{"id":15124,"date":"2011-02-04T13:40:01","date_gmt":"2011-02-04T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/02\/04\/omfattande-spekulation-bakom-vaxande-livsmedelsbubbla\/"},"modified":"2011-02-04T13:40:01","modified_gmt":"2011-02-04T13:40:01","slug":"omfattande-spekulation-bakom-vaxande-livsmedelsbubbla","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/02\/04\/omfattande-spekulation-bakom-vaxande-livsmedelsbubbla\/","title":{"rendered":"Omfattande spekulation bakom v\u00e4xande &quot;livsmedelsbubbla&quot;"},"content":{"rendered":"<p>Uxbridge, 110204 (IPS) &#8211; Investerare har tj\u00e4nat m\u00e5nga miljarder dollar p\u00e5 en v\u00e4xande &#8220;livsmedelsbubbla&#8221; som lett till rekordh\u00f6ga matpriser, hunger och instabilitet i flera l\u00e4nder. Det uppger flera jordbruksexperter.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Investeringsbolag och banker p\u00e5 Wall Street l\u00e5g tillsammans med kollegor i London och Europa bakom den s\u00e5 kallade IT-kraschen, bubblan p\u00e5 aktiemarknaden, och de bostadsbubblor som p\u00e5 senare tid har spruckit i b\u00e5de USA och Storbritannien.<\/p>\n<p> Nu tycks de ist\u00e4llet ha v\u00e4nt sig till marknaden f\u00f6r basvaror. Resultatet har enligt FN:s jordbruksprogram FAO blivit att de genomsnittliga matpriserna steg med 32 procent mellan juni och december f\u00f6rra \u00e5ret. Detta trots att det inte f\u00f6rekommit n\u00e5gra avg\u00f6rande f\u00f6r\u00e4ndringar vare sig i fr\u00e5ga om tillg\u00e5ngen eller efterfr\u00e5gan p\u00e5 mat.<\/p>\n<p> Flera experter som IPS talat med anser att den enda rimliga f\u00f6rklaringen till att exempelvis vetepriserna steg med 70 procent mellan juni och december f\u00f6rra \u00e5ret \u00e4r ren spekulation.<\/p>\n<p> -Det r\u00e5der ingen brist p\u00e5 mat i v\u00e4rlden. Men maten kostar mer \u00e4n vad v\u00e4rldens fattigaste har r\u00e5d att betala, s\u00e4ger Robert Fox vid Oxfam Canada.<\/p>\n<p> Uppskattningsvis en miljard m\u00e4nniskor i v\u00e4rlden hungrar.<\/p>\n<p> -Hungern beror inte p\u00e5 problem med att producera mat. Det \u00e4r ett inkomstproblem, s\u00e4ger Fox till IPS.<\/p>\n<p> Tidigare var det framf\u00f6r allt olika v\u00e4derf\u00f6rh\u00e5llanden som avgjorde matpriserna, men s\u00e5 \u00e4r det inte l\u00e4ngre. Enligt FN:s s\u00e4rskilde rapport\u00f6r om r\u00e4tten till mat, Olivier De Schutter, har biljontals dollar p\u00e5 senare \u00e5r pumpats in p\u00e5 livsmedelsmarknaderna efter amerikanska avregleringar.<\/p>\n<p> I en analys av de skenande matpriserna som uppstod under \u00e5ren 2007-2008 har De Schutter belyst att den amerikanska regeringens avreglering av livsmedelsmarknaderna \u00e5r 2000 \u00f6ppnade upp f\u00f6r spekulation.<\/p>\n<p> Tidigare kunde en bonde skriva ett kontrakt om att s\u00e4lja sina kommande sk\u00f6rdar till ett spannm\u00e5lsf\u00f6retag f\u00f6r exempelvis 100 dollar per ton. P\u00e5 h\u00f6sten kunde sedan spannm\u00e5lsf\u00f6retaget s\u00e4lja bondens sk\u00f6rdar vidare till h\u00f6gsta m\u00f6jliga pris. Denna typ av kontrakt skyddade b\u00e5de bonden och spannm\u00e5lsf\u00f6retaget fr\u00e5n extrema och snabba prisf\u00f6r\u00e4ndringar.<\/p>\n<p> Men efter avregleringarna gavs spannm\u00e5lsf\u00f6retaget \u00e4ven m\u00f6jlighet att s\u00e4lja vidare sitt kontrakt med bonden till exempelvis en investeringsbank p\u00e5 Wall Street f\u00f6r 120 dollar per ton. Och denna investeringsbank kan senare s\u00e4lja kontraktet vidare f\u00f6r 150 dollar per ton, varp\u00e5 exempelvis en amerikansk pensionsfond betalar 175 dollar f\u00f6r samma kontrakt. P\u00e5 detta s\u00e4tt har maten f\u00f6rvandlats till en spekulationsvara som kan ge stora f\u00f6rtj\u00e4nster.<\/p>\n<p> Slutsatsen i den analys De Schutter lade fram i september f\u00f6rra \u00e5ret var att det var skevheter inom finanssektorn som fr\u00e4mst l\u00e5g bakom den livsmedelskris som uppstod 2007-2008.<\/p>\n<p> \u00c4ven jordbruksekonomen Jayati Ghosh har analyserat de skenande matpriserna som uppstod f\u00f6r ett par \u00e5r sedan, och hon konstaterade nyligen i en artikel i Journal of Agrarian Change att &#8220;spekulanter i allt h\u00f6gre grad gav sig in p\u00e5 marknaden f\u00f6r att profitera p\u00e5 kortsiktiga prisskillnader&#8221;. Enligt Ghosh, som \u00e4r professor vid Jawaharlal Nehru University i New Delhi, berodde den tilltagande spekulationen p\u00e5 att m\u00e5nga investerare vid denna tid s\u00f6kte efter nya marknader d\u00e4r man kunde tj\u00e4na pengar.