{"id":1396,"date":"2003-04-03T13:40:01","date_gmt":"2003-04-03T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/04\/03\/vapenindustrin-tjanar-enorma-pengar-pa-irakkriget\/"},"modified":"2003-04-03T13:40:01","modified_gmt":"2003-04-03T13:40:01","slug":"vapenindustrin-tjanar-enorma-pengar-pa-irakkriget","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/04\/03\/vapenindustrin-tjanar-enorma-pengar-pa-irakkriget\/","title":{"rendered":"Vapenindustrin tj\u00e4nar enorma pengar p\u00e5 Irakkriget"},"content":{"rendered":"<p>New York, 030403 (IPS) &#8211; N\u00e4r dammet slutligen l\u00e4gger sig \u00f6ver Irak efter kriget kommer USA att ha anv\u00e4nt stora delar av sin moderna vapenarsenal mot ett land som redan var f\u00f6rst\u00f6rt efter 13 \u00e5r av sanktioner.  <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Efter 14 dagars tung eldgivning har den amerikanska milit\u00e4ren sl\u00e4ppt \u00f6ver 8 700 bomber, varav fler \u00e4n 3 000 missiler, \u00f6ver Irak. Efter kriget kommer USA:s milit\u00e4r att vara tvungen att ers\u00e4tta alla dessa vapen &#8211; v\u00e4rda miljarder dollar &#8211; vilket kommer att ge en enorm skjuts \u00e5t den amerikanska vapenindustrin.  Utrikesdepartementet uppskattar att USA:s vapenf\u00f6rs\u00e4ljning kommer att uppg\u00e5 till \u00f6ver 14 miljarder dollar i \u00e5r, vilket \u00e4r den h\u00f6gsta summan p\u00e5 \u00f6ver tv\u00e5 \u00e5rtionden. 2002 uppgick vapenf\u00f6rs\u00e4ljningen till 12,5 miljarder dollar.<\/p>\n<p> &#8211; Det \u00e4r en tragisk indikation p\u00e5 v\u00e5r civilisations v\u00e4rderingar att det inte finns n\u00e5gon bransch som \u00e4r s\u00e5 bra som &#8221;krigsbranschen&#8221;, s\u00e4ger Douglas Mattern p\u00e5 den New York-baserade organisationen War and Peace Foundation.  &#8211; Jag tror att vapenf\u00f6rs\u00e4ljningen kommer att \u00f6ka till och med \u00f6ver den svindlade summa vi ser i dag, p\u00e5 grund av en fortsatt destabilisering av omr\u00e5det och p\u00e5 grund av lobbying fr\u00e5n vapenindustrin, s\u00e4ger han.  En f\u00f6rfattare beskriver den amerikanska kapitalismen av idag s\u00e5 h\u00e4r: &#8221;Tomahawk och kryssningsmissiler f\u00f6rst\u00f6r Irak, Bechtel Corporation (d\u00e4r USA:s vicepresident Dick Cheney tidigare arbetat) bygger upp det och kalaset betalas med stulen irakisk olja&#8221;.<\/p>\n<p> &#8211; Amerikanska vapentillverkare kommer antagligen att g\u00f6ra stora vinster p\u00e5 grund av det h\u00e4r kriget, s\u00e4ger Natalie Goldring, chef f\u00f6r programmet f\u00f6r global s\u00e4kerhet och nedrustning vid universitetet i Maryland.  &#8211; De kommer att f\u00e5 betalt f\u00f6r att ers\u00e4tta de vapen som f\u00f6rst\u00f6rts under kriget. F\u00f6retagen kommer ocks\u00e5 att skryta med sin framg\u00e5ng vid n\u00e4sta \u00e5rs vapenshow i Paris, p\u00e5 jakt efter utl\u00e4ndska k\u00f6pare, s\u00e4ger Goldring.  De globala milit\u00e4ra utgifterna var 780 miljarder dollar 1999, 840 miljarder dollar 2001 och n\u00e4rmar sig nu en biljon, enligt FN:s uppskattningar.  Irakkrigets f\u00f6rsta 14 dagar har kostat m\u00e4nniskoliv. F\u00f6rutom det har vapen och milit\u00e4r utrustning till ett v\u00e4rde av miljarder dollar f\u00f6rst\u00f6rts. Bara den Apache Longbow-helikopter som f\u00f6rlorats kostade omkring 22 miljoner dollar.