Buenos Aires, 101110 (IPS) – I samband med den finansiella och politiska krisen i Argentina 2001 \u00f6vergavs tusentals skuldsatta f\u00f6retag av sina \u00e4gare. Men efter konkurserna togs en del av dessa \u00f6ver av de anst\u00e4llda sj\u00e4lva – och har n\u00e5tt stora framg\u00e5ngar.<\/p>\n
<\/p>\n
I dag finns det 205 s\u00e5dana f\u00f6retag med \u00f6ver 9 300 anst\u00e4llda i Argentina, vilket \u00e4r en \u00f6kning fr\u00e5n 2004 d\u00e5 dessa f\u00f6retag var 161 till antalet och totalt hade 6 900 anst\u00e4llda. Det visar en rapport som publicerades i oktober.<\/p>\n
I rapporten st\u00e4lls fr\u00e5gan: “Hur har ett fenomen som uppstod som en slags livflotte efter den ekonomiska kollapsen \u00e5r 2001 kunnat bli allt vanligare under en period av h\u00f6gkonjunktur?” -Arbetarna s\u00e5g att det var ett m\u00f6jligt alternativ att sj\u00e4lva driva f\u00f6retagen. Tidigare var det ot\u00e4nkbart, s\u00e4ger Andr\u00e9s Ruggeri, rapportens huvudf\u00f6rfattare.<\/p>\n
Rapporten Las Empresas Recuperadas en la Argentina 2010 (R\u00e4ddade f\u00f6retag i Argentina 2010), har sammanst\u00e4llts av ett stort antal studenter vid universitetet i Buenos Aires. Syftet med rapporten har varit att tillhandah\u00e5lla information f\u00f6r att kunna st\u00e4rka och f\u00f6rb\u00e4ttra f\u00f6rvaltningen av f\u00f6retagen. \u00c4ven om det finns tidigare exempel i landets historia d\u00e5 f\u00f6retag som g\u00e5tt i konkurs ny\u00f6ppnats av anst\u00e4llda, har dessa varit f\u00e5.<\/p>\n
Som en f\u00f6ljd av den sv\u00e5ra ekonomiska krisen 2002-2003 blev arbetarstyrda f\u00f6retag allt mer vanliga. De sk\u00f6t upp som svampar ur marken inom en m\u00e4ngd olika branscher, bland annat inom livsmedelsindustrin, st\u00e5l-, textil-, sko- och plastillverkningen, inom k\u00f6ttf\u00f6rpackningsindustrin, keramik-, glas- och gummitillverkningen, samt bland f\u00f6retag inom grafisk design, inom transport-, restaurang- och h\u00e4lsov\u00e5rdssektorn. Det finns till och med ett femstj\u00e4rnigt hotell som numera styrs av de f\u00f6re detta anst\u00e4llda.<\/p>\n
F\u00f6retagen togs \u00f6ver av personalen efter att \u00e4garna f\u00f6rsvunnit och efterl\u00e4mnat t\u00f6mda fabriker, enorma skulder och arbetsl\u00f6shet, samt flytt fr\u00e5n anklagelser om skatteflykt eller bedr\u00e4geri.<\/p>\n
M\u00e5nga av f\u00f6retagen togs \u00f6ver av de anst\u00e4llda i ett l\u00e4ge n\u00e4r m\u00e5nga av dem hade flera m\u00e5nader, i vissa fall \u00e5r, av innest\u00e5ende l\u00f6ner.<\/p>\n
De flesta bildade kooperativ och utformade en modell f\u00f6r gemensamt beslutsfattande, samtidigt som de ocks\u00e5 fick r\u00e5d och st\u00f6d fr\u00e5n statliga institutioner och andra f\u00f6retag i samma situation.<\/p>\n
Arbetarstyrda f\u00f6retag f\u00f6rekommer ocks\u00e5 i andra l\u00e4nder i Latinamerika. Enligt rapporten fr\u00e5n universitetet i Buenos Aires finns det 69 s\u00e5dana f\u00f6retag i Brasilien, cirka 30 stycken i Uruguay, samt 20 stycken i Paraguay och ett v\u00e4xande antal i Venezuela. Enligt rapportf\u00f6rfattaren Andr\u00e9s Ruggeri finns ocks\u00e5 tecken p\u00e5 en liknande utveckling i Spanien. “Arbetarstyrda f\u00f6retag har f\u00e5tt f\u00e4ste, de \u00e4r h\u00e4r f\u00f6r att stanna och kommer att forts\u00e4tta v\u00e4xa. Trots att de m\u00f6ter sv\u00e5righeter, har de en enorm potential”, sl\u00e5r rapporten fast.<\/p>\n