<\/p>\n<p> I samband med detta fortsatte matpriserna enligt Ghosh att stiga fram till att investerarna plockade in sina vinster under \u00e5r 2008 f\u00f6r att t\u00e4cka de f\u00f6rluster de bland annat gjort p\u00e5 den amerikanska bostadsmarknaden. Under h\u00f6sten 2008 stabiliserades matpriserna, men de f\u00f6rblev kvar p\u00e5 betydligt h\u00f6gre niv\u00e5er \u00e4n de var innan spekulationen inleddes.<\/p>\n<p> &#8220;I slutet av december 2008 bed\u00f6mde FAO att det r\u00e5dde en m\u00e5ttlig eller allvarlig matkris i 33 l\u00e4nder, och att situationen i minst 17 l\u00e4nder var v\u00e4rre \u00e4n den varit i oktober 2008&#8221;, skriver Ghosh.<\/p>\n<p> \u00c5r 2008 var samtidigt ett internationellt rekord\u00e5r i fr\u00e5ga om spannm\u00e5lssk\u00f6rdar.<\/p>\n<p> Samtidigt varnar Ghosh f\u00f6r att den &#8220;matbubbla&#8221; som nu b\u00f6rjat v\u00e4xa till sig sedan andra halvan av f\u00f6rra \u00e5ret kan bli \u00e4nnu st\u00f6rre. Och enligt Ghosh \u00e4r inte detta s\u00e4rskilt f\u00f6rv\u00e5nande eftersom inga regleringar som kan t\u00e4nkas minska spekulationen har inf\u00f6rts.<\/p>\n<p> Som orsak till de prisstegringar som nu f\u00f6rekommer har man pekat p\u00e5 den torka som drabbat Ryssland, samt en stigande matkonsumtion i Indien och Kina. Men Ghosh s\u00e4ger till IPS att siffror fr\u00e5n FAO ist\u00e4llet klart visar att konsumtionen av spannm\u00e5l i Indien och Kina har minskat, helt enkelt eftersom m\u00e5nga m\u00e4nniskor inte har r\u00e5d att k\u00f6pa s\u00e5 mycket spannm\u00e5l som de har behov av.<\/p>\n<p> I Ryssland gick en stor del av vetesk\u00f6rdarna f\u00f6rlorade, men det fanns samtidigt stora lager av vete i landet som t\u00e4ckte upp f\u00f6r detta. Men ist\u00e4llet f\u00f6r att anv\u00e4nda sig av sina lager \u00f6vertalades landets regering av multinationella spannm\u00e5lsf\u00f6retag att f\u00f6rbjuda exporten av vete.<\/p>\n<p> Detta f\u00f6rbud gjorde det i sin tur m\u00f6jligt f\u00f6r dessa f\u00f6retag att bryta de l\u00e5gt prissatta exportkontrakt man hade med Egypten, Bangladesh och andra l\u00e4nder, f\u00f6r att ist\u00e4llet s\u00e4lja sin spannm\u00e5l p\u00e5 den \u00f6verhettade inhemska vetemarknaden. Det s\u00e4ger Devlin Kuyek vid organisationen Grain, som arbetar f\u00f6r att ge st\u00f6d till sm\u00e5b\u00f6nder.<\/p>\n<p> -Stora f\u00f6retag kontrollerar nu en stor del av det ryska jordbruket, s\u00e4ger Kuyek vidare.<\/p>\n<p> Grain har dokumenterat hur investerare lyckats f\u00e5 kontroll av upp till h\u00e4lften av veteproduktionen i landets s\u00f6dra jordbruksb\u00e4lte.<\/p>\n<p> Ryssland \u00e4r en mycket stor export\u00f6r av vete och en betydande del av den handeln sk\u00f6ts av det schweiziskt \u00e4gda f\u00f6retaget Glencore. Enligt Grain lyckades Glencore genom lobbyingarbete f\u00e5 till st\u00e5nd ett f\u00f6rbud mot veteexport, vilket gjorde det m\u00f6jligt f\u00f6r f\u00f6retaget att upph\u00e4va sina exportkontrakt till vissa l\u00e4nder utan att bestraffas.<\/p>\n<p> -L\u00e4nder som Egypten r\u00e5kade riktigt illa ut medan det blev bingo f\u00f6r spannm\u00e5lshandlarna, s\u00e4ger Kuyek.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Uxbridge, 110204 (IPS) &#8211; Investerare har tj\u00e4nat m\u00e5nga miljarder dollar p\u00e5 en v\u00e4xande &#8220;livsmedelsbubbla&#8221; som lett till rekordh\u00f6ga matpriser, hunger och instabilitet i flera l\u00e4nder. Det uppger flera jordbruksexperter.<\/p>\n","protected":false},"author":166,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,11],"tags":[],"class_list":["post-15124","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15124","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/166"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15124"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15124\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15124"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15124"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15124"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}