Palemy, 091026 (IPS) – Befolkningen i byn Palemy i norra Uganda har \u00e4ntligen kunnat \u00e5terv\u00e4nda hem, efter att i flera \u00e5rs tid ha tvingats leva i flyktingl\u00e4ger. Byborna har fullt upp med att bygga upp sina hyddor och odla sina marker, men man har \u00e4ven sett till att \u00e5teruppta sina gamla traditioner.<\/p>\n
<\/p>\n
Befolkningen har kunnat \u00e5terv\u00e4nda till Palemy, som ligger en dryg mil utanf\u00f6r staden Gulu, tack vare framg\u00e5ngarna i bek\u00e4mpandet av den beryktade rebellgruppen Herrens motst\u00e5ndsarm\u00e9, LRA. Rebellernas ledare Joseph Kony har tillsammans med det som \u00e5terst\u00e5r av gruppen flytt till djunglerna i grannl\u00e4nderna Kongo och Centralafrikanska republiken.<\/p>\n
Byborna \u00e4r lyckliga \u00f6ver att vara hemma igen, och \u00f6ver att slippa leva i skr\u00e4ck. P\u00e5 dagarna arbetar de h\u00e5rt med att bygga upp sina hem och f\u00e5 fart p\u00e5 sina odlingar. Och p\u00e5 kv\u00e4llarna har de \u00e5terupplivat acholi-folkets gamla tradition wango'o, som man tvingades \u00f6verge n\u00e4r inb\u00f6rdeskriget inleddes f\u00f6r tjugo \u00e5r sedan. Varje kv\u00e4ll n\u00e4r m\u00f6rkret faller i Palemy beger sig m\u00e4n, kvinnor och barn hem till by\u00e4ldsten Mzee Otto Yuvani, d\u00e4r de samlas kring en eldstad f\u00f6r att lyssna p\u00e5 historier, sjunga och samtala. Frieda Okello, 76, ber\u00e4ttar historia efter historia. Hennes f\u00f6rsta ber\u00e4ttelse handlar om en man som hade fem fruar, men som behandlade en av dem illa. En dag blev dock mannen allvarligt sjuk, och familjen tvingades s\u00f6ka upp en medicinman. Okello ber\u00e4ttar att medicinmannen meddelade att de fem fruarna var tvungna att simma ut i havet f\u00f6r att h\u00e4mta den medicin som kr\u00e4vdes f\u00f6r att r\u00e4dda mannens liv. Det visade sig d\u00e5 att den enda som klarade av att l\u00f6sa uppdraget var den hustru som blivit illa behandlad av mannen. Tack vare henne kunde mannens liv r\u00e4ddas.<\/p>\n
Betty Apio, 13, s\u00e4ger att ber\u00e4ttelsens budskap \u00e4r att man inte ska behandla en kvinna illa.<\/p>\n
– Den kvinna du behandlar d\u00e5ligt kan vara den enda som kan r\u00e4dda dig, precis som i ber\u00e4ttelsen.<\/p>\n
David Okot menar att historien har ett annat budskap.<\/p>\n
– Att ha flera hustrur \u00e4r inte bra f\u00f6r familjen eftersom man inte kan \u00e4lska alla lika mycket, s\u00e4ger 14-\u00e5ringen. Santina Akot sitter p\u00e5 ett djurskinn vid brasan och ber\u00e4ttar att det g\u00e5tt \u00f6ver 20 \u00e5r sedan hon sist deltog vid wango'o. Det var by\u00e4ldsten Mzee Otto Yuvani som s\u00e5g till att b\u00f6rja med den gamla traditionen igen n\u00e4r byborna hade \u00e5terv\u00e4nt hem. – I l\u00e4gret gick det inte att sitta runt en l\u00e4gereld p\u00e5 kv\u00e4llarna eftersom soldaterna beordrade oss i s\u00e4ng s\u00e5 tidigt som klockan sex. Det hade dessutom varit f\u00f6r farligt eftersom en eld kunde locka fram rebellerna, ber\u00e4ttar Yuvani. Yuvani \u00e4r ordf\u00f6rande f\u00f6r ett f\u00f6rbund som med st\u00f6d fr\u00e5n Norge arbetar f\u00f6r att \u00e5terinf\u00f6ra den gamla traditionen. Han menar att det \u00e4r mycket viktigt att den generation som vuxit upp i flyktingl\u00e4ger f\u00e5r m\u00f6jlighet att l\u00e4ra k\u00e4nna sin egen kultur. Acholi-folkets fr\u00e4mste ledare Achana II understryker att wango'o \u00e4r en mycket viktig folklig tradition, och han h\u00e4vdar att de barn som f\u00e5tt delta i den blir b\u00e5de lugnare och mer intelligenta.<\/p>\n
– Nu har vi en generation barn som aldrig f\u00e5tt uppleva wango'o, och det \u00e4r sk\u00e4let till varf\u00f6r det f\u00f6rekommer st\u00f6lder och andra former av d\u00e5ligt upptr\u00e4dande, s\u00e4ger han till IPS.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Palemy, 091026 (IPS) – Befolkningen i byn Palemy i norra Uganda har \u00e4ntligen kunnat \u00e5terv\u00e4nda hem, efter att i flera \u00e5rs tid ha tvingats leva i flyktingl\u00e4ger. Byborna har fullt upp med att bygga upp sina hyddor och odla sina… Continue Reading