Paris, 110131 (IPS) – Tre afrikanska stater d\u00e4r politiska kriser nyligen har brutit ut \u2013 Elfenbenskusten, Niger och Tunisien \u2013 har alla starka milit\u00e4ra, ekonomiska och politiska kopplingar till den tidigare kolonialmakten Frankrike \u2013 som tidvis varit beredd att g\u00e5 l\u00e5ngt i sitt skydd av den politiska eliten i dessa l\u00e4nder.<\/p>\n
<\/p>\n
I Tunisien d\u00e4r en folklig revolt tvingade bort landets env\u00e5ldsh\u00e4rskare Zine El Abidine Ben Ali fr\u00e5n makten tidigare i januari utg\u00f6r 1 250 franska f\u00f6retag k\u00e4rnan i landets ekonomi.<\/p>\n
Dessa f\u00f6retag omfattar allt fr\u00e5n textil- och kl\u00e4dindustrin till mikroelektronik, bilar, flygteknik och tj\u00e4nstesektorn. Enligt officiell statistik uppgick de franska investeringarna i Tunisien till 140 miljarder euro 2009, motsvarande \u00f6ver cirka 1 200 miljarder kronor, vilket g\u00f6r Frankrike till Tunisiens fr\u00e4msta handelspartner.<\/p>\n
M\u00e5nga av de franska f\u00f6retagen har n\u00e4ra kopplingar till Ben Alis familj. Till exempel \u00e4gs 49 procent av teleoperat\u00f6ren Orange Tunisie av det tidigare statliga bolaget France Telecom, medan 51 procent \u00e4gs av Investec, ett investmentbolag som \u00e4gs av Marwan Mabrouk, Ben Alis sv\u00e4rson, som anklagats f\u00f6r korruption.<\/p>\n
Frankrikes ekonomiska intressen och de franska f\u00f6retagens kopplingar till den korrupta regimen kan f\u00f6rklara varf\u00f6r de franska ledarna \u2013 fr\u00e5n Francois Mitterand till Nicholas Sarkozy \u2013 st\u00e5tt passiva inf\u00f6r v\u00e4lgrundade anklagelser om omfattande korruption och grova kr\u00e4nkningar av m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter under Ben Alis styre.<\/p>\n
Tv\u00e5 dagar innan Ben Ali flydde fr\u00e5n Tunisien 14 januari och i samband med de folkliga protesterna d\u00e4r fler \u00e4n 100 personer d\u00f6dades i regimens blodiga motangrepp, erbj\u00f6d Frankrikes utrikesminister Michelle Alliot-Marie den tunisiska regeringen polisi\u00e4r och milit\u00e4r uppbackning.<\/p>\n
Alliot-Marie betonade ocks\u00e5 att r\u00e4tten att demonstrera m\u00e5ste respekteras lika mycket som r\u00e4tten till s\u00e4kerhet. Enligt flera k\u00e4llor hade hon ett uttryckligt st\u00f6d f\u00f6r uppbackningen av den tunisiska regeringen fr\u00e5n den franska presidenten Nicholas Sarkozy.<\/p>\n
Ytterligare en fransk politiker, landets kulturminister Fr\u00e9d\u00e9ric Mitterrand, uttalade sig och sa: “att kalla Tunisien f\u00f6r en diktatur \u00e4r en \u00f6verdrift”. N\u00e4r Ben Ali tvingades att l\u00e4mna landet blev dessa uttalanden till stort besv\u00e4r f\u00f6r den franska diplomatin.<\/p>\n
En grupp franska intellektuella med Etienne Balibar, professor i politisk filosofi vid universitetet i Nanterre nordv\u00e4st om Paris, i spetsen uppger att den franska utrikespolitiken “pr\u00e4glats av en vanhedrande tradition av bel\u00e5tenhet gentemot den tunisiska diktaturen”.<\/p>\n
