Washington, 100121 (IPS) – Den internationella kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter har blivit allt effektivare. Men samtidigt har m\u00e5nga av v\u00e4rldens regimer ut\u00f6kat sina tillslag mot lokala m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister, ofta genom att anv\u00e4nda mer sofistikerade metoder \u00e4n tidigare. Det skriver Human Rights Watch i sin f\u00e4rska \u00e5rsrapport. <\/p>\n
<\/p>\n
Enligt \u00e5rets upplaga av HRW:s rapport om tillst\u00e5ndet i v\u00e4rlden, som lanserades p\u00e5 onsdagen, har m\u00e5nga f\u00f6rtryckande stater p\u00e5 senare tid valt att sl\u00e5 tillbaka mot lokala aktivister med nya metoder. I vissa fall har r\u00e5 maktut\u00f6vning ersatts av nya former av regleringar och andra mindre v\u00e5ldsamma metoder i syfte att kuva aktivister.<\/p>\n
-Attackerna mot m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister kan tolkas som en pervers form av bevis f\u00f6r hur betydelsefulla r\u00f6relserna \u00e4r, men detta minskar inte farorna, sade HRW:s chef Kenneth Roth i samband med lanseringen av rapporten.<\/p>\n
Roth p\u00e5pekade att vissa stater anv\u00e4nder sig av alla m\u00f6jliga metoder f\u00f6r att underminera m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationers arbete, samt att stater ibland samarbetar i detta syfte. Enligt Roth finns det exempel p\u00e5 detta inom internationella organ som FN:s r\u00e5d f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, UNHRC, samt i de f\u00f6rs\u00f6k som g\u00f6rs f\u00f6r att underminera den Internationella brottm\u00e5lsdomstolen, ICC. Roth uttryckte \u00e4ven en viss besvikelse \u00f6ver den amerikanske presidenten Barack Obamas f\u00f6rsta \u00e5r vid makten. Enligt Roth har presidentens retorik i fr\u00e5gor om m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter varit “dramatiskt f\u00f6rb\u00e4ttrad” j\u00e4mf\u00f6rt med den hans f\u00f6reg\u00e5ngare George W. Bush stod f\u00f6r, men n\u00e4r det g\u00e4ller att f\u00f6rvandla ord till handling \u00e5terst\u00e5r fortfarande mycket att g\u00f6ra.<\/p>\n
I rapporten redovisar HRW bland annat hur situationen f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna utvecklades i 90 olika l\u00e4nder under f\u00f6rra \u00e5ret.<\/p>\n
I f\u00f6rordet skriver Roth att kampen f\u00f6r de m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheterna har en l\u00e5ng och m\u00f6rk historia d\u00e4r aktivister har censurerats, f\u00e4ngslats eller till och med m\u00f6rdats. Men, skriver Roth, “nu n\u00e4r r\u00f6relsen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter har blivit allt m\u00e4ktigare och effektivare s\u00e5 har m\u00e5nga regeringars \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att tysta budb\u00e4rarna blivit allt mer subtila och sofistikerade. Mord som beg\u00e5s f\u00f6rnekas. Politiskt motiverade \u00e5tal beskrivs som vanliga brottm\u00e5l. Censur bedrivs genom reglerande instanser som framst\u00e5r som neutrala. Finansieringsv\u00e4gar blockeras”.<\/p>\n
Enligt rapporten \u00e4r det inte bara v\u00e4lk\u00e4nt auktorit\u00e4ra stater som Kina, Kuba, Burma eller Eritrea som beg\u00e5r \u00f6vergrepp. \u00c4ven demokratier som Sri Lanka, Colombia och Israel har enligt rapporten genomf\u00f6rt \u00e5tg\u00e4rder som syftar till att f\u00f6rsv\u00e5ra arbetet f\u00f6r s\u00e5v\u00e4l lokala som internationella m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer. Enligt Roth var Ryssland ett av de l\u00e4nder d\u00e4r m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister under f\u00f6rra \u00e5ret drabbades av mest \u2013 ibland d\u00f6dligt \u2013 v\u00e5ld. Fr\u00e4mst intr\u00e4ffade detta i