Melbourne, 081022 (IPS) – Australiens nationaldjur k\u00e4ngurun kan bli ett viktigt bidrag f\u00f6r att minska landets utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. Det menar forskare som pl\u00e4derar f\u00f6r en \u00f6kad konsumtion av k\u00e4nguruk\u00f6tt. <\/p>\n
<\/p>\n
I en rapport skriven p\u00e5 uppdrag av regeringen h\u00e4vdar ekonomen Ross Garnaut att k\u00e4nguruer under m\u00e5nga tusen \u00e5r utgjorde den viktigaste k\u00e4llan f\u00f6r k\u00f6tt f\u00f6r m\u00e4nniskor i Australien, och att pungdjuret “\u00e5terigen kan bli viktig” i detta avseende.<\/p>\n
Professor Ross Garnauts uppdrag var att studera hur klimatf\u00f6r\u00e4ndringarna p\u00e5verkar landets ekonomi. Enligt honom skulle en \u00f6verg\u00e5ng fr\u00e5n metangasproducerande n\u00f6tkreatur och f\u00e5r till en renare form av k\u00f6ttproduktion kunna bli ett viktigt bidrag f\u00f6r att minska de skadliga utsl\u00e4ppen.<\/p>\n
Boskap som f\u00f6ds upp f\u00f6r k\u00f6ttproduktion st\u00e5r f\u00f6r en stor del av Australiens utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser, medan k\u00e4nguruer knappt producerar n\u00e5gon metangas alls. Trots en liknande diet \u2013 de betar ocks\u00e5 i f\u00f6rsta hand \u2013 s\u00e5 producerar k\u00e4nguruer inte metan i samband med matsm\u00e4ltningen. I en artikel i tidskriften Australasian Science som kom ut nyligen argumenterade forskarna George Wilson och Melanie Edwards mot de milj\u00f6skadliga effekter som n\u00f6tkreatur och f\u00e5r f\u00f6r med sig.<\/p>\n
Enligt forskarna leder dessa djurs betande till sig en rad negativa effekter f\u00f6r natur och milj\u00f6, och ist\u00e4llet pl\u00e4derar de f\u00f6r att k\u00e4nguruer borde ers\u00e4tta en stor del av n\u00f6tkreaturen och f\u00e5ren.<\/p>\n
Wilson och Edwards h\u00e4vdar att om man minskade de metanproducerande djur som f\u00f6ds upp f\u00f6r k\u00f6ttproduktion drastiskt och ist\u00e4llet ersatte dessa med flera miljoner fler k\u00e4nguruer s\u00e5 skulle effekten bli en drastisk minskning av utsl\u00e4ppen av v\u00e4xthusgaser. Landets b\u00f6nder tycks dock vara mindre intresserade av ett s\u00e5dant skifte. Den nationella bondeorganisationen NFF p\u00e5pekar att de som skulle drabbas \u00e4r s\u00e5v\u00e4l de inhemska som utl\u00e4ndska konsumenterna.<\/p>\n
– Fakta i fallet \u00e4r att det f\u00f6r n\u00e4rvarande finns en mycket liten marknad f\u00f6r k\u00e4nguruk\u00f6tt, s\u00e4ger Charlie McElhone, som \u00e4r ekonom vid NFF. McElhone p\u00e5pekar att en stor andel av det k\u00f6tt som produceras i landet g\u00e5r p\u00e5 export, och att de utl\u00e4ndska konsumenterna i st\u00e4llet bara skulle v\u00e4lja att importera samma k\u00f6tt fr\u00e5n andra l\u00e4nder.<\/p>\n
Australien \u00e4r en av v\u00e4rldens st\u00f6rsta k\u00f6ttexport\u00f6rer , och landets industri f\u00f6r k\u00e4nguruk\u00f6tt \u00e4r \u00e4n s\u00e5 l\u00e4nge marginell i j\u00e4mf\u00f6relse.<\/p>\n
John Kelly vid Kangaroo Industry Association of Australia, menar att det skulle beh\u00f6vas statligt st\u00f6d till industrin f\u00f6r att k\u00e4nguruk\u00f6tt p\u00e5 allvar skulle kunna konkurrera med den \u00f6vriga k\u00f6ttproduktionen. Dock har k\u00e4nguruk\u00f6tt blivit alltmer popul\u00e4rt i Australien, och det g\u00e5r numera att f\u00e5 tag p\u00e5 i de stora varuhusen, p\u00e5pekar Mark Diesendorf vid institutet f\u00f6r milj\u00f6studier vid New South Wales universitet.<\/p>\n
– Alla australier har inte testat k\u00e4nguru, men allt fler g\u00f6r det. Det \u00e4r en h\u00e4lsosam form av k\u00f6tt med l\u00e5g fetthalt, s\u00e4ger han.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Melbourne, 081022 (IPS) – Australiens nationaldjur k\u00e4ngurun kan bli ett viktigt bidrag f\u00f6r att minska landets utsl\u00e4pp av v\u00e4xthusgaser. Det menar forskare som pl\u00e4derar f\u00f6r en \u00f6kad konsumtion av k\u00e4nguruk\u00f6tt.<\/p>\n","protected":false},"author":1098,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,12],"tags":[],"class_list":["post-14031","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-miljo"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14031","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/1098"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=14031"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/14031\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=14031"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=14031"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=14031"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}