Washington, 101020 (IPS) – USA:s behov av att s\u00e4kra transportv\u00e4garna till Afghanistan har lett till att man satsat minst sex g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6ga belopp p\u00e5 milit\u00e4rt bist\u00e5nd till de i flera fall auktorit\u00e4ra regimerna i Centralasien j\u00e4mf\u00f6rt med satsningarna p\u00e5 att \u00e5stadkomma en demokratisering i regionen. Det sl\u00e5r organisationen Open Society Foundations fast i en ny rapport.<\/p>\n
<\/p>\n
Enligt rapporten \u00e4r det mycket sv\u00e5rt att f\u00e5 fram exakta uppgifter om hur stort hela det milit\u00e4ra bist\u00e5ndet \u00e4r, eftersom det f\u00f6rdelas ut genom en rad olika program. Men enligt Open Society Foundations st\u00e5r det klart att det milit\u00e4ra bist\u00e5ndet fr\u00e5n f\u00f6rsvarsh\u00f6gkvarteret Pentagon och staben Centcom \u00e4r minst tre g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n det milit\u00e4ra bist\u00e5nd som utg\u00e5r fr\u00e5n utrikedepartementet \u2013 vilket \u00e4r omg\u00e4rdat av betydligt h\u00e5rdare restriktioner.<\/p>\n
Lora Lumpe, som skrivit rapporten, p\u00e5pekar att uppgifter fr\u00e5n Centcom, som har st\u00f6rst \u00f6verblick \u00f6ver summornas storlek, \u00e4r hemligst\u00e4mplade.<\/p>\n
Open Society Foundations, OSF, \u00e4r en organisation som arbetar f\u00f6r att st\u00e4rka demokratin, grundat av miljard\u00e4ren och filantropen George Soros.<\/p>\n
Rapporten kommer sex m\u00e5nader efter att den korrumperade kirgiziska regeringen under president Kurmanbek Bakijev st\u00f6rtades. Och den kommer sannolikt att leda till en f\u00f6rnyad debatt om huruvida USA:s strategiska framg\u00e5ngar i form av s\u00e4krade tillg\u00e5ngar till milit\u00e4rbaser i Centralasien v\u00e4ger tyngre \u00e4n de politiska kostnader detta kommer att inneb\u00e4ra i f\u00f6rl\u00e4ngningen.<\/p>\n
\u00c5r 2007 gav Pentagon genom ett antal program \u00f6ver motsvarande 200 miljoner kronor i bist\u00e5nd till Kurmanbek Bakijevs regim. Enligt den nya rapporten var dessa pengar fr\u00e4mst en kompensation f\u00f6r att USA fick tillg\u00e5ng till flygbasen Manas. Summan var ungef\u00e4r sex g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n de bist\u00e5ndspengar som gick till olika demokratisatsningar.<\/p>\n
Dessutom ska USA ha f\u00f6rmedlat kontrakt f\u00f6r att s\u00e4kra behovet av br\u00e4nsle vid den amerikanska milit\u00e4rbasen till lokala f\u00f6retag som stod Bakijev och hans son n\u00e4ra. Dessa kontrakt \u00e4r f\u00f6r n\u00e4rvarande under utredning i b\u00e5de USA och Kirgizistan, och ska ha st\u00e4rkt uppfattningen i landet om att Washington st\u00f6dde den alltmer korrupta och auktorit\u00e4ra regimen.<\/p>\n
-Nu n\u00e4r Bakijev har st\u00f6rtats s\u00e5 h\u00f6rs en hel del mycket arga r\u00f6ster fr\u00e5n den nya regeringen, s\u00e4ger Alexander Cooley, som \u00e4r Centralasienexpert vid Barnard College i New York.<\/p>\n
Cooley menar att USA:s agerande i Kirgizistan g\u00f6r att den amerikanska milit\u00e4rens framtida tillg\u00e5ng till flygbasen nu \u00e4r os\u00e4ker.<\/p>\n
M\u00e5nga m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister menar att Pentagon har f\u00e5tt en allt st\u00f6rre utrikespolitisk roll i f\u00f6rh\u00e5llande till landets utrikesdepartement, och att detta lett till att USA:s successivt har f\u00e5tt ett allt mer “militariserat” f\u00f6rh\u00e5llande till utvecklingsl\u00e4nderna.<\/p>\n
Washington har vid olika tillf\u00e4llen skickat milit\u00e4rt och polisi\u00e4rt bist\u00e5nd till Centralasien \u00e4nda sedan Kazakstan, Uzbekistan, Tadzjikistan, Kirgizistan och Turkmenistan blev sj\u00e4lvst\u00e4ndiga nationer i samband med att Sovjetunionen f\u00f6ll samman 1991.<\/p>\n
