{"id":15104,"date":"2011-01-21T13:40:01","date_gmt":"2011-01-21T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/01\/21\/rattor-pa-risfalt-bekampas-med-nya-metoder\/"},"modified":"2011-01-21T13:40:01","modified_gmt":"2011-01-21T13:40:01","slug":"rattor-pa-risfalt-bekampas-med-nya-metoder","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/01\/21\/rattor-pa-risfalt-bekampas-med-nya-metoder\/","title":{"rendered":"R\u00e5ttor p\u00e5 risf\u00e4lt bek\u00e4mpas med nya metoder"},"content":{"rendered":"<p>Bangkok, 110121 (IPS) &#8211; Varje \u00e5r slukas miljontals ton ris i Asien av r\u00e5ttor \u2013 mat som ist\u00e4llet hade beh\u00f6vts till hungrande m\u00e4nniskor. Men genom nya ekologiska metoder f\u00f6r att bek\u00e4mpa skadedjuren hoppas forskare att en st\u00f6rre del av rissk\u00f6rdarna ska kunna r\u00e4ddas.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>N\u00e4r stora \u00f6versv\u00e4mningar eller torkor sl\u00e5r h\u00e5rt mot v\u00e4rldens riskproduktion s\u00e5 uppm\u00e4rksammas det vanligtvis av medierna. Samtidigt utg\u00f6r r\u00e5ttorna en st\u00e4ndigt \u00e5terkommande och dyrbar pl\u00e5ga f\u00f6r risb\u00f6nderna.<\/p>\n<p> Grant Singleton, expert p\u00e5 skadedjur vid det Manillabaserade Internationella risforskningsinstitutet, IRRI, s\u00e4ger att r\u00e5ttorna st\u00e5r f\u00f6r de st\u00f6rsta skadorna inom risproduktionen i Indonesien och att de \u00e4ven \u00e4r ett av de v\u00e4rsta hoten mot rissk\u00f6rdarna i Vietnam.<\/p>\n<p> Enligt IRRI g\u00e5r mellan 5 och upp till 17 procent av riset f\u00f6rlorat innan sk\u00f6rd. IRRI p\u00e5pekar samtidigt att en sexprocentig f\u00f6rlust av Asiens rissk\u00f6rdar motsvarar lika mycket mat som det kr\u00e4vs f\u00f6r att under ett \u00e5rs tid kunna f\u00f6da n\u00e4rmare 225 miljoner inv\u00e5nare \u2013 hela Indonesiens befolkning.<\/p>\n<p> Nu utbildas n\u00e4rmare 200 000 risb\u00f6nder i Indonesien, Vietnam och Filippinerna av en grupp internationella forskare som hoppas att man med hj\u00e4lp av nya milj\u00f6v\u00e4nliga metoder ska kunna r\u00e4dda en st\u00f6rre del av rissk\u00f6rdarna fr\u00e5n r\u00e5ttorna. Experter menar att dessa metoder \u00e4r b\u00e5de mer effektiva och mindre farliga \u00e4n de r\u00e5ttgifter som tidigare anv\u00e4nts i kampen mot skadedjuren.<\/p>\n<p> Enligt Grant Singleton \u00e4r detta f\u00f6rsta g\u00e5ngen som en ekologisk kamp mot gnagarna introducerats, sedan r\u00e5ttgifterna b\u00f6rjade anv\u00e4ndas p\u00e5 1950-talet.<\/p>\n<p> -Vi har nu en bra f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r n\u00e4r, var och hur vi ska kunna stoppa gnagarna i tv\u00e5 av regionens st\u00f6rsta risproducerande omr\u00e5den, s\u00e4ger Singleton.<\/p>\n<p> Kampanjen, som leds av IRRI, betonar framf\u00f6r allt vikten av att de lokala risb\u00f6nderna samarbetar i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning. En av de enkla metoderna \u00e4r att alla b\u00f6nder best\u00e4mmer sig f\u00f6r att plantera sina gr\u00f6dor inom en intervall av tv\u00e5 veckor. Detta f\u00f6rkortar r\u00e5ttornas m\u00f6jligheter att hinna f\u00f6r\u00f6ka sig \u2013 och minskar d\u00e4rmed skadeverkningarna.