Melbourne, 081007 (IPS) – F\u00e5 skulle frivilligt bege sig till det amerikanska f\u00e5ngl\u00e4gret p\u00e5 Guant\u00e1namo. Men i samband med sin juridikstudier vid universitetet i Miami \u00e5r 2005 blev Mahvish Rukhsana Khan s\u00e5 uppr\u00f6rd \u00f6ver behandlingen av f\u00e5ngarna att hon best\u00e4mde sig f\u00f6r engagera sig. Nu har hon skrivit en bok om sin tid som tolk vid f\u00e5ngl\u00e4gret. <\/p>\n
<\/p>\n
Mahvish Rukhsana Khan fick veta att den Philadelphia-baserade advokatfirman Dechert, som representerade 15 afghanska f\u00e5ngar p\u00e5 l\u00e4gret, inte hade n\u00e5gon representant som talade pashto, s\u00e5 hon erbj\u00f6d hon sina tj\u00e4nster. Derchert tackade ja och snart befann sig Khan, som f\u00f6ddes i USA – men vars f\u00f6r\u00e4ldrar kommer fr\u00e5n Afghanistan, p\u00e5 det beryktade l\u00e4gret.<\/p>\n
Nu har hennes erfarenheter som tolk p\u00e5 Guant\u00e1namol\u00e4gret givits ut i bokform under titeln “My Guant\u00e1namo Diary: The Detainees and the Stories They Told Me”. IPS intervjuade Khan i samband med att hon nyligen bes\u00f6kte en bokm\u00e4ssa i Australien. IPS: I din bok h\u00e4vdar du att “f\u00e5ngl\u00e4grets sj\u00e4lva existens \u00e4r en grov skymf mot allt som USA st\u00e5r f\u00f6r”. Kan du utveckla vad du menar med det? Mahvish Rukhsana Khan: F\u00e5ngarna f\u00f6rnekas de grundl\u00e4ggande konstitutionella r\u00e4ttigheter som l\u00e5g till grund f\u00f6r bildandet av USA. De \u00e5talades aldrig och h\u00f6lls gripna p\u00e5 obest\u00e4md tid, ibland i upp till sju \u00e5r. De f\u00f6rnekades juridiska ombud, fick ingen opartisk r\u00e4tteg\u00e5ng och f\u00f6rnekades alla grundl\u00e4ggande r\u00e4ttigheter som varenda anklagad v\u00e5ldt\u00e4ktsman och m\u00f6rdare i Amerika har r\u00e4tt till. IPS: Var det denna k\u00e4nsla av or\u00e4ttvisa som fick dig att erbjuda dina tj\u00e4nster? Mahvish Rukhsana Khan: Det var min drivkraft. Jag var ursinnig. Just d\u00e5 var jag en juridikstudent som l\u00e4ste om Guant\u00e1namo och de begrepp som vi studerade till\u00e4mpades inte d\u00e4r. Jag k\u00e4nde att institutionen Guant\u00e1namo hade skapats f\u00f6r att undg\u00e5 de grundl\u00e4ggande juridiska principer som finns inskrivna i v\u00e5r konstitution. Det var till en b\u00f6rjan sk\u00e4let f\u00f6r mig att engagera mig. Jag var dessutom helt f\u00f6rbluffad \u00f6ver att beslutsfattarna i Washington debatterade om dessa medeltida tortyrmetoder var legala. En g\u00e5ng i tiden kallades det kinesisk vattentortyr och i dagens Amerika heter det water-boarding. Men det \u00e4r precis samma sak. IPS: Hur upplevde du ditt f\u00f6rsta bes\u00f6k vid Guant\u00e1namo Bay? Mahvish Rukhsana Khan: Jag var nerv\u00f6s och r\u00e4dd. Jag f\u00f6rv\u00e4ntade mig att m\u00f6ta en taliban eller al-Qaida-medlem som kanske inte ens ville sitta ner med mig eftersom jag \u00e4r kvinna. Jag f\u00f6rv\u00e4ntade mig att tr\u00e4ffa de v\u00e4rsta av de v\u00e4rsta terroristerna.<\/p>\n
