{"id":14991,"date":"2010-10-21T13:40:01","date_gmt":"2010-10-21T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2010\/10\/21\/textilarbetare-lamnade-slavarbete-och-startade-eget-kladmarke\/"},"modified":"2010-10-21T13:40:01","modified_gmt":"2010-10-21T13:40:01","slug":"textilarbetare-lamnade-slavarbete-och-startade-eget-kladmarke","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2010\/10\/21\/textilarbetare-lamnade-slavarbete-och-startade-eget-kladmarke\/","title":{"rendered":"Textilarbetare l\u00e4mnade slavarbete och startade eget kl\u00e4dm\u00e4rke"},"content":{"rendered":"<p>Buenos Aires\/Bangkok, 101021 (IPS) &#8211; Kvinnor inom textilindustrin i Thailand och Argentina som l\u00e4nge arbetat under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden har nu startat en gemensam produktion som k\u00e4nnetecknas av v\u00e4rdiga arbetsvillkor.<\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Mundo Alameda-kooperativet i Argentina och Dignity Returns (V\u00e4rdigheten \u00e5ter) i Thailand lanserade i juni i \u00e5r kl\u00e4dm\u00e4rket &#8220;No Chains&#8221;. Dignity Returns grundades av kvinnliga textilarbetare i Thailand som f\u00f6rr arbetade under mycket sv\u00e5ra arbetsvillkor.<\/p>\n<p> -I Thailand f\u00f6rekommer exploatering av arbetare \u00f6verallt, s\u00e4ger Boosaba Meechai, fr\u00e5n Dignity Returns, till IPS.<\/p>\n<p> De tv\u00e5 kooperativen tillverkar t-shirts, v\u00e4skor och kepsar som s\u00e4ljs via internet, p\u00e5 m\u00e4ssor och marknader och i en del butiker. Kooperativen s\u00f6ker nu m\u00f6jligheter att ut\u00f6ka sin produktion och bredda sin tillverkning.<\/p>\n<p> Fyra m\u00e5nader efter lanseringen av det nya m\u00e4rket har f\u00f6rs\u00e4ljningen inte tagit fart s\u00e5 som kvinnorna hoppades, men enligt Boosaba Meechai har m\u00e5nga m\u00e4nniskor f\u00e5tt upp \u00f6gonen f\u00f6r deras aff\u00e4rsid\u00e9.<\/p>\n<p> -Dignity Returns \u00e4r en fabrik f\u00f6r arbetare, av arbetare. Vi arbetar inte enbart med f\u00f6rs\u00e4ljning av varor utan \u00e4ven med att tillverka kl\u00e4der f\u00f6r organisationer, huvudsakligen icke-statliga organisationer som bedriver kampanjer mot slavliknande arbete, mot genmodifierade gr\u00f6dor, f\u00f6r hiv-bek\u00e4mpning och som \u00e4r engagerade i olika milj\u00f6kampanjer.<\/p>\n<p> Dignity Returns medlemmar arbetade tidigare p\u00e5 en fabrik f\u00f6r butikskedjan Bed Bath &#038; Beyond i Bangkok d\u00e4r de ofta tvingades arbeta upp till 60 timmar i str\u00e4ck. De tillverkade kl\u00e4der f\u00f6r internationella f\u00f6retag som Nike, Gap eller Reebok och fick amfetamin f\u00f6r att kunna arbeta flera skift i str\u00e4ck. Det f\u00f6rekom ocks\u00e5 att de fick avdrag p\u00e5 l\u00f6nen om de klagade \u00f6ver att de var utmattade. Till sist sades de upp utan l\u00f6n n\u00e4r den amerikanska detaljhandelskedjan st\u00e4ngde fabriken \u00e5r 2002.<\/p>\n<p> F\u00f6rra \u00e5ret tr\u00e4ffade Dignity Returns medlemmar fr\u00e5n kooperativet Mundo Alameda, som grundats av pappersl\u00f6sa bolivianska migranter i Buenos Aires, som hade flytt slavarbete inom kl\u00e4dindustrin.<\/p>\n<p> Mundo Alamedas medlemmar arbetade tidigare l\u00e5nga dagar i fabriker som tillverkade kl\u00e4der f\u00f6r internationella m\u00e4rken som Puma, Bensimon eller Kosiuko. M\u00e5nga av de pappersl\u00f6sa migranterna bodde ocks\u00e5 i fabrikerna tillsammans med sina familjer och fick s\u00e4llan till\u00e5telse att l\u00e4mna lokalerna.