Karachi, 081201 (IPS) – M\u00f6nstret \u00e4r allt f\u00f6r v\u00e4lk\u00e4nt. Varje g\u00e5ng den \u00f6mt\u00e5liga relationen mellan Indien och Pakistan tycks vara p\u00e5 v\u00e4g att ers\u00e4ttas av f\u00f6rhandlingar och avsp\u00e4nning intr\u00e4ffar n\u00e5got som \u00e5terigen sk\u00e4rper l\u00e4get och \u00f6kar risken f\u00f6r krig.<\/p>\n
<\/p>\n
Relationen mellan k\u00e4rnvapengrannarna har i synnerhet under de senaste tio \u00e5ren varit mycket svajig. Under det senaste decenniet har samtidigt allt fler inv\u00e5nare p\u00e5 b\u00e5da sidorna om gr\u00e4nsen kritiserat l\u00e4ndernas politiska och milit\u00e4ra etablissemang och uppmanat till en varaktig fred.<\/p>\n
Enligt de senaste uppgifterna d\u00f6dades 172 m\u00e4nniskor i terrord\u00e5den i Mumbai, och Indiens bitr\u00e4dande inrikesminister Shakeel Ahmad h\u00e4vdar att alla attentatsm\u00e4nnen kom fr\u00e5n Pakistan. Pakistan och Indien \u00e4r tv\u00e5 l\u00e4nder med mycket gemensamt, inte minst i fr\u00e5ga om kultur och historia. Men sedan frig\u00f6relsen fr\u00e5n Storbritannien, som ledde till delningen av landet enligt religi\u00f6sa f\u00f6rtecken, har de tv\u00e5 l\u00e4nderna utk\u00e4mpat tre krig.<\/p>\n
Den senaste allvarliga konflikten stod i distriktet Kargil 1999, d\u00e4r regelr\u00e4tta strider utk\u00e4mpades mellan l\u00e4nderna. Att b\u00e5da l\u00e4nderna d\u00e5 var k\u00e4rnvapenmakter ledde till en stor internationell oro, och den st\u00e4ndigt fr\u00e4tande konflikten om delstaten Kashmir hamnade i blickf\u00e5nget. I maj 1998 etablerade sig b\u00e5de Indien och Pakistan som k\u00e4rnvapenmakter, efter en serie provspr\u00e4ngningar, och sp\u00e4nningen i regionen var mycket stor. P\u00e5 b\u00e5da sidor firade landets ledare att man nu var k\u00e4rnvapennationer, och medierna uppmuntrade den krigshets och h\u00e5rda nationalism som kom till uttryck. De m\u00e4nniskor som protesterade mot utvecklingen fick betydligt mindre utrymme i bevakningen. Flera av dem som protesterade mot k\u00e4rnvapentesterna beskrevs som f\u00f6rr\u00e4dare, och en av dem som fick utst\u00e5 mycket h\u00e5rd kritik var pakistaniern A.H. Nayyar, som i m\u00e5nga \u00e5r varit aktiv i organisationen Pakistan-India People\u2019s Forum for Peace and Democracy. Han s\u00e4ger sig vara chockad \u00f6ver de fruktansv\u00e4rda h\u00e4ndelserna i Mumbai.<\/p>\n
– Det finns m\u00e4nniskor i b\u00e5da l\u00e4nderna som inte tycker om de \u00e5tg\u00e4rder som genomf\u00f6rts f\u00f6r att f\u00f6rb\u00e4ttra relationerna – de griper varje m\u00f6jlighet att bl\u00e5sa till strid och uppmuntra till fientlighet, s\u00e4ger A.H. Nayyar.<\/p>\n
Sedan 2004 har regeringarna n\u00e4rmat sig varandra och inlett en dialog. Analytiker p\u00e5pekar samtidigt att Pakistan nu f\u00f6r f\u00f6rsta g\u00e5ngen p\u00e5 l\u00e4nge leds av en demokratiskt vald regering, samt att denna regering p\u00e5 allvar tycks vilja \u00e4ndra inriktning p\u00e5 den politik som tidigare g\u00e4llt i landet.<\/p>\n
