Washington, 081031 (IPS) – Den p\u00e5g\u00e5ende finanskrisen har n\u00e4stan helt sopat undan de utrikespolitiska fr\u00e5gorna inf\u00f6r presidentvalet i USA. Men skillnaderna mellan hur John McCain och Barack Obama ser p\u00e5 v\u00e4rlden bortom USA:s gr\u00e4nser \u00e4r stora och betydelsefulla.<\/p>\n
<\/p>\n
De tycks visserligen vara eniga om ett antal fr\u00e5gor \u2013 som att f\u00e5ngl\u00e4gret Guantanamo ska st\u00e4ngas och v\u00e4xthuseffekten i h\u00f6gre grad m\u00e5ste bek\u00e4mpas, eller att landets styrkor i Afghanistan ska ut\u00f6kas. Men n\u00e4r det g\u00e4ller deras grundl\u00e4ggande v\u00e4rldsbilder st\u00e5r kandidaterna l\u00e5ngt ifr\u00e5n varandra.<\/p>\n
I huvudsak st\u00e5r McCain n\u00e4ra de neokonservativa och aggressiva nationalister som dominerade administrationen under president George W. Bushs f\u00f6rsta fyra \u00e5r vid makten, d\u00e4r en stark milit\u00e4rmakt v\u00e4rdes\u00e4tts h\u00f6gre \u00e4n diplomati och andra former av “mjuk maktut\u00f6vning”.<\/p>\n
Men han ska \u00e4ven ha goda kontakter med en annan falang, de utrikespolitiska “realisterna” \u2013 i form av bland andra de tidigare utrikesministrarna Henry Kissinger, James Baker, och Richard Armitage, som var bitr\u00e4dande utrikesminister under Colin Powell. \u00c4ven om denna grupp inte drar sig f\u00f6r att anv\u00e4nda milit\u00e4ra maktmedel, eller att l\u00e5ta USA agera p\u00e5 egen hand n\u00e4r det kr\u00e4vs, s\u00e5 l\u00e4gger de st\u00f6rre tonvikt vid diplomati och samarbete med andra l\u00e4nder i syfte att tj\u00e4na de nationella intressena.<\/p>\n
Obama anses \u00e5 andra sidan tillh\u00f6ra den “liberala internationalistiska” skolan. Den anses ha sin grund i president Woodrow Wilson och k\u00e4nnetecknas av den multilaterala ordning d\u00e4r bland annat FN fick en viktig roll att fylla. Till stora delar utvecklades denna inriktning av president Franklin Roosevelt i samband med andra v\u00e4rldskrigets slut.<\/p>\n
De flesta av Obamas utrikespolitiska r\u00e5dgivare kommer fr\u00e5n denna tradition. Vissa, som vicepresidentkandidaten Joseph Biden, anses dock tillh\u00f6ra de “liberala interventionister” som menar att USA aktivt och aggressivt ska sprida liberala v\u00e4rderingar i v\u00e4rlden samt f\u00f6rhindra \u2013 med vapenmakt om det kr\u00e4vs \u2013 grova m\u00e4nniskor\u00e4ttsbrott som folkmord.<\/p>\n
Samtidigt \u00e4r ett antal inflytelserika realister, inte minst Bushs f\u00f6re detta utrikesminister Colin Powell, starka anh\u00e4ngare av Obama. Vissa av realisterna agerar dessutom r\u00e5dgivare \u00e5t den demokratiske presidentkandidaten.<\/p>\n
Att framst\u00e5ende “realister” \u2013 en grupp som kanske i h\u00f6gre utstr\u00e4ckning \u00e4n n\u00e5gon annan kommit att betraktas som “etablissemanget” \u2013 ing\u00e5r som r\u00e5dgivare i b\u00e5da l\u00e4gren kan vara en metod f\u00f6r att \u00f6vertyga mittenv\u00e4ljarna om att kandidaten inte f\u00f6respr\u00e5kar den typ av radikala f\u00f6r\u00e4ndringar som invasionen av Irak 2003 var ett exempel p\u00e5. Den invasionen genomf\u00f6rdes n\u00e4r de neokonservativa krafterna var som starkast.<\/p>\n
Oavsett vem som vinner valet den 4 november s\u00e5 kommer dock n\u00e4ste president att ta med sig en s\u00e5 pass spretig grupp utrikespolitiska r\u00e5dgivare att det \u00e4r b\u00e4ddat f\u00f6r oenighet om hur man ska definiera de nationella intressena, hur mycket milit\u00e4rt v\u00e5ld som ska anses vara n\u00f6dv\u00e4ndigt, samt fr\u00e5gan om i vilken utstr\u00e4ckning Washington ska f\u00f6rlita sig p\u00e5 de multilaterala institutionerna kontra agera p\u00e5 egen hand.<\/p>\n