<\/p>\n<p> M\u00f6tet arrangerades i Hongkong av Asia Monitor Resource Centre, en organisation som arbetar med fr\u00e5gor som r\u00f6r arbetsf\u00f6rh\u00e5llanden. Vid m\u00f6tet beslutade de b\u00e5da kooperativen att b\u00f6rja samarbeta f\u00f6r att \u00f6ka medvetenheten kring slavliknande villkor inom textilindustrin.<\/p>\n<p> I Argentina s\u00e4ljs No Chains-produkter p\u00e5 alternativa f\u00f6rs\u00e4ljningsst\u00e4llen, i en del butiker och i fabriker som ny\u00f6ppnats av f\u00f6re detta anst\u00e4llda efter konkurser under kris\u00e5ren 2001 och 2003.<\/p>\n<p> Den bolivianska textilarbetaren Olga Cruz vid Mundo Alameda-kooperativet s\u00e4ger, precis som Boosaba Meechai, att en kommersiell framg\u00e5ng inte \u00e4r det viktigaste.<\/p>\n<p> -Budskapet vi vill sprida \u00e4r att du inte beh\u00f6ver n\u00e5gra chefer n\u00e4r du har en organisation eller ett kooperativ. Vi tar direktkontakt med v\u00e5ra kunder. Konsumenterna m\u00e5ste f\u00e5 veta att m\u00e4rkena inte \u00e4r det viktiga n\u00e4r kapitalistiska \u00e4gare exploaterar sina arbetare samtidigt som de g\u00f6r vinster.<\/p>\n<p> Medlemmarna i Mundo Alameda-kooperativet f\u00f6rs\u00f6rjer sig p\u00e5 tillverkningen, men har inte n\u00e5gon stabil f\u00f6rs\u00e4ljning \u00e4nnu. Intresse fr\u00e5n k\u00f6pare saknas dock inte.<\/p>\n<p> -Ibland tar stora kunder kontakt med oss, eftersom de vet att vi tillverkar produkter av h\u00f6g kvalitet. De erbjuder sig att k\u00f6pa 4 000 eller 6 000 artiklar, men f\u00f6r bara n\u00e5gra cent styck. Men f\u00f6r att tj\u00e4na n\u00e5gonting under s\u00e5dana villkor skulle vi beh\u00f6va arbeta mycket mer \u00e4n \u00e5tta timmar per dag, s\u00e4ger Olga Cruz.<\/p>\n<p> P\u00e5 fr\u00e5gan vad det finns f\u00f6r hinder f\u00f6r att produkterna ska n\u00e5 en bredare marknad s\u00e4ger Meechai Boosaba att det fr\u00e4mst handlar om kooperativets ekonomiska begr\u00e4nsningar.<\/p>\n<p> Dignity Returns har dock planer p\u00e5 att forma ett n\u00e4tverk tillsammans med andra arbetarorganisationer i Kambodja, Indonesien och Filippinerna.<\/p>\n<p> -M\u00e5nga arbetare ser fortfarande exploateringen som en del av arbetet, det \u00e4r d\u00e4rf\u00f6r de accepterar s\u00e5dana f\u00f6rh\u00e5llanden. De tror inte att det kommer att bli b\u00e4ttre om de kr\u00e4ver sina r\u00e4ttigheter utan fruktar att de kommer att f\u00f6rlora sina jobb, s\u00e4ger Meechai Boosaba.<\/p>\n<p> <UL> <LI><A HREF=\"http:\/\/www.dignityreturns.com\" class=\"linkblue\" target=\"new\">Kl\u00e4dm\u00e4rket No Chains<\/font><\/a><\/LI><\/UL><BR><BR><\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Buenos Aires\/Bangkok, 101021 (IPS) &#8211; Kvinnor inom textilindustrin i Thailand och Argentina som l\u00e4nge arbetat under slavliknande f\u00f6rh\u00e5llanden har nu startat en gemensam produktion som k\u00e4nnetecknas av v\u00e4rdiga arbetsvillkor.<\/p>\n","protected":false},"author":1255,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[20,18,6,1,27,15,10,11],"tags":[],"class_list":["post-14991","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-arbete","category-asien-och-stillahavsomradet","category-ekonomi","category-headlines","category-jamstalldhet","category-latinamerika","category-manskliga-rattigheter","category-utveckling"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14991","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1255"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14991"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14991\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14991"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14991"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14991"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}