Balibar menar att det efter att Ben Ali st\u00f6rtats var Frankrikes skyldighet att st\u00f6dja det tunisiska folkets demokratiska krav.<\/p>\n
Frankrike har ocks\u00e5 starka ekonomiska intressen i Niger, d\u00e4r en milit\u00e4rjunta i februari 2010 st\u00f6rtade president Mamadou Tandja. Juntan h\u00e4vdade att Tandja, som i slutet av 2009 kr\u00e4vde en folkomr\u00f6stning f\u00f6r att f\u00f6rs\u00f6ka sitta kvar en tredje mandatperiod, f\u00f6rs\u00f6kt bryta mot landets konstitution och gjort sig skyldig till korruption inom uranbrytningen i en h\u00e4rva d\u00e4r \u00e4ven det franska bolaget Areva var inblandat.<\/p>\n
Uran utg\u00f6r 70 procent av landets totala export och Areva st\u00e5r f\u00f6r de st\u00f6rsta investeringarna i Niger.<\/p>\n
P\u00e5 samma s\u00e4tt s\u00e4gs Frankrikes ekonomiska och milit\u00e4ra n\u00e4rvaro i Elfenbenskusten ha legat till grund f\u00f6r Frankrikes inst\u00e4llning till president Laurent Gbagbo som enligt internationella observat\u00f6rer f\u00f6rlorade valet 2010.<\/p>\n
Omkring 700 st\u00f6rre franska bolag kontrollerar landets ekonomi i allt ifr\u00e5n den lukrativa kakaoexporten till infrastruktur och telekommunikation. Enligt officiella siffror st\u00e5r franska bolag f\u00f6r h\u00e4lften av landets skatteint\u00e4kter.<\/p>\n
Gbagbo som tilltr\u00e4dde \u00e5r 2000 i efterdyningarna av ett odemokratiskt val ses som ansvarig f\u00f6r de oroligheter som pr\u00e4glat det v\u00e4stafrikanska landet sedan dess. Sedan 2002 n\u00e4r ett inb\u00f6rdeskrig br\u00f6t ut efter att rebeller f\u00f6rklarat uppror mot president Gbagbo har landet praktiskt taget varit delat i tv\u00e5 delar d\u00e4r en v\u00e4pnad rebellgrupp ockuperat de norra delarna av landet medan de sydv\u00e4stra delarna med stor ekonomisk betydelse kontrollerats av Gbagbo.<\/p>\n
En fredsbevarande styrka fr\u00e5n FN, ledd av fransk milit\u00e4r, har bidragit till att uppr\u00e4tth\u00e5lla delningen och Gbagbos f\u00e4ste i de sydv\u00e4stra delarna av landet.<\/p>\n
Valen som var planerade till 2005 och 2008 sk\u00f6ts upp, vilket gjorde att Gbagbo kunde forts\u00e4tta att styra landet. Sedan inb\u00f6rdeskriget br\u00f6t ut 2002 har franska f\u00f6retag gjort investeringar p\u00e5 cirka 270 miljarder euro, motsvarande 2 400 miljarder kronor i landet, vilket visar att oroligheterna i landet inte p\u00e5verkat aff\u00e4rerna negativt.<\/p>\n
H\u00f6gljudda internationella f\u00f6rd\u00f6manden av att Gbagbo fortfarande \u00e4r kvar vid makten har inte r\u00e4ckt n\u00e4r det st\u00f6d som den franska milit\u00e4ren och f\u00f6retagen visat har gjort det m\u00f6jligt f\u00f6r Gbagbo att sitta kvar.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Paris, 110131 (IPS) – Tre afrikanska stater d\u00e4r politiska kriser nyligen har brutit ut \u2013 Elfenbenskusten, Niger och Tunisien \u2013 har alla starka milit\u00e4ra, ekonomiska och politiska kopplingar till den tidigare kolonialmakten Frankrike \u2013 som tidvis varit beredd att g\u00e5… Continue Reading