<\/p>\n<p> Kampen mot r\u00e5ttorna ing\u00e5r i den utmaning som olika jordbruksforskare st\u00e5r inf\u00f6r i Asien, en region d\u00e4r det finns n\u00e4stan 570 miljoner undern\u00e4rda m\u00e4nniskor.<\/p>\n<p> \u00c4ven FN:s jordbruksorganisation FAO har genomf\u00f6rt satsningar f\u00f6r att minska r\u00e5ttornas skadeverkningar mot den gr\u00f6da som utg\u00f6r befolkningens basf\u00f6da. I \u00d6sttimor och Kambodja har FAO f\u00f6rsett risb\u00f6nder med sm\u00e5 metallsilos, d\u00e4r de kan lagra sina sk\u00f6rdar. Detta f\u00f6r att g\u00f6ra det sv\u00e5rare f\u00f6r r\u00e5ttor och m\u00f6ss att komma \u00e5t maten.<\/p>\n<p> I slutet av 2006 drabbades risf\u00e4lt och lagerlokaler i delar av nord\u00f6stra Indien, Bangladesh, Burma och Laos av en extrem r\u00e5ttinvasion.<\/p>\n<p> -R\u00e5ttorna var fruktansv\u00e4rda, och det fanns inget vi b\u00f6nder kunde g\u00f6ra, ber\u00e4ttar m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivisten Cheery Zahau.<\/p>\n<p> Cheery Zahau tillh\u00f6r den burmesiska minoritetsbefolkningen chin, den grupp som drabbades h\u00e5rdast av skadeverkningarna, som p\u00e5gick fram till 2008. Hon ber\u00e4ttar att r\u00e5ttinvasionen ledde till en matkris, och att lokalbefolkningen tvingades n\u00f6ja sig med att \u00e4ta ett m\u00e5l mat om dagen.<\/p>\n<p> Invasionen av r\u00e5ttor i regionen var dock f\u00f6rv\u00e4ntad, eftersom den intr\u00e4ffar en g\u00e5ng ungef\u00e4r vart 50:e \u00e5r, d\u00e5 en lokal typ av bambu b\u00f6rjar blomma. R\u00e5ttorna lockas till bambuns frukter och b\u00f6rjar sedan snabbt f\u00f6r\u00f6ka sig p\u00e5 grund av en hormonf\u00f6r\u00e4ndring som intr\u00e4ffar efter att de \u00e4tit av de proteinrika frukterna. Horder av r\u00e5ttor plundrade sedan allt i sin v\u00e4g. Skadeverkningarna var s\u00e5 sv\u00e5ra att vissa risb\u00f6nder i en bergig region i n\u00e4rheten av Indien och Bangladesh \u00e5r 2008 beslutade sig f\u00f6r att inte odla n\u00e5got mer ris.<\/p>\n<p> -De k\u00e4nde att det var meningsl\u00f6st. De hade besegrats av r\u00e5ttorna, s\u00e4ger Cheery.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bangkok, 110121 (IPS) &#8211; Varje \u00e5r slukas miljontals ton ris i Asien av r\u00e5ttor \u2013 mat som ist\u00e4llet hade beh\u00f6vts till hungrande m\u00e4nniskor. Men genom nya ekologiska metoder f\u00f6r att bek\u00e4mpa skadedjuren hoppas forskare att en st\u00f6rre del av rissk\u00f6rdarna&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2011\/01\/21\/rattor-pa-risfalt-bekampas-med-nya-metoder\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":38,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,12,7,11],"tags":[],"class_list":["post-15104","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-miljo","category-politik","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15104","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/38"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15104"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15104\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15104"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15104"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15104"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}