Honolulu, 110331 (IPS) – En plastflaska eller ett lock till en medtagbar kaffekopp anv\u00e4nds en kort stund och sl\u00e4ngs. Men samma flaska eller lock kan under flera \u00e5rtionden fram\u00f6ver d\u00f6da ett otal havsf\u00e5glar och marina djur och fiskar. Det framkom i samband med en konferens om nedsmutsningen av v\u00e4rldshaven som nyligen avslutades i Hawaii.<\/p>\n
<\/p>\n
H\u00e5rt arbetande albatrossf\u00f6r\u00e4ldrar i Stilla havet matar sina ungar med sm\u00e5 plastbitar som till sitt utseende p\u00e5minner om mat. Ungarna d\u00f6r sedan av undern\u00e4ring och n\u00e4r deras kroppar f\u00f6rmultnar s\u00e5 frig\u00f6rs alla de sm\u00e5 plastbitarna fr\u00e5n flaskkorkar och eng\u00e5ngst\u00e4ndare och sprids \u00e5terigen i naturen i n\u00e5got som kan beskrivas som en f\u00f6rvr\u00e4ngd form av \u00e5tervinning.<\/p>\n
V\u00e4rldshaven \u00e4r numera s\u00e5 fulla av gammal plast att experter bed\u00f6mer att i stort sett alla havsf\u00e5glar som riskerar att ta fel p\u00e5 plast och f\u00f6da ocks\u00e5 b\u00e4r p\u00e5 sm\u00e5 plastbitar i sina magar. Detsamma g\u00e4ller havssk\u00f6ldpaddor, marina djur och fiskar.<\/p>\n
Biologen Jan Andries van Franeker, som \u00e4r verksam vid Wageningen-universitetet i Holland, har ber\u00e4knat att alla stormf\u00e5glar, som \u00e4r en vanligt f\u00f6rekommande havsf\u00e5gel, sammanlagt kan b\u00e4ra omkring p\u00e5 45 ton av plastbitar i sina magar.<\/p>\n
Van Franeker har arbetat i Nordsj\u00f6n i flera \u00e5rtionden och enligt honom har minst 95 procent av stormf\u00e5glarna d\u00e4r flera dussin sm\u00e5 plastbitar i sina magar.<\/p>\n
-Om en havsf\u00e5gel riskerar att ta miste p\u00e5 plast och f\u00f6da s\u00e5 \u00e4r det mycket troligt att den har plastbitar i magen, sade Van Franeker till IPS i samband med att han i f\u00f6rra veckan deltog vid Fifth International Marine Debris Conference i Honolulu p\u00e5 Hawaii.<\/p>\n
Konferensen syftade till att f\u00f6rs\u00f6ka hitta metoder f\u00f6r att minska nedskr\u00e4pningen av v\u00e4rldshaven.<\/p>\n
-Ibland har jag en dr\u00f6m eller mardr\u00f6m som g\u00e5r ut p\u00e5 att alla dessa stormf\u00e5glar skulle sl\u00e4ppa ned all plast de b\u00e4r p\u00e5 ovanp\u00e5 \u00e5h\u00f6rarna vid en konferens som denna. Det skulle utg\u00f6ra ett v\u00e4ldigt tydligt budskap, s\u00e4ger van Franeker till IPS.<\/p>\n
Att n\u00e5gon form av starkt budskap skulle beh\u00f6vas st\u00e5r klart. V\u00e4rldshaven fylls med allt mer plast, uttj\u00e4nt fiskeutrustning och andra former av skr\u00e4p. Ingen kan exakt s\u00e4ga hur stora m\u00e4ngder sopor det handlar om, men troligen r\u00f6r det sig om tiotals miljoner ton skr\u00e4p som spolas ut i haven varje \u00e5r, fr\u00e4mst fr\u00e5n land.<\/p>\n