Till en b\u00f6rjan var bist\u00e5ndet fr\u00e4mst inriktat p\u00e5 att f\u00f6rhindra narkotikasmuggling och en spridning av farliga vapen, samt att anv\u00e4ndas f\u00f6r gr\u00e4nskontroller.<\/p>\n
Med tiden ut\u00f6kades bist\u00e5ndet d\u00e5 Centcom skickade elitsoldater till de alltmer oroliga staterna Uzbekistan och Kirgizistan f\u00f6r att utbilda lokala f\u00f6rband i upprorsbek\u00e4mpning, medan b\u00e5de Uzbekistans och Kazakstans milit\u00e4rmakter deltog i Nato\u00f6vningar.<\/p>\n
Det bist\u00e5nd som utgick under denna period kanaliserades fr\u00e4mst genom program som styrs av utrikesdepartementet, vilka inte till\u00e5ter hj\u00e4lp till milit\u00e4rmakter som beg\u00e5tt grova m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott, eller som st\u00f6rtat demokratiskt valda ledare.<\/p>\n
Enligt den nya rapporten betraktade dock Pentagon dessa program som op\u00e5litliga och mer styrda av politiska \u00f6verv\u00e4ganden \u00e4n av de strategiska behov som f\u00f6rsvarsmakten ans\u00e5g var n\u00f6dv\u00e4ndiga. D\u00e4rf\u00f6r inledde Pentagon ett parallellt program av “s\u00e4kerhetssamarbeten”, d\u00e4r bist\u00e5ndspengarna inte var bundna av samma krav som de program som utrikesdepartementet styrde \u00f6ver. Och dessa program ut\u00f6kades snabbt efter terrord\u00e5den i september 2001, enligt rapporten.<\/p>\n
Rapportf\u00f6rfattaren Lora Lumpe s\u00e4ger att det milit\u00e4ra bist\u00e5ndet fr\u00e5n Pentagon till l\u00e4nderna i Centralasien under 2007 l\u00e5g p\u00e5 minst motsvarande 700 miljoner kronor.<\/p>\n
Sedan 2001 har st\u00f6rre delen av det milit\u00e4ra bist\u00e5ndet varit inriktat p\u00e5 att s\u00e4kra tillg\u00e5ngen till milit\u00e4rbaser varifr\u00e5n USA har transporterat in trupper och proviant till Afghanistan. Dessa transportv\u00e4gar har blivit allt viktigare under de senaste tv\u00e5 \u00e5ren d\u00e5 talibaner i Pakistan b\u00f6rjat attackera de konvojer som transporterar proviant fr\u00e5n s\u00f6dra Pakistan till Afghanistan.<\/p>\n
\u00c5r 2008 skapades ett distributionsn\u00e4tverk f\u00f6r USA och dess allierade som l\u00f6per landv\u00e4gen fr\u00e5n Europa och genom Centralasien till Afghanistan, och sedan dess har det milit\u00e4ra bist\u00e5ndet till regionens regeringar och milit\u00e4rmakter \u00f6kat. Dessutom har allt fler l\u00f6nsamma kontrakt f\u00f6r transporter och byggen f\u00f6rdelats till lokala f\u00f6retag som ofta har kopplingar till l\u00e4ndernas regimer.<\/p>\n
Uzbekiska trupper \u2013 vissa av dem utbildade av Pentagon \u2013 massakrerade \u00e5r 2005 hundratals demonstranter. Efter det str\u00f6ps det milit\u00e4ra bist\u00e5ndet till Uzbekistan, som numera \u00e4r det enda landet i Centralasien d\u00e4r USA satsar st\u00f6rre summor p\u00e5 demokratiprojekt \u00e4n p\u00e5 milit\u00e4rt bist\u00e5nd.<\/p>\n
Landets regim under president Islam Karimov har dock sedan det milit\u00e4ra bist\u00e5ndet upph\u00f6rde kunnat k\u00f6pa in milit\u00e4r utrustning f\u00f6r motsvarande 70 miljoner kronor, tack vare avtal som sl\u00f6ts tidigare. Enligt rapporten har dessutom den uzbekiska regimen, med Washingtons godk\u00e4nnande, sedan dess kunnat k\u00f6pa in vapen och utbildning fr\u00e5n amerikanska f\u00f6retag till ett v\u00e4rde av \u00f6ver motsvarande 300 miljoner kronor.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 101020 (IPS) – USA:s behov av att s\u00e4kra transportv\u00e4garna till Afghanistan har lett till att man satsat minst sex g\u00e5nger s\u00e5 h\u00f6ga belopp p\u00e5 milit\u00e4rt bist\u00e5nd till de i flera fall auktorit\u00e4ra regimerna i Centralasien j\u00e4mf\u00f6rt med satsningarna p\u00e5… Continue Reading