Den politiken, som h\u00e4ngde samman med USA:s politik gentemot det d\u00e5varande Sovjetunionen och kampen f\u00f6r att driva ut den sovjetiska arm\u00e9n ur Afghanistan, skapade en grogrund f\u00f6r religi\u00f6s extremism och v\u00e4pnade grupper. Dessa v\u00e4pnade grupper fick sedan st\u00f6d av det pakistanska etablissemanget n\u00e4r de deltog i upproret i den indiska delen av Kashmir. Analytiker menar att den nya pakistanska regeringen beh\u00f6ver st\u00f6d nu n\u00e4r man f\u00f6rs\u00f6ker omformulera landets s\u00e4kerhetspolitik och samtidigt bek\u00e4mpa de inhemska militanta grupperna. Vithal Rajan, som fr\u00e5n sin bas i Hyderabad i Indien arbetar inom flera medborgarorganisationer, skriver i en uppmaning till aktivister i b\u00e5de Indien och Pakistan att det \u00e4r viktigt att regera p\u00e5 terrord\u00e5den i Mumbai med viss eftert\u00e4nksamhet – till skillnad fr\u00e5n “popul\u00e4rpressen”.<\/p>\n
Rajan p\u00e5pekar att politiker nu kan komma att \u00f6verv\u00e4ga sina strategier i syfte att vinna r\u00f6ster. Att den indiske oppositionsledaren Lal Krishna Advani, som f\u00f6retr\u00e4der det hindunationalistiska partiet BJP, kallat terrord\u00e5den i Mumbai f\u00f6r “ett krig”, avvisas av Vithal Rajan; “Det \u00e4r farligt och nonsens. Ett krig utk\u00e4mpas mellan suver\u00e4na stater, inte mellan kriminella och poliser”.<\/p>\n
Advani har redan tidigare vid flera tillf\u00e4llen anklagat Indiens styrande Kongressparti, som har en sekul\u00e4r pr\u00e4gel, f\u00f6r att driva en alldeles f\u00f6r mjuk linje i f\u00f6rh\u00e5llande till det flertal bombd\u00e5d som genomf\u00f6rts i landets st\u00e4der, och som misst\u00e4nks ha utf\u00f6rts av islamister.<\/p>\n
Pakistans nya civila regering har sedan man kom till makten visat att man vill f\u00f6r\u00e4ndra relationen till Indien. President Asif Ali Zardari har exempelvis beskrivit de militanta grupperna i Kashmir f\u00f6r “terrorister” och sagt att Indien inte \u00e4r Pakistans fiende.<\/p>\n
Bara fyra dagar innan terrordygnen i Mumbai inleddes citerade Zardari sin m\u00f6rdade hustru Benazir Bhutto och sa att “det finns en liten del Indien i alla pakistanier och en liten del Pakistan i alla indier”. Den religi\u00f6sa h\u00f6gern i Pakistan mots\u00e4tter sig dock den mjukare linjen mot Indien, och de extremistgrupper som verkar i landets nordv\u00e4stra gr\u00e4nsregion har meddelat att man t\u00e4nker anstr\u00e4nga sig \u00e4nnu h\u00e5rdare f\u00f6r att m\u00f6rda landets politiska ledare. Den globala gruppen Avaaz.org har g\u00e5tt ut med en uppmaning om att inte l\u00e5ta terroristerna i Mumbai lyckas genom att f\u00e5 “m\u00e4nniskor att v\u00e4nda sig emot varandra”. Uppmaningen kommer att publiceras i flera tidningar i Indien och Pakistan den n\u00e4rmaste veckan.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Karachi, 081201 (IPS) – M\u00f6nstret \u00e4r allt f\u00f6r v\u00e4lk\u00e4nt. Varje g\u00e5ng den \u00f6mt\u00e5liga relationen mellan Indien och Pakistan tycks vara p\u00e5 v\u00e4g att ers\u00e4ttas av f\u00f6rhandlingar och avsp\u00e4nning intr\u00e4ffar n\u00e5got som \u00e5terigen sk\u00e4rper l\u00e4get och \u00f6kar risken f\u00f6r krig.<\/p>\n","protected":false},"author":1081,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,7],"tags":[],"class_list":["post-14115","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14115","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1081"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14115"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14115\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14115"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14115"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14115"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}