New York, 110317 (IPS) – Indien \u00e4r det land i v\u00e4rlden som importerar allra mest vapen. Det visar en ny genomg\u00e5ng fr\u00e5n Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri.<\/p>\n
<\/p>\n
Indien har blivit en allt starkare politisk och ekonomisk stormakt i Asien, och efterstr\u00e4var dessutom en permanent plats i FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d. Det \u00e4r ocks\u00e5 ett land som forts\u00e4tter att bef\u00e4sta sin roll som en milit\u00e4r stormakt.<\/p>\n
Enligt en genomg\u00e5ng som p\u00e5 m\u00e5ndagen publicerades av Sipri s\u00e5 var Indien det land i v\u00e4rlden som importerade mest vapen mellan 2006 och 2010. Enligt Sipri var Indien mottagare av nio procent av de internationella vapen\u00f6verf\u00f6ringar som genomf\u00f6rdes under denna period, och 82 procent av leveranserna kom fr\u00e5n Ryssland.<\/p>\n
De fyra st\u00f6rsta import\u00f6rerna av konventionella vapen \u00e4r alla asiatiska l\u00e4nder, och f\u00f6rutom Indien \u00e5terfinns \u00e4ven Kina, Sydkorea och Pakistan i denna grupp.<\/p>\n
Siemon Wezeman vid Sipri s\u00e4ger till IPS att det finns flera orsaker till att just Indien toppar listan, varav de upplevda hoten fr\u00e5n Kina och \u00e4rekefienden Pakistan \u00e4r de viktigaste.<\/p>\n
-De pakistanska kopplingarna till terrorattacken mot Mumbai i november 2008 har st\u00e4rkt uppfattningen om Pakistan som ett hot, s\u00e4ger han.<\/p>\n
P\u00e5 senare tid har dock Indien \u00e4ven i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning b\u00f6rjat k\u00e4nna sig hotat av Kina, b\u00e5de l\u00e4ngs den gemensamma gr\u00e4nsen i norr och i den Indiska oceanen. Men enligt Siemon Wezeman handlar upprustningen \u00e4ven om konkurrensen med Kina om vilket land som ska vara ledande i Asien.<\/p>\n
-Det tycks som att det med s\u00e5dana ambitioner finns ett behov av att \u00e5tminstone visa upp en stark milit\u00e4rmakt, s\u00e4ger han med h\u00e4nvisning till att det \u00e4ven g\u00e4ller l\u00e4nder som Brasilien och Sydafrika \u2013 som ocks\u00e5 sl\u00e5ss f\u00f6r att f\u00e5 permanenta platser i s\u00e4kerhetsr\u00e5det.<\/p>\n
Indien har en arm\u00e9 best\u00e5ende av 1,2 miljoner soldater och landets \u00e5rliga f\u00f6rsvarsbudget ligger p\u00e5 n\u00e5gonstans mellan 20-25 miljarder dollar. Kinas f\u00f6rsvarsbudget \u00e4r dock betydligt st\u00f6rre, p\u00e5 \u00f6ver 90 miljarder dollar enligt de officiella uppgifterna.<\/p>\n
Dessa siffror \u00e4r dock blygsamma om man j\u00e4mf\u00f6r med v\u00e4rldens st\u00f6rsta milit\u00e4rmakt USA som under detta \u00e5r kommer att l\u00e4gga 660 miljarder dollar p\u00e5 sitt f\u00f6rsvar.<\/p>\n
Enligt Wezeman anser man fr\u00e5n indiskt h\u00e5ll att landet m\u00e5ste modernisera sin vapenarsenal f\u00f6r att inte halka efter i styrkef\u00f6rh\u00e5llandena gentemot Pakistan och Kina. Denna modernisering har dock f\u00f6rsenats p\u00e5 grund av den omfattande byr\u00e5kratin i landet, men ocks\u00e5 p\u00e5 grund av orealistiska f\u00f6rhoppningar om att landets sj\u00e4lvt i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning skulle kunna producera de vapensystem f\u00f6rsvarsmakten anser sig beh\u00f6va.<\/p>\n
Wezeman p\u00e5pekar ocks\u00e5 att den starka ekonomiska tillv\u00e4xten i Indien har gjort det m\u00f6jligt att i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning k\u00f6pa vapen. Under f\u00f6reg\u00e5ende fem\u00e5rsperiod l\u00e5g Indien p\u00e5 andraplats i listan \u00f6ver de l\u00e4nder i v\u00e4rlden som importerar mest vapen.<\/p>\n
P\u00e5 fr\u00e5gan om hur mycket vapen som Indien producerar p\u00e5 den inhemska marknaden s\u00e5 s\u00e4ger Wezeman att Indien sedan l\u00e4nge hyst f\u00f6rhoppningar om att den lokala vapenindustrin skulle kunna producera 70 procent av behoven, men att man hittills aldrig lyckats komma i n\u00e4rheten av det.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
New York, 110317 (IPS) – Indien \u00e4r det land i v\u00e4rlden som importerar allra mest vapen. Det visar en ny genomg\u00e5ng fr\u00e5n Stockholms internationella fredsforskningsinstitut Sipri.<\/p>\n","protected":false},"author":17,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,6,1,7],"tags":[],"class_list":["post-15181","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15181","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/17"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15181"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15181\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15181"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15181"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15181"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}