{"id":15068,"date":"2010-12-16T13:40:01","date_gmt":"2010-12-16T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2010\/12\/16\/kvinnor-katalysatorer-for-hallbart-jordbruk-i-latinamerika\/"},"modified":"2010-12-16T13:40:01","modified_gmt":"2010-12-16T13:40:01","slug":"kvinnor-katalysatorer-for-hallbart-jordbruk-i-latinamerika","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2010\/12\/16\/kvinnor-katalysatorer-for-hallbart-jordbruk-i-latinamerika\/","title":{"rendered":"Kvinnor katalysatorer f\u00f6r h\u00e5llbart jordbruk i Latinamerika"},"content":{"rendered":"<p>Lima, 101216 (IPS) &#8211; Bilden av landsbygdens kvinnor i Latinamerika h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndras &#8211; kvinnorna har ett \u00f6kat inflytande och allt fler \u00e4r p\u00e5drivande f\u00f6r att skapa ett h\u00e5llbart jordbruk f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniska och milj\u00f6.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Gladis Vila, quechua-indian fr\u00e5n en by i bergstrakterna i Huancavelica-provinsen, i en av Perus fattigaste regioner, \u00e4r en av kvinnorna bakom en r\u00f6relse som har varit p\u00e5drivande f\u00f6r framv\u00e4xten av f\u00f6rs\u00e4ljning av ekologiska jordbruksprodukter i 22 av landets 25 regioner. Resultatet utg\u00f6r ett konkret bevis f\u00f6r att det \u00e4r m\u00f6jligt att producera mat utan att f\u00f6rst\u00f6ra milj\u00f6n.<\/p>\n<p> -Kvinnor som tillh\u00f6r ursprungsbefolkningar och som arbetar inom jordbruket str\u00e4var efter att bevara den biologiska m\u00e5ngfalden. Vi g\u00f6r aff\u00e4rer med respekt f\u00f6r naturen, s\u00e4ger Gladis Vila fr\u00e5n Nationella organisationen f\u00f6r Andernas och Amazonas kvinnor i Peru, ONAMIAAP, till IPS.<\/p>\n<p> Kvinnor st\u00e5r f\u00f6r 60 till 80 procent av matproduktionen i de flesta utvecklingsl\u00e4nder, och andelen \u00f6kar i f\u00f6rh\u00e5llande till ett lands fattigdomsniv\u00e5, enligt FN:s jordbruksorgan FAO.<\/p>\n<p> Aktivister, forskare och f\u00f6retr\u00e4dare f\u00f6r organisationer i olika latinamerikanska l\u00e4nder m\u00f6ttes i b\u00f6rjan av december i Lima f\u00f6r att diskutera de behov och problem som kvinnor p\u00e5 landsbygden st\u00e5r inf\u00f6r i regionen.<\/p>\n<p> En av dem som deltog i m\u00f6tet, antropolog Kirai de Le\u00f3n, ber\u00e4ttade om ett kvinnokooperativ som har blivit n\u00e5got av en framg\u00e5ngssaga.<\/p>\n<p> Calma\u00f1ana-kooperativet som f\u00f6r n\u00e4rvarande best\u00e5r av 17 kvinnor startades f\u00f6r 25 \u00e5r sedan i den s\u00f6dra provinsen Canelones i Uruguay. Kooperativet odlar aromatiska och medicinska \u00f6rter och levererar dessa till lokala butiker men exporterar \u00e4ven produkter till Europa. Medlemmarna i kooperativet sitter \u00e4ven med i den nationella styrelsen f\u00f6r certifiering av ekologiska produkter.<\/p>\n<p> -De m\u00f6ter stor respekt och har gjort sig ett namn, s\u00e4ger Kirai de Le\u00f3n.<\/p>\n<p> Omsorg om milj\u00f6n \u00e4r ocks\u00e5 kopplad till fr\u00e5gan om tillg\u00e5ng till mark. Den bolivianska aktivisten Elizabeth L\u00f3pez fr\u00e5n Latinamerikanska n\u00e4tverket f\u00f6r kvinnliga f\u00f6rsvarare av sociala och milj\u00f6m\u00e4ssiga r\u00e4ttigheter betonar vikten av detta f\u00f6r att kvinnor p\u00e5 landsbygden ska kunna vara ekonomiskt oberoende.