Istanbul, 091120 (IPS) – Experter p\u00e5 kvinnov\u00e5ld har i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning slutat att betrakta m\u00e4n som antingen f\u00f6r\u00f6vare eller passiva \u00e5sk\u00e5dare. P\u00e5 senare tid har m\u00e4nnen ist\u00e4llet blivit viktiga allierade i kampen mot v\u00e5ldet, bland annat i satsningar i \u00d6steuropa och Centralasien.<\/p>\n
<\/p>\n
F\u00f6r att lyckas bek\u00e4mpa v\u00e5ldet mot kvinnor kr\u00e4vs det ett st\u00f6rre fokus p\u00e5 den part som ibland gl\u00f6ms bort \u2013 m\u00e4nnen. Det visar en ny studie gjord av FN:s befolkningsfond, UNFPA.<\/p>\n
-Den nuvarande strategin utg\u00e5r ifr\u00e5n att om inte m\u00e4nnen engagerar sig kan inte problemen l\u00f6sas. Vi m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e4nnens attityder, s\u00e4ger Karen Daduryan, vid UNFPA till IPS.<\/p>\n
Studien presenterades vid ett m\u00f6te som h\u00f6lls i Istanbul och belyser de insatser som p\u00e5 senare tid har gjorts f\u00f6r att f\u00e5 fler m\u00e4n att engagera sig i kampen mot kvinnov\u00e5ld i framf\u00f6r allt Armenien, Rum\u00e4nien, Turkiet och Ukraina. UNFPA:s f\u00f6retr\u00e4dare menar att resultaten visar att liknande satsningar \u00e4ven b\u00f6r g\u00f6ras i andra delar av regionen.<\/p>\n
Enligt UNFPA \u00e4r kvinnov\u00e5ldet fortfarande utbrett i regionen och uppskattningar visar att en av tre kvinnor uts\u00e4tts f\u00f6r misshandel under sin livstid. UNFPA-chefen Thea Fierens skriver I rapporten att de attityder som skapar v\u00e5ldet “\u00e4r accepterade normer och att ett or\u00e4kneligt antal brott aldrig bestraffas”.<\/p>\n
Men rapporten visar ocks\u00e5 att det inte \u00e4r enkelt att f\u00e5 m\u00e4nnen att engagera sig eller ens vilja b\u00f6rja diskutera problemen. V\u00e5ldet \u00e4r vanligt f\u00f6rekommande \u2013 men n\u00e5got man s\u00e4llan \u00f6ppet talar om.<\/p>\n
F\u00f6r att lyckas n\u00e5 fram till m\u00e4nnen f\u00f6resl\u00e5r rapportf\u00f6rfattarna att man ska lyfta fram fr\u00e5gan i samband med att man diskuterar andra \u00e4mnen som kan intressera m\u00e4n. I Armenien tog man exempelvis upp fr\u00e5gan i samband med diskussioner kring \u00e4mnet “friska familjer”, medan man i Ukraina l\u00e4t \u00e4mnet ing\u00e5 i diskussioner om “dejting och relationer”.<\/p>\n
Studien lyfter \u00e4ven fram andra satsningar som kan leda till ett minskat v\u00e5ld mot kvinnor \u2013 i Turkiet fick exempelvis 250 poliser g\u00e5 en utbildning i hur kvinnov\u00e5ld ska utredas. Dessa poliser fick i sin tur h\u00e5lla kurser f\u00f6r 40 000 kollegor. P\u00e5 det s\u00e4ttet fick poliserna en \u00f6kad f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r vilka behov brottsoffren kan ha. Poliserna uppmanades att i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning rapportera och anm\u00e4la v\u00e5ldsh\u00e4ndelser ist\u00e4llet f\u00f6r att l\u00e5ta misshandlade kvinnor \u00e5terv\u00e4nda till hemmen utan att n\u00e5got sker.<\/p>\n
I Turkiet kommer dessutom alla nya rekryter som genomf\u00f6r landets obligatoriska milit\u00e4rtj\u00e4nst att f\u00e5 g\u00e5 en kurs om k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld.<\/p>\n
I Rum\u00e4nien har polisen b\u00f6rjat skriva detaljerade rapporter om alla misst\u00e4nkta fall av kvinnomisshandel. Polisen g\u00f6r dessutom hembes\u00f6k till f\u00f6r\u00f6vare och p\u00e5minner dem om att de \u00e4r bevakade, samt informerar m\u00e4nnen om vart de kan v\u00e4nda sig om de vill ha hj\u00e4lp med sina problem. Psykologen Marinela Lazar ber\u00e4ttar i studien att de flesta v\u00e5ldsamma m\u00e4n som s\u00f6ker hj\u00e4lp f\u00f6r sitt beteende har vuxit upp med v\u00e5ld i familjen.<\/p>\n
I Armenien har UNFPA satsat p\u00e5 att n\u00e5 fram till m\u00e4nnen genom att v\u00e4nda sig till deras m\u00f6drar, eftersom mammorna ofta har ett stort inflytande p\u00e5 sina s\u00f6ner, i synnerhet i de fall d\u00e4r flera generationer av samma familj delar boende. Samtidigt kan \u00e4ven sv\u00e4rm\u00f6drar vara v\u00e5ldsut\u00f6vare. UNFPA citerar en rapport som gjordes f\u00f6r ett par \u00e5r sedan av Armeniens amerikanska universitet vilken visade att i vart tionde fall av v\u00e5ld i hemmet s\u00e5 var det sv\u00e4rmoderns som var f\u00f6r\u00f6vare.<\/p>\n
Studien understryker \u00e4ven att i alla dessa l\u00e4nder spelar medierna en viktig roll, och k\u00e4nda personer har engagerats i s\u00e5v\u00e4l Rum\u00e4nien, Armenien, Ukraina och Turkiet f\u00f6r att delta i kampanjer mot kvinnov\u00e5ld.<\/p>\n
-De flesta l\u00e4nder har numera lagar mot k\u00f6nsrelaterat v\u00e5ld. \u00c4mnet har lyfts fram och medvetenheten har \u00f6kat. Men det g\u00e5r inte att f\u00e5 lagarna genomf\u00f6rda i praktiken om man inte lyckas f\u00f6r\u00e4ndra m\u00e4nnens attityder, s\u00e4ger Daduryan till IPS.<\/p>\n
Men \u00e4ven en del av kvinnorna m\u00e5ste f\u00f6r\u00e4ndra sina attityder. Enligt FN-studien svarade 14 procent av de tillfr\u00e5gade kvinnorna i Turkiet att det ibland “kan vara f\u00f6rsvarligt” att en man sl\u00e5r sin hustru, medan n\u00e4stan h\u00e4lften av dem som blivit misshandlade h\u00e4vdade att de inte s\u00f6kt hj\u00e4lp eftersom de inte ans\u00e5g att v\u00e5ldet var ett problem.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Istanbul, 091120 (IPS) – Experter p\u00e5 kvinnov\u00e5ld har i allt h\u00f6gre utstr\u00e4ckning slutat att betrakta m\u00e4n som antingen f\u00f6r\u00f6vare eller passiva \u00e5sk\u00e5dare. P\u00e5 senare tid har m\u00e4nnen ist\u00e4llet blivit viktiga allierade i kampen mot v\u00e5ldet, bland annat i satsningar i… Continue Reading