Kampong Chhnang, Kambodja, 101111 (IPS) – Minor och odetonerade bomber har f\u00f6rblivit ett gissel i det tidigare s\u00e5 krigsh\u00e4rjade i Kambodja \u2013 men efter tv\u00e5 decennier har landets minr\u00f6jare blivit mycket duktiga p\u00e5 sitt arbete. Nu vill man f\u00f6ra sina kunskaper vidare till andra l\u00e4nder.<\/p>\n
<\/p>\n
Ngoun Thy g\u00e5r genom ett m\u00f6rkt rum. Till h\u00f6ger st\u00e5r gamla granater uppradade och till v\u00e4nster ligger rullar med st\u00e5ltr\u00e5d och en h\u00f6g av rostande cylindrar.<\/p>\n
-Stridsvagnsminor, s\u00e4ger Ngoun, som \u00e4r en erfaren instrukt\u00f6r vid Kambodjas nationella center f\u00f6r minr\u00f6jning i provinsen Kampong Chhnang.<\/p>\n
Han g\u00e5r l\u00e4ngre bak i rummet, b\u00f6jer sig ned och tar upp n\u00e5got han kallar f\u00f6r “bombies”. Det \u00e4r en rostig tennisbollsliknande metallklump best\u00e5ende av tv\u00e5 klyftor med ett h\u00e5l i mitten.<\/p>\n
Detta tysta rum skulle kunna vara en utst\u00e4llningslokal f\u00f6r det d\u00f6dliga arv som krigen l\u00e4mnat efter sig. H\u00e4r finns sp\u00e5ren efter n\u00e4stan tre decennier av krig i form av rostiga minor som olika stridande parter l\u00e4mnat efter sig \u2013 samt sm\u00e5 spr\u00e4ngladdningar, “bombies”, som regnade i miljoner \u00f6ver landet i b\u00f6rjan av 1970-talet under USA:s hemliga bombkampanjer.<\/p>\n
Men rummets inredning representerar \u00e4ven hopp. Allt som f\u00f6rvaras h\u00e4r har under stor m\u00f6da gr\u00e4vts upp och desarmerats. Och med tiden har personalen blivit mycket duktiga p\u00e5 sitt arbete.<\/p>\n
Kambodjanska minr\u00f6jare har deltagit med sina kunskaper i andra l\u00e4nder, d\u00e4ribland Sudan, och det finns planer p\u00e5 att b\u00f6rja samarbeta med Colombia. Situationen i Colombia p\u00e5minner om hur det var i Kambodja f\u00f6r ett dussintal \u00e5r sedan, s\u00e4ger minr\u00f6jningscentrets utbildningschef Roath Kanith.<\/p>\n
-F\u00f6re 1998 s\u00e5 var vissa platser i landet s\u00e4kra, medan andra var farliga, p\u00e5 samma s\u00e4tt som det \u00e4r i dagens Colombia. Och hur ska man kunna r\u00f6ja minor i de os\u00e4kra omr\u00e5dena? Vi kan dela med oss av vad vi l\u00e4rt oss av det.<\/p>\n
En del bed\u00f6mare menar att samarbeten av den h\u00e4r typen mellan olika utvecklingsl\u00e4nder kan vara en v\u00e4g ut ur beroendet av bist\u00e5nd. Men Roath Kanith menar att det \u00e4ven \u00e4r en moralisk fr\u00e5ga.<\/p>\n
-Kambodja har mottagit bist\u00e5nd fr\u00e5n v\u00e4rldssamfundet i n\u00e4rmare 20 \u00e5r. Jag tycker att det b\u00f6rjar bli dags att betala tillbaka. \u00c4ven om vi inte kan finansiera minr\u00f6jningsarbete s\u00e5 kan vi \u00e5tminstone bidra med v\u00e5r kunskap och med v\u00e5r erfarenhet.<\/p>\n
Minr\u00f6jningscentret CMAC har vuxit fr\u00e5n ett litet projekt i b\u00f6rjan av 90-talet till att i dag vara en nationell organisation best\u00e5ende av drygt 2 300 minr\u00f6jare.<\/p>\n
I takt med att CMAC:s kunskaper \u00f6kat s\u00e5 har \u00e4ven behovet av utl\u00e4ndska experter minskat. N\u00e4r Roath b\u00f6rjade arbeta h\u00e4r f\u00f6r tolv \u00e5r sedan fanns det fler \u00e4n 100 utl\u00e4ndska experter vid CMAC. Numera \u00e4r det endast tv\u00e5 eller tre utl\u00e4ndska experter kvar inom hela organisationen.<\/p>\n
Landminor och andra spr\u00e4ngmedel utg\u00f6r fortfarande ett mycket stort problem i landet. N\u00e4rmare h\u00e4lften av Kambodjas byar ber\u00e4knas ha omr\u00e5den som kan vara minerade. Och bara risken f\u00f6r att ett omr\u00e5de ska vara minerat inneb\u00e4r att marken betraktas som f\u00f6r farlig att bedriva jordbruk p\u00e5. Minorna st\u00e5r d\u00e4rmed i v\u00e4gen f\u00f6r landets utveckling och framtida m\u00f6jligheter att ta sig ur fattigdomen.<\/p>\n
-De flesta drabbade bor p\u00e5 landsbygden och lever under fattigdomsgr\u00e4nsen, s\u00e4ger Heng Ratana, som \u00e4r CMAC:s generaldirekt\u00f6r.<\/p>\n
Han understryker att det \u00e4r av h\u00f6gsta vikt att dessa m\u00e4nniskor f\u00e5r tillg\u00e5ng till outnyttjade marker.<\/p>\n
-Det \u00e4r v\u00e5r plikt att g\u00f6ra den marken tillg\u00e4nglig f\u00f6r dem och kommande generationer.<\/p>\n
\u00c4ven om de kambodjanska myndigheterna numera har de kunskaper som kr\u00e4vs f\u00f6r att rensa upp landets minf\u00e4lt s\u00e5 \u00e4r man fortfarande beroende av utl\u00e4ndska bist\u00e5ndsgivare f\u00f6r att bekosta projekten.<\/p>\n
Regeringsf\u00f6retr\u00e4dare och organisationer som arbetar med minr\u00f6jningsarbetet menar dock att det har blivit allt sv\u00e5rare att finansiera dessa projekt, vilket i sin tur hotar landets m\u00e5ls\u00e4ttning om att inom de kommande tio \u00e5ren ha r\u00f6jt alla de omr\u00e5den som \u00e4r v\u00e4rst minerade.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Kampong Chhnang, Kambodja, 101111 (IPS) – Minor och odetonerade bomber har f\u00f6rblivit ett gissel i det tidigare s\u00e5 krigsh\u00e4rjade i Kambodja \u2013 men efter tv\u00e5 decennier har landets minr\u00f6jare blivit mycket duktiga p\u00e5 sitt arbete. Nu vill man f\u00f6ra sina… Continue Reading