<\/p>\n<p> -Men det handlar inte bara om tillg\u00e5ngen till mark utan ocks\u00e5 om att kvinnor har kontroll \u00f6ver vattenanv\u00e4ndningen, den biologiska m\u00e5ngfalden, jorden och andra naturresurser. Utan detta \u00e4r kvinnornas m\u00f6jligheter begr\u00e4nsade.<\/p>\n<p> Allt fler kvinnor blir ocks\u00e5 l\u00f6nearbetare inom jordbruket. I Peru har storskaligt jordbruk lockat kvinnor fr\u00e5n Anderna till kustomr\u00e5dena. Gladys Campos \u00e4r en av dem som f\u00f6rr arbetade f\u00f6r Sociedad Agr\u00edcola Vir\u00fa, ett f\u00f6retag inom jordbruksn\u00e4ringen som exporterar sparris, och som gynnats av Perus v\u00e4xande jordbruksexport.<\/p>\n<p> Gladys Campos l\u00e4mnade sin hemstad Cochabamba i Bolivia f\u00f6r att arbeta f\u00f6r Sociedad Agr\u00edcola Vir\u00fa. Men hon var bara anst\u00e4lld i tv\u00e5 och ett halvt \u00e5r. I oktober 2004 fick hon sparken efter att hon varit med och startat en fackf\u00f6rening.<\/p>\n<p> -Vi arbetade 17 timmar om dagen f\u00f6r sv\u00e4ltl\u00f6ner. De betalade oss inte f\u00f6r \u00f6vertid. N\u00e4r de anst\u00e4ller dig kommer de med l\u00f6ften om att de ska hj\u00e4lpa dig, men du f\u00e5r slava och de drar ocks\u00e5 av kostnader f\u00f6r mat och husrum fr\u00e5n din l\u00f6n.<\/p>\n<p> Gladys Campos arbetar nu f\u00f6r ett nationellt f\u00f6rbundet f\u00f6r jordbrukare, hantverkare och l\u00f6nearbetande kvinnor i Peru, FEMUCARINAP.<\/p>\n<p> N\u00e4r hon arbetade f\u00f6r Sociedad Agr\u00edcola Vir\u00fa, som \u00e4r en av Perus st\u00f6rsta export\u00f6rer av jordbruksprodukter, tj\u00e4nade hon bara motsvarande 1500 kronor i m\u00e5naden.<\/p>\n<p> -De som verkligen b\u00e4r upp ekonomin p\u00e5 bekostnad av l\u00e5nga arbetsdagar \u00e4r arbetarna, inte f\u00f6retagen, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p> *IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Bilderna s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n<p> <UL> <LI><A HREF=\"http:\/\/ipsnoticias.net\/fotos\/CampesinasI_Milagros_Salazar.jpg\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Det \u00e4r kvinnor som h\u00e4r, p\u00e5 landsbygden i Peru, som \u00e4r p\u00e5drivande i utvecklingen f\u00f6r ett h\u00e5llbart jordbruk. Foto: Milagros Salazar\/IPS<\/font><\/a><\/LI><\/UL><BR><BR><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lima, 101216 (IPS) &#8211; Bilden av landsbygdens kvinnor i Latinamerika h\u00e5ller p\u00e5 att f\u00f6r\u00e4ndras &#8211; kvinnorna har ett \u00f6kat inflytande och allt fler \u00e4r p\u00e5drivande f\u00f6r att skapa ett h\u00e5llbart jordbruk f\u00f6r b\u00e5de m\u00e4nniska och milj\u00f6.<\/p>\n","protected":false},"author":544,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,1,27,15,12,11],"tags":[],"class_list":["post-15068","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-headlines","category-jamstalldhet","category-latinamerika","category-miljo","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15068","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/544"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=15068"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/15068\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=15068"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=15068"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=15068"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}