FN:s milj\u00f6program Unep gjorde 2006 bed\u00f6mningen att det inom varje kvadratkilometer hav i genomsnitt finns 13 000 sm\u00e5 plastbitar som ligger och skvalpar p\u00e5 ytan. \u00d6ver hela v\u00e4rlden blir problemen tydliga s\u00e5 fort man tar en promenad l\u00e4ngs en havsstrand – om inte stranden alldeles nyligen har rensats fr\u00e5n skr\u00e4p.<\/p>\n
Den USA-baserade organisationen The Ocean Conservancy, har i 25 \u00e5rs tid organiserat upprensningar runt kusterna i olika delar av v\u00e4rlden. N\u00e4stan nio miljoner frivilliga har hj\u00e4lpt till med att samla in 66 miljoner kilo skr\u00e4p, som sedan katalogiserats. Resultatet redovisades i samband med m\u00f6tet i Honolulu.<\/p>\n
De tre vanligaste f\u00f6rem\u00e5len som samlades in var cigarettfimpar, matf\u00f6rpackningar och skruvkorkar till flaskor. Plastp\u00e5sar, flaskor och sugr\u00f6r fanns ocks\u00e5 med h\u00f6gt upp p\u00e5 listan.<\/p>\n
-M\u00e4nniskor inser inte att p\u00e5fyllnaden av marina sopor \u00e4r en allvarlig fr\u00e5ga f\u00f6r haven, s\u00e4ger Achim Steiner, ordf\u00f6rande f\u00f6r FN:s milj\u00f6program Unep.<\/p>\n
Steiner menar att skr\u00e4pet i haven \u00e4r ett problem som kanske inte \u00e4r helt uppenbart f\u00f6r alla, men p\u00e5pekar att det finns forskning som pekar p\u00e5 att mycket sm\u00e5 plastpartiklar kan l\u00e4cka ut kemikalier som \u00e4r h\u00e4lsofarliga f\u00f6r marina arter, och kanske \u00e4ven f\u00f6r m\u00e4nniskor.<\/p>\n
-Vi m\u00e5ste g\u00f6ra oss mindre beroende av plasten, var hans budskap till konferensdeltagarna.<\/p>\n
Varje \u00e5r tillverkas n\u00e4rmare 260 miljoner ton ny plast. Det \u00e4r ett material som inte bryts ned i egentlig mening utan bara bryts s\u00f6nder i allt mindre bitar. De pyttesm\u00e5 plastbitarna kan sedan finnas kvar i naturen i hundratals \u00e5r.<\/p>\n
\u00c5r 1950 tillverkades enbart fem miljoner ton plast i hela v\u00e4rlden. I dag f\u00f6rbrukar varje person i de rika l\u00e4nderna i genomsnitt 100 kilo plast om \u00e5ret medan befolkning i de fattigare l\u00e4nderna f\u00f6rbrukar runt 20 kilo plast per \u00e5r. Men det \u00e4r en siffra som snabbt stiger.<\/p>\n
Van Franeker menar att det enklaste s\u00e4ttet att minska plastsoporna i havet g\u00e5r ut p\u00e5 att inf\u00f6ra \u00e5terbrukssystem d\u00e4r plastf\u00f6rpackningarna ges ett s\u00e5 h\u00f6gt v\u00e4rde att ingen l\u00e4ngre vill kasta bort plasten. Han understryker att han inte \u00e4r en plasthatare \u2013 utan att det handlar om att se till att den \u00e5teranv\u00e4nds.<\/p>\n
-Det \u00e4r ett fantastiskt material och \u00e4kta plast \u00e4r v\u00e4rdefullt, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Honolulu, 110331 (IPS) – En plastflaska eller ett lock till en medtagbar kaffekopp anv\u00e4nds en kort stund och sl\u00e4ngs. Men samma flaska eller lock kan under flera \u00e5rtionden fram\u00f6ver d\u00f6da ett otal havsf\u00e5glar och marina djur och fiskar. Det framkom… Continue Reading