Ciudad Ju\u00e1rez, 100615 (IPS) – Paula Flores har blivit en centralfigur i kampen f\u00f6r r\u00e4ttvisa \u00e5t de hundratals kvinnor som har m\u00f6rdats i den nordmexikanska staden Ciudad Ju\u00e1rez. I en ny dokument\u00e4rfilm ber\u00e4ttar hon om den tolv \u00e5r l\u00e5nga striden f\u00f6r att f\u00e5 hennes dotters m\u00f6rdare f\u00e4llda.<\/p>\n
<\/p>\n
-Ibland \u00e4r jag p\u00e5 bra hum\u00f6r, men emellan\u00e5t ser jag ingen mening med mitt arbete i civilsamh\u00e4llet, eller ens i att leva. Ibland sl\u00e5r jag i botten, ber\u00e4ttar Paula Flores f\u00f6r IPS fr\u00e5n hennes hem i kvarteret Lomas de Poleo .<\/p>\n
Fattigdomen \u00e4r utbredd i denna stadsdel d\u00e4r gatorna \u00e4r t\u00e4ckta av inbl\u00e5st sand fr\u00e5n den n\u00e4rliggande \u00f6knen. En \u00f6ken som under de senaste tv\u00e5 \u00e5rtiondena har varit brottsplats f\u00f6r en m\u00e4ngd grova sexualbrott, varav de flesta f\u00f6rblivit ouppklarade.<\/p>\n
Dokument\u00e4ren om Paula Flores visades nyligen vid en filmfestival med fokus p\u00e5 m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter i huvudstaden Mexico City, som ligger n\u00e4stan tv\u00e5 hundra mil s\u00f6der om gr\u00e4nsstaden Ciudad Ju\u00e1rez. Filmen \u00e4r gjord av Jos\u00e9 Bonilla, och heter “La Carta: Sagrario… nunca has muerto para m\u00ed” (Brevet: Sagrario… F\u00f6r mig dog du aldrig). Filmen beskriver den tolv \u00e5r l\u00e5nga kampen f\u00f6r r\u00e4ttvisa f\u00f6r Sagrario Gonz\u00e1lez Flores, som v\u00e5ldtogs, torterades och m\u00f6rdades 1998. – Ju\u00e1rez \u00e4r n\u00e5got som utg\u00f6r en utmaning f\u00f6r oss alla, s\u00e4ger regiss\u00f6ren till IPS. Sagrario f\u00f6rsvann den 16 april 1998, tv\u00e5 m\u00e5nader innan hon skulle fylla 18 \u00e5r. Tv\u00e5 veckor senare hittades hennes kropp ute i \u00f6knen. Hon var ett av Paula Flores och Jes\u00fas Gonz\u00e1lez sju barn. Hennes pappa kunde aldrig komma \u00f6ver sorgen utan begick sj\u00e4lvmord f\u00f6r fyra \u00e5r sedan. Familjen flyttade till Ciudad Ju\u00e1rez fr\u00e5n den n\u00e4raliggande delstaten Durango 1995. De hoppades p\u00e5 ett b\u00e4ttre liv i denna stad, som d\u00e5 fortfarande var k\u00e4nd f\u00f6r alla framg\u00e5ngsrika exportinriktade l\u00e5gl\u00f6nefabriker, s\u00e5 kallade “maquilas”. Sedan 70-talet har dessa skattebefriade fabriker, som fr\u00e4mst anst\u00e4ller kvinnor, varit vanliga i Mexiko. -Vi hade ingen aning om vad som v\u00e4ntade oss h\u00e4r, s\u00e4ger Flores. I februari 2005 lyckades familjen \u00f6vertyga polisen om att gripa en misst\u00e4nkt g\u00e4rningsman. Mannen var en v\u00e4lk\u00e4nd figur i grannskapet som livn\u00e4rde sig som en s\u00e5 kallade “coyote” \u2013 en som mot betalning hj\u00e4lper m\u00e4nniskor att ta sig \u00f6ver gr\u00e4nsen till USA. Han hade f\u00f6rsvunnit fr\u00e5n kvarteret strax efter mordet och h\u00e5llit sig borta i sju \u00e5rs tid och det var tack vare familjen Flores egna efterforskningar som han kunde gripas.<\/p>\n
Under det f\u00f6rsta f\u00f6rh\u00f6ret h\u00e4vdade mannen att tv\u00e5 andra m\u00e4n hade betalat honom motsvarande 500 dollar f\u00f6r att kidnappa Sagrario efter att hon avslutat ett skift p\u00e5 sin maquila, och f\u00f6ra henne till de b\u00e5da m\u00e4nnen. Men i samband med r\u00e4tteg\u00e5ngen \u00e4ndrade mannen sin historia, och h\u00e4vdade ist\u00e4llet att han hade agerat helt p\u00e5 egen hand. Han avtj\u00e4nar f\u00f6r n\u00e4rvarande ett 28-\u00e5rigt f\u00e4ngelsestraff f\u00f6r mordet.<\/p>\n
