Viterbo, 091202 (IPS) – Ilska och krav p\u00e5 snabba \u00e5tg\u00e4rder. Det var de dominerande inslagen n\u00e4r m\u00e4nniskor fr\u00e5n olika delar av v\u00e4rlden samlades i Italien f\u00f6r att vittna om hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna drastiskt f\u00f6r\u00e4ndrat deras tillvaro.<\/p>\n
<\/p>\n
Nelly Damaris Chepkoskei \u00e4r en 53-\u00e5rig kenyansk kvinna som g\u00e4rna sk\u00e4mtar och skrattar hj\u00e4rtligt. Men n\u00e4r hon b\u00f6rjar ber\u00e4tta om hur hennes liv som jordbrukare i distriktet Kericho i v\u00e4stra Kenya f\u00f6r\u00e4ndrats de senaste \u00e5ren blir hon mycket skarp i tonen.<\/p>\n
Minskad nederb\u00f6rd har slagit h\u00e5rt mot hennes odlingar, som tidigare producerade rikliga sk\u00f6rdar. Hon \u00e4r arg eftersom hon f\u00e5r k\u00e4mpa allt h\u00e5rdare f\u00f6r att kunna f\u00f6rs\u00f6rja sin familj. Och hon \u00e4r uppr\u00f6rd eftersom problemen beror p\u00e5 de stora koldioxidutsl\u00e4pp som de rika l\u00e4nderna \u00e4r orsak till genom en livsstil som, i j\u00e4mf\u00f6relse med hennes, framst\u00e5r som \u00f6verd\u00e5dig.<\/p>\n
– F\u00f6rr var sk\u00f6rdarna stora och regnen f\u00f6rdelades \u00f6ver hela \u00e5ret. Men numera kan regnen utebli \u00e4nda fram till november. Matproduktionen har minskat med tre fj\u00e4rdedelar, ber\u00e4ttar hon f\u00f6r IPS.<\/p>\n
Hon s\u00e4ger att inte bara sk\u00f6rdarna minskat, utan \u00e4ven v\u00e4xterna p\u00e5 boskapens betesmarker. Numera har familjen bara ett par getter kvar.<\/p>\n
Nelly Damaris Chepkoskei var en av tio personer som bj\u00f6ds in av den italienska avdelningen av V\u00e4rldsnaturfonden till staden Viterbo. F\u00f6rutom Nelly deltog personer fr\u00e5n l\u00e4nder som Australien, Guatemala, Mongoliet och Indien vid m\u00f6tet. Deltagarna fanns p\u00e5 plats f\u00f6r att inf\u00f6r det stora klimatm\u00f6tet i K\u00f6penhamn vittna om de sv\u00e5ra konsekvenser som v\u00e4xthuseffekten redan f\u00f6rorsakat, samt kr\u00e4va att v\u00e4rldens ledare agerar f\u00f6r att hejda utvecklingen.<\/p>\n
– Vi tvingas vandra l\u00e5ngt f\u00f6r att f\u00e5 tag p\u00e5 vatten. De sm\u00e5 vattendragen har helt torkat ur. De har blivit n\u00e4stan om\u00f6jligt att f\u00f6rs\u00f6rja v\u00e5ra familjer, jag kan inte l\u00e4ngre hj\u00e4lpa min mamma eller sv\u00e4rf\u00f6r\u00e4ldrar, utan bara mina \u00e5tta barn. Om jag blir sjuk skulle jag inte ha r\u00e5d att bes\u00f6ka sjukhuset.<\/p>\n
Experter har slagit fast att det \u00e4r v\u00e4rldens fattigaste befolkningar som kommer att drabbas allra v\u00e4rst av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna \u2013 och v\u00e4rst kommer s\u00f6dra Afrika och Sydasien att drabbas. Det \u00e4r regioner d\u00e4r m\u00e4ngder av m\u00e4nniskor redan nu lider av undern\u00e4ring.<\/p>\n
Enligt en f\u00e4rsk rapport fr\u00e5n International Food Policy Research Institute kommer rissk\u00f6rdarna att minska med 14 procent i Sydasien fram till \u00e5r 2050 p\u00e5 grind av klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna, medan veteproduktionen i s\u00f6dra Afrika kommer att minska med hela 34 procent.<\/p>\n