Men vid f\u00f6rsta resan tr\u00e4ffade jag en barnl\u00e4kare som numera arbetar f\u00f6r FN med att bygga upp Afghanistan. Hans hustru var ekonom och han sj\u00e4lv shiamuslim, en f\u00f6rf\u00f6ljd minoritet under talibanernas styre. Han flydde d\u00e4rf\u00f6r till Iran, men trots det blev han senare anklagad f\u00f6r att k\u00e4mpa f\u00f6r talibanerna. Den andra personen jag m\u00f6tte var en 80-\u00e5rig handikappad man som f\u00f6rts till Guant\u00e1namol\u00e4gret p\u00e5 en b\u00e5r. Ingen av dessa m\u00e4n hade \u00e5talats f\u00f6r n\u00e5gra kriminella aktiviteter. IPS: I din bok beskriver du b\u00e5de den mentala och fysiska tortyr f\u00e5ngarna blev utsatta f\u00f6r. Var du f\u00f6rberedd p\u00e5 detta? Mahvish Rukhsana Khan: Jag hade h\u00f6rt talas om tortyren. Men det blir n\u00e5got annat n\u00e4r du f\u00e5r h\u00f6ra en 80-\u00e5rig handikappad man som inte kan g\u00e5 eller se ordentligt, och som \u00e4r fj\u00e4ttrad vid golvet, som talar om hur det \u00e4r att bli slagen och f\u00e5 armen avbruten och att bli tvingad att kl\u00e4 av sig naken inf\u00f6r en grupp kvinnor. Saker f\u00e5r en annan inneb\u00f6rd d\u00e5.<\/p>\n
IPS: Du skriver att du f\u00f6rstod behovet av att invadera Afghanistan efter den elfte september, men att du ocks\u00e5 ins\u00e5g vilket lidande afghanerna utsattes f\u00f6r n\u00e4r de bombades. Du har afghanska r\u00f6tter, men \u00e4r f\u00f6dd i USA. Var det en sv\u00e5r tid f\u00f6r dig? Mahvish Rukhsana Khan: Det var sv\u00e5rt i och med att jag \u00e4r f\u00f6dd och uppvuxen i Amerika. Jag \u00e4r amerikanska, Amerika \u00e4r mitt hem och efter elfte september var jag orolig f\u00f6r Amerikas s\u00e4kerhet. Men jag var ocks\u00e5 orolig f\u00f6r s\u00e4kerheten f\u00f6r den muslimska minoriteten i Amerika, och vad detta skulle f\u00e5 f\u00f6r inneb\u00f6rd. De m\u00e4nniskor som bor i Afghanistan \u00e4r p\u00e5 m\u00e5nga s\u00e4tt likadana som min egen familj, s\u00e5 jag k\u00e4nde \u00e4ven f\u00f6r dem n\u00e4r de blev bombade. IPS: Tror du att dina afghanska r\u00f6tter och dina spr\u00e5kkunskaper gjorde det l\u00e4ttare f\u00f6r f\u00e5ngarna att tala fritt med dig? Mahvish Rukhsana Khan: Tvekl\u00f6st, eftersom jag f\u00f6rst\u00e5r de kulturella nyanserna och eftersom det inte beh\u00f6vdes n\u00e5gon tolk n\u00e4r jag pratade med dem. Vi f\u00f6rstod varandra. Jag f\u00f6rstod deras kultur och fick en snabb kontakt med \u00e5tminstone en del av f\u00e5ngarna. IPS: Senare har du tr\u00e4ffat en av f\u00e5ngarna efter att han sl\u00e4ppts. Det m\u00e5ste ha varit en m\u00e4rklig upplevelse efter m\u00f6tet p\u00e5 Guant\u00e1namo? Mahvish Rukhsana Khan: Det var det. Jag tr\u00e4ffade doktor Ali Shah Mousovi, som var den f\u00f6rste f\u00e5nge jag m\u00f6tte p\u00e5 l\u00e4gret, och som jag hade lovat att bes\u00f6ka i hans hem den dag han blivit frisl\u00e4ppt. Det var en surrealistisk upplevelse