-Fallet \u00e4r inte l\u00f6st, s\u00e4ger Sagrarios mamma medan hon sitter och bl\u00e4ddrar igenom pressklippen om familjen l\u00e5nga kamp f\u00f6r r\u00e4ttvisa.<\/p>\n
Paula Flores s\u00e4ger att polisens utredning var bristf\u00e4llig, och enligt henne har den d\u00f6mde mannen ber\u00e4ttat att polisen fick honom att ta p\u00e5 sig mordet p\u00e5 egen hand, s\u00e5 att fallet skulle kunna avslutas. De f\u00f6rsta morden p\u00e5 fabriksarbetande kvinnor i Ciudad Ju\u00e1rez intr\u00e4ffade 1993, och sedan dess har mordv\u00e5gen bara fortsatt. M\u00e4nniskor\u00e4ttsgrupper och anh\u00f6rigorganisationer h\u00e4vdar att \u00f6ver ett tusen kvinnor nu har m\u00f6rdats i staden. Den officiella siffran \u00e4r att 800 kvinnomord har beg\u00e5tts sedan 1993. Statistiken \u00f6ver kvinnliga mordoffer i staden ligger numera p\u00e5 23 mord per 100 000 kvinnor per \u00e5r, vilket \u00e4r en siffra som \u00e4r tre g\u00e5nger h\u00f6gre \u00e4n den V\u00e4rldsh\u00e4lsoorganisationen anv\u00e4nder f\u00f6r att definiera en epidemi. I denna mycket v\u00e5ldsamma stad \u00e4r dock antalet m\u00f6rdade m\u00e4n betydligt h\u00f6gre \u2013 den ligger p\u00e5 hela 354 mord per 100 000 inv\u00e5nare. -Allt det \u00f6vriga v\u00e5ldet har tr\u00e4ngt undan fr\u00e5gan om kvinnomord, men flickorna forts\u00e4tter att f\u00f6rsvinna, p\u00e5pekar Flores. Enligt en studie genomf\u00f6rd av den ickestatliga organisationen Ju\u00e1rez medborgares s\u00e4kerhetsobservatorium har kvinnomorden \u00f6kat med flera hundra procent sedan striderna mellan stadens olika knarkmaffior blossade upp. -Straffriheten \u00e4r huvudorsaken till de fortsatta kvinnomorden i Ju\u00e1rez, s\u00e4ger Patricia Ravelo, som genomf\u00f6rt all research till den nya dokument\u00e4rfilmen. I november f\u00f6rra \u00e5ret f\u00e4lldes den mexikanska staten av Interamerikanska domstolen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter med anledning av morden p\u00e5 tre kvinnor utanf\u00f6r Ciudad Ju\u00e1rez. I domen pekas flera tj\u00e4nstem\u00e4n ut som medskyldiga till att f\u00f6r\u00f6varna inte har straffats. Paula Flores v\u00e4nde sig till Interamerikanska domstolen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter redan 2007, och samma \u00e5r bildade hon ocks\u00e5 Stiftelsen Sagrario, som arbetar mot v\u00e5ld.<\/p>\n
-Vissa familjer \u00e4r tr\u00f6tta p\u00e5 fr\u00e5gan och m\u00e4nniskor har vant sig vid kvinnomorden, s\u00e4ger Flores. Hon menar att s\u00e5v\u00e4l de lokala som nationella myndigheterna f\u00f6rs\u00f6ker tona ned mordv\u00e5gen.<\/p>\n
-Men min dotter \u00e4r ingen myt, trots att guvern\u00f6ren har sagt att de d\u00f6da kvinnorna i Ju\u00e1rez \u00e4r en myt. Jag f\u00e5r inte ihop det. Sagrario levde faktiskt \u2013 och hon hade en stark \u00f6nskan om att leva vidare, s\u00e4ger Paula Flores.<\/p>\n
*IPS kan erbjuda v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n
Ciudad Ju\u00e1rez, 100615 (IPS) – Paula Flores har blivit en centralfigur i kampen f\u00f6r r\u00e4ttvisa \u00e5t de hundratals kvinnor som har m\u00f6rdats i den nordmexikanska staden Ciudad Ju\u00e1rez. I en ny dokument\u00e4rfilm ber\u00e4ttar hon om den tolv \u00e5r l\u00e5nga striden… Continue Reading