Den typen av konflikter kan – n\u00e4r de blir tillr\u00e4ckligt stora – vara till stor skada f\u00f6r regeringar, vilket historien ocks\u00e5 visat. Det r\u00e4cker med att se den kamp som p\u00e5g\u00e5r inom den nuvarande administrationen mellan de h\u00f6kar som leds av vicepresident Dick Cheney och de realister som under den f\u00f6rsta \u00e4mbetsperioden leddes av Powell, och senare av utrikesminister Condoleezza Rice och f\u00f6rsvarsminister Robert Gates. De tv\u00e5 sistn\u00e4mnda har i sakta gemak f\u00f6rs\u00f6kt lappa ihop en del av de skador som f\u00f6rorsakades under Bushs f\u00f6rsta fyra \u00e5r vid makten.<\/p>\n
President Jimmy Carters administration slets ocks\u00e5 av interna strider, d\u00e5 mellan de liberala internationalister som leddes av utrikesminister Cyrus Vance samt de krafter som leddes av den nationelle s\u00e4kerhetsr\u00e5dgivaren Zbigniew Brzezinski. I b\u00e5de fallen var det yttre omst\u00e4ndigheter som ledde till att det ena l\u00e4gret fick \u00f6vertaget. I Bushs fall var det terrord\u00e5den den 11 september 2001, i Carters revolutionen i Iran samt Sovjets invasion av Afghanistan.<\/p>\n
Bara ett \u00e5r efter att han g\u00e5tt till val som en “realist”, som skulle st\u00e5 f\u00f6r en f\u00f6rsiktig linje i utrikespolitiska fr\u00e5gor, lanserade Bush sitt “globala krig mot terrorismen”, som skulle f\u00f6r\u00e4ndra hela Mellan\u00f6stern. I takt med att de irakiska motst\u00e5ndet v\u00e4xte tvingades dock Bush att \u00e5terigen b\u00f6rja lyssna p\u00e5 sina realister.<\/p>\n
Om kandidaterna beh\u00e5ller sina nuvarande r\u00e5dgivare s\u00e5 kan man n\u00e4stan vara s\u00e4ker p\u00e5 att nya slitningar kommer att uppst\u00e5. Det g\u00e4ller i synnerhet fr\u00e5gor som k\u00e4rnenergiprogrammet i Iran och Rysslands nya roll, men ocks\u00e5 diskussionen kring hur man ska hantera l\u00e4nder vars regeringar anses vara fientligt inst\u00e4llda till USA. N\u00e4r det g\u00e4ller Iran s\u00e5 har exempelvis h\u00f6karna med emfas motsatt sig att man ska inleda n\u00e5gra diplomatiska kontakter med den iranska regimen, medan realisterna \u2013 \u00e4ven de som \u00e4r r\u00e5dgivare till McCain – precis som Obama h\u00e4vdar att Washington b\u00f6r inleda villkorsl\u00f6sa samtal med Teheran.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Washington, 081031 (IPS) – Den p\u00e5g\u00e5ende finanskrisen har n\u00e4stan helt sopat undan de utrikespolitiska fr\u00e5gorna inf\u00f6r presidentvalet i USA. Men skillnaderna mellan hur John McCain och Barack Obama ser p\u00e5 v\u00e4rlden bortom USA:s gr\u00e4nser \u00e4r stora och betydelsefulla.<\/p>\n","protected":false},"author":1079,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1,14,7],"tags":[],"class_list":["post-14053","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14053","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1079"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14053"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14053\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14053"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14053"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14053"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}