n\u00e4r jag tr\u00e4ffade honom i hans hem i Gardez i Afghanistan, eftersom jag bara hade k\u00e4nt honom som denna svaga, s\u00e5rbara person som suttit fj\u00e4ttrad vi golvet och talat om sin vilja att \u00f6ppna v\u00e5rdcentraler f\u00f6r folket i sitt hemland efter talibanernas fall. Han var bara 43 \u00e5r gammal, men hans sk\u00e4gg var helt gr\u00e5tt. N\u00e4r jag tr\u00e4ffade honom i Afghanistan hade hans br\u00f6der \u00f6vertalat honom att klippa sk\u00e4gget och f\u00e4rga det svart. Och han hade gjorde precis det han talat om i l\u00e4gret. Han sl\u00e4pptes utan att \u00e5talas och arbetar i dag som l\u00e4kare i Afghanistan. IPS: Guant\u00e1namol\u00e4gret finns fortfarande och m\u00e4nniskor sitter fortfarande insp\u00e4rrade d\u00e4r. Kan vi l\u00e4ra oss n\u00e5got av detta, beh\u00f6vs l\u00e4gret? Mahvish Rukhsana Khan: Det beh\u00f6vs inte eftersom det finns ett r\u00e4ttssystem i USA och vi har inget behov av dessa hemliga institutioner. Terrorister har tidigare st\u00e4llts till svars p\u00e5 amerikansk mark. Efter det f\u00f6rsta bombd\u00e5det mot World Trade Center lyckades vi \u00e5tala och f\u00e4lla terrorister. N\u00e4r Guant\u00e1namo var som st\u00f6rst fanns det n\u00e4stan 800 f\u00e5ngar d\u00e4r. I dag \u00e4r de 240. \u00d6ver 500 har frigivits, de flesta utan att \u00e5talas, med undantag f\u00f6r det f\u00e5tal som avled p\u00e5 l\u00e4gret. Om flera hundratals friges utan att \u00e5tal v\u00e4cks \u00e4r det uppenbart att m\u00e5nga misstag har beg\u00e5tts En annan sak som m\u00e5nga \u00e4r omedvetna om, vilket \u00e4ven jag var, \u00e4r det bel\u00f6ningssystem som till\u00e4mpades n\u00e4r f\u00e5ngarna greps. USA:s milit\u00e4r sl\u00e4ppte ner tusentals flygblad \u00f6ver hela Afghanistan, d\u00e4r man utlovade upp emot 25 000 dollar i bel\u00f6ning f\u00f6r varje inf\u00e5ngad taliban eller al-Qaida-medlem. Det \u00e4r som att vinna h\u00f6gsta vinsten i ett land d\u00e4r genomsnittsmedborgaren bara tj\u00e4nar n\u00e5gra kronor om dagen. Ut\u00f6ver det finns dessa komplicerade stamm\u00e4ssiga, etniska, politiska och geografiska fiendskapen mellan olika folkgrupper som har en l\u00e5ng historia. Och milit\u00e4ren utredde inte de anklagelser som m\u00e4nniskor riktade mot varandra i utbyte f\u00f6r en stor summa pengar. Jag anser att det vi kan l\u00e4ra oss av Guant\u00e1namo \u00e4r att vi dels beh\u00f6ver ett b\u00e4ttre underr\u00e4ttelsesystem, samt att liknande misstag kommer att beg\u00e5s igen om det inte finns n\u00e5gon transparens eller r\u00e4ttss\u00e4kerhet.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Melbourne, 081007 (IPS) – F\u00e5 skulle frivilligt bege sig till det amerikanska f\u00e5ngl\u00e4gret p\u00e5 Guant\u00e1namo. Men i samband med sin juridikstudier vid universitetet i Miami \u00e5r 2005 blev Mahvish Rukhsana Khan s\u00e5 uppr\u00f6rd \u00f6ver behandlingen av f\u00e5ngarna att hon best\u00e4mde… Continue Reading