Ett av alla dessa f\u00f6retag \u00e4r La Nueva Esperanza (Nytt hopp), en latextillverkare i Buenos Aires med stor produktion av ballonger och som f\u00f6rr gick under namnet Global. F\u00f6retaget gick i konkurs 2004. N\u00e4r de anst\u00e4llda kom till fabriken en morgon m\u00f6ttes de av en skylt d\u00e4r det stod: “st\u00e4ngt tills vidare”. Grannarna i omr\u00e5det ber\u00e4ttade att lastbilar k\u00f6rt iv\u00e4g med stora laster under helgen \u2013 \u00e4garna hade tagit med sig alla maskiner.<\/p>\n
F\u00f6retagets anst\u00e4llda l\u00e4mnades utan arbete. Men de lyckades \u00f6vervinna m\u00e5nga sv\u00e5righeter och 2005 \u00f6ppnades fabriken p\u00e5 nytt. Nu i form av ett kooperativ med 32 medlemmar.<\/p>\n
Domingo Palomeque \u00e4r en av de f\u00f6re detta anst\u00e4llda som arbetat 26 \u00e5r vid fabriken och som nu \u00e4r medlem i kooperativet.<\/p>\n
-F\u00f6rst startade vi ett kooperativ, sen h\u00e4mtade vi tillbaka de maskiner som de hade stulit, f\u00f6rklarar han f\u00f6r IPS.<\/p>\n
Enligt rapporten \u00e4r ett av de st\u00f6rsta problemen f\u00f6r de nystartade f\u00f6retagen \u00e4r att de ofta saknar det kapital som kr\u00e4vs f\u00f6r att k\u00f6pa in r\u00e5varor och maskiner, eller f\u00f6r att kunna anlita personer med s\u00e4rskilda kompetenser. F\u00f6r Domingo Palomeques kooperativ \u00e4r det likadant.<\/p>\n
-Krediter, s\u00e4ger han utan att tveka, p\u00e5 fr\u00e5gan om vad kooperativet \u00e4r i st\u00f6rst behov av.<\/p>\n
Han ber\u00e4ttar att f\u00f6retaget skulle beh\u00f6va k\u00f6pa in maskiner f\u00f6r att kunna bli mer konkurrenskraftiga.<\/p>\n
De arbetarstyrda f\u00f6retagen varierar i storlek. Tre fj\u00e4rdedelar av dem har 50 anst\u00e4llda eller f\u00e4rre, endast ett f\u00e5tal har 100 eller fler anst\u00e4llda och bara 2,3 procent har fler \u00e4n 200 anst\u00e4llda.<\/p>\n
I rapporten uppmanas till ett \u00f6kat st\u00f6d f\u00f6r f\u00f6retagen.<\/p>\n
-Staten b\u00f6r ta en mer aktiv roll, och inte agera som om dessa f\u00f6retag \u00e4r ett \u00f6verg\u00e5ende fenomen. Man b\u00f6r st\u00e4rka f\u00f6retagen eftersom de \u00e4r en v\u00e4xande k\u00e4lla till verklig syssels\u00e4ttning och sk\u00f6ts av f\u00f6re detta anst\u00e4llda som kommit p\u00e5 f\u00f6tter p\u00e5 egen hand, s\u00e4ger Andr\u00e9s Ruggeri.<\/p>\n
De senaste \u00e5ren har den argentinska regeringen vidtagit vissa \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att st\u00f6tta f\u00f6retagen. Vid ett tillf\u00e4lle delades n\u00e4stan sju miljoner kronor ut i subventioner genom arbetsmarknadsdepartementet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Buenos Aires, 101110 (IPS) – I samband med den finansiella och politiska krisen i Argentina 2001 \u00f6vergavs tusentals skuldsatta f\u00f6retag av sina \u00e4gare. Men efter konkurserna togs en del av dessa \u00f6ver av de anst\u00e4llda sj\u00e4lva – och har n\u00e5tt… Continue Reading