<\/p>\n<p> Goldring p\u00e5pekar att USA har bev\u00e4pnat Kuwait, Saudiarabien, Turkiet och Jordanien i \u00e5rtionden.<\/p>\n<p> &#8211; Strategin har varit att ge och s\u00e4lja vapen till dessa stater s\u00e5 att de kan f\u00f6rsvara sig sj\u00e4lva s\u00e5 att vi inte skulle beh\u00f6va placera ut amerikanska trupper i omr\u00e5det. Den strategin har misslyckats, s\u00e4ger hon.  Av de tio l\u00e4nder som f\u00f6rra \u00e5ret k\u00f6pte mest vapen fr\u00e5n USA var fem fr\u00e5n Mellan\u00f6stern: Egypten, Kuwait, Saudiarabien, Oman och Israel. De andra fem p\u00e5 tio-i-topp-listan \u00e4r: Sydkorea, Japan, Kanada, Grekland och Storbritannien.  &#8211; Vi har bev\u00e4pnat instabila regimer med v\u00e5ra mest sofistikerade vapen och sedan har vi anv\u00e4nt dessa vapens stora spridning som ett argument f\u00f6r att producera \u00e4nd\u00e5 mer moderna och dyra vapen. Den onda cykeln forts\u00e4tter, s\u00e4ger Goldring.  De verkligt stora pengarna f\u00f6r de amerikanska vapentillverkarna kommer fr\u00e5n det amerikanska f\u00f6rsvaret, s\u00e4ger Mattern. Pentagons budget har stigit fr\u00e5n 294 miljarder dollar \u00e5r 2000 till 400 miljarder dollar \u00e5r 2003.  Mattern s\u00e4ger att Pentagon kommer att anv\u00e4nda 60 miljarder dollar p\u00e5 att k\u00f6pa nya vapen i \u00e5r och \u00f6ver 30 miljarder dollar p\u00e5 utveckling av nya vapen.<\/p>\n<p> &#8211; USA:s vapenindustri \u00e4r den n\u00e4st mest subventionerade industrin i landet, efter jordbruket, till\u00e4gger han.  Irakkriget kommer ocks\u00e5 att p\u00e5verka den globala kampanjen mot fattigdomen p\u00e5 grund av krigets enorma kostnader och os\u00e4kerheten om vad som ska f\u00f6lja efter kriget. Det kommer ocks\u00e5 att leda till mindre satsningar p\u00e5 h\u00e4lsa och socialv\u00e5rd i USA, tror Mattern. H\u00e4lften av alla regeringar i v\u00e4rlden satsar mer p\u00e5 milit\u00e4ra utgifter \u00e4n p\u00e5 h\u00e4lsa och sjukv\u00e5rd, s\u00e4ger han.  USA:s president George W. Bush bad f\u00f6rra veckan kongressen om 75 miljarder dollar till Irakkrigets f\u00f6rsta sex m\u00e5nader och till relaterade kostnader till bland annat kampanjen mot terrorism.  &#8211; Med h\u00e4nsyn till hur intensivt kriget varit s\u00e5 h\u00e4r l\u00e5ngt s\u00e5 \u00e4r de pengarna troligen bara en delbetalning av krigsnotan, s\u00e4ger Goldring.<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>New York, 030403 (IPS) &#8211; N\u00e4r dammet slutligen l\u00e4gger sig \u00f6ver Irak efter kriget kommer USA att ha anv\u00e4nt stora delar av sin moderna vapenarsenal mot ett land som redan var f\u00f6rst\u00f6rt efter 13 \u00e5r av sanktioner.<\/p>\n","protected":false},"author":217,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,17,14,7],"tags":[],"class_list":["post-1396","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-mellanostern","category-nordamerika","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1396","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/217"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1396"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1396\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1396"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1396"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1396"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}