Tjetjenien, d\u00e4r mord ofta beskrevs som utf\u00f6rda av “ok\u00e4nda f\u00f6r\u00f6vare”, vilket i sin tur ledde till att f\u00f6r\u00f6vare gick fria. \u00c4ven i l\u00e4nder som Kenya, Burundi, Sri Lanka, Afghanistan, Malaysia, Indien, Uzbekistan, och Jemen m\u00f6rdades eller utsattes m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister f\u00f6r grovt v\u00e5ld. I stater som Kuba, Vietnam, Iran, Saudiarabien, Syrien och Kambodja trakasserade eller f\u00e4ngslade statsmakterna \u00f6ppet aktivister. I l\u00e4nder som Colombia, Venezuela, Nicaragua och Sri Lanka ut\u00f6vades i st\u00e4llet \u00f6ppna eller dolda hot f\u00f6r att skr\u00e4mma eller straffa aktivister. I vissa l\u00e4nder, som i Eritrea, Nordkorea och Turkmenistan, \u00e4r regimernas f\u00f6rtryck s\u00e5 h\u00e5rt att det \u00e4r om\u00f6jligt att \u00f6ppet arbeta f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, medan l\u00e4nder som Kina och Sudan rutinm\u00e4ssigt s\u00e4tter stopp f\u00f6r de lokala grupper som bildas.<\/p>\n
Enligt rapporten finns det sm\u00e5, h\u00e5rt ansatta m\u00e4nniskor\u00e4ttsr\u00f6relser i Burma och Iran, men internationella \u00f6vervakare f\u00f6rhindras att bes\u00f6ka dessa l\u00e4nder. Vissa l\u00e4nder som i \u00f6vrigt \u00e4r \u00f6ppna har utf\u00e4rdat restriktioner som inneb\u00e4r att vissa delar av l\u00e4nderna inte f\u00e5r bes\u00f6kas av internationella observat\u00f6rer. Indonesien har f\u00f6rhindrat m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer fr\u00e5n att resa till Papua, medan Israel f\u00f6rhindrade b\u00e5de observat\u00f6rer och journalister fr\u00e5n att bes\u00f6ka Gaza i samband med operation “Cast Lead” i b\u00f6rjan av f\u00f6rra \u00e5ret. P\u00e5 Sri Lanka f\u00f6rbj\u00f6ds s\u00e5v\u00e4l lokala som internationella observat\u00f6rer att bes\u00f6ka konfliktomr\u00e5det i samband med att inb\u00f6rdeskriget i landet var p\u00e5 v\u00e4g att avslutas.<\/p>\n
\u00c4ven andra l\u00e4nder, som Uzbekistan, Turkmenistan, Vietnam, och Zimbabwe har v\u00e4grat samarbeta med FN:s representanter f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter.<\/p>\n
Bland de l\u00e4nder som anv\u00e4nt sig av olika former av regleringar f\u00f6r att f\u00f6rhindra organisationers arbete \u00e5terfinns Ryssland, som riktat s\u00e4rskilda krav p\u00e5 revisioner och inspektioner mot grupper som \u00e4r engagerade i kontroversiellt arbete. Regimen i Etiopien har inf\u00f6rt en ny lag som inneb\u00e4r ett f\u00f6rbud f\u00f6r alla organisationer som f\u00e5r mer \u00e4n tio procent av sin finansiering fr\u00e5n utlandet att bedriva aktiviteter som ber\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter. \u00c4ven regeringarna i en rad andra l\u00e4nder \u2013 d\u00e4ribland Egypten, Uganda och Turkmenistan \u2013 har restriktiva lagar mot m\u00e4nniskor\u00e4ttsorganisationer, medan liknande lagar \u00e4r p\u00e5 v\u00e4g att inf\u00f6ras i Venezuela, Peru, Kambodja, Rwanda, och Kirgizistan. I Kina, Iran och Syrien har staterna agerat f\u00f6r att stoppa jurister som arbetar f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter, medan myndigheterna i Ryssland, Azerbajdzjan, Marocko, Serbien och Indonesien enligt rapporten har anv\u00e4nt sig av lagar mot f\u00f6rtal f\u00f6r att tysta sina kritiker.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 100121 (IPS) – Den internationella kampen f\u00f6r m\u00e4nskliga r\u00e4ttigheter har blivit allt effektivare. Men samtidigt har m\u00e5nga av v\u00e4rldens regimer ut\u00f6kat sina tillslag mot lokala m\u00e4nniskor\u00e4ttsaktivister, ofta genom att anv\u00e4nda mer sofistikerade metoder \u00e4n tidigare. Det skriver Human Rights… Continue Reading