>\n","protected":false},"author":646,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,15,12,7],"tags":[],"class_list":["post-15255","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-latinamerika","category-miljo","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15255","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/646"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15255"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15255\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15255"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15255"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15255"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}