Mbiwo Constantine Kusebahasa \u00e4r en 70-\u00e5rig sm\u00e5bonde fr\u00e5n Uganda som redan upplevt hur v\u00e4derf\u00f6r\u00e4ndringarna slagit. Tidigare kunde han plantera majs, s\u00f6tpotatis, kassava och gr\u00f6nsaker en g\u00e5ng p\u00e5 v\u00e5ren och en g\u00e5ng p\u00e5 h\u00f6sten. Men numera f\u00e5r han snarare gissa sig fram eftersom regnen kommer helt oregelbundet.<\/p>\n
– Regnen kommer inte p\u00e5 samma s\u00e4tt som tidigare, s\u00e5 jag \u00e4r h\u00e4nvisad till min fantasi n\u00e4r det g\u00e4ller att best\u00e4mma n\u00e4r jag ska plantera. Sk\u00f6rdarna \u00e4r mycket, mycket sm\u00e5.<\/p>\n
Kusebahasa ber\u00e4ttar att m\u00e4nniskor i hela landet har f\u00e5tt problem att f\u00e5 tag p\u00e5 mat f\u00f6r dagen.<\/p>\n
– M\u00e5nga m\u00e4nniskor \u00e4r i samma situation som mig, de flesta b\u00f6nder har det sv\u00e5rt. Ibland k\u00e4nner vi oss arga eftersom vi vet vad som orsakar torkan, s\u00e4ger han.<\/p>\n
Men torkorna \u00e4r bara ett av problemen. Ett annat \u00e4r de allt vanligare skyfallen och stormarna som ocks\u00e5 sl\u00e5r h\u00e5rt mot sk\u00f6rdarna. Ett annat stort hot \u00e4r de snabbt minskande glaci\u00e4rerna, som i sin tur hotar m\u00e5nga av v\u00e4rldens st\u00f6rsta floder, som \u00e4r beroende av dess naturliga avsm\u00e4ltning.<\/p>\n
– K\u00f6penhamnsm\u00f6tet \u00e4r tvekl\u00f6st en konferens om livsmedelss\u00e4kerhet, sade Janet Larsen fr\u00e5n USA-baserade Earth Policy Institute i samband med m\u00f6tet i Viterbo.<\/p>\n
Enligt V\u00e4rldsnaturfonden r\u00e5der det inget tvivel om att de problem som deltagarna ber\u00e4ttar om beror p\u00e5 v\u00e4xthuseffekten, och inte n\u00e5gra naturliga variationer.<\/p>\n
B\u00e5de Nelly Damaris Chepkoskei och Mbiwo Constantine Kusebahasa p\u00e5pekar dessutom att de stigande temperaturerna lett till att malariamyggorna nu har kunnat sprida sig till omr\u00e5den som tidigare var f\u00f6rskonade fr\u00e5n denna pl\u00e5ga.<\/p>\n
FN:s fond f\u00f6r jordbruksutveckling, Ifad, har p\u00e5pekat att deltagarna vid toppm\u00f6tet i K\u00f6penhamn i f\u00f6rsta hand m\u00e5ste fokusera p\u00e5 de problem som drabbat sm\u00e5b\u00f6nder och deras familjer i fattiga l\u00e4nder. Detta eftersom den gruppen riskerar att drabbas mycket h\u00e5rt i framtiden, och att de utg\u00f6r n\u00e4rmare tv\u00e5 miljarder m\u00e4nniskor – n\u00e4stan en tredjedel av v\u00e4rldens samlade befolkning.<\/p>\n
F\u00f6rutom konkreta \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att minska den globala uppv\u00e4rmningen beh\u00f6ver dessa m\u00e4nniskor \u00e4ven hj\u00e4lp med att hantera v\u00e4xthuseffektens konsekvenser, som de sj\u00e4lva inte f\u00f6rorsakat \u2013 i form av investeringar i teknik och kunskaper om hur framtidens jordbruk ska bedrivas.<\/p>\n
*IPS erbjuder v\u00e5ra prenumeranter bilder till vissa av v\u00e5ra artiklar. Dessa s\u00e4ljs separat till ett fast pris p\u00e5 500 kronor. Om ni vill publicera denna bild var v\u00e4nlig och mejla v\u00e5r svenska redaktion p\u00e5: ipsnews(a)telia.com och meddela att ni anv\u00e4nt den.<\/p>\n