Paris, 080609 (IPS) – Enligt den franska grundlagen finns det inga minoriteter i landet. Det \u00e4r olagligt att registrera medborgarnas etniska ursprung eller religion. Resultatet blir dock \u00e4ven att positiv s\u00e4rbehandling \u00e4r f\u00f6rbjuden och att det saknas statistik \u00f6ver vilka grupper som \u00e4r s\u00e4rskilt utsatta f\u00f6r diskriminering. <\/p>\n
<\/p>\n
Efter andra v\u00e4rldskriget bidrog minnena av Vichy-regimens samarbete med Nazityskland, den institutionella rasismen och f\u00f6rintelsen av de europeiska judarna till att f\u00f6rfattarna av den franska grundlagen valde att f\u00f6rbjuda registreringen av m\u00e4nniskors etniska tillh\u00f6righet eller ursprung.<\/p>\n
I den franska r\u00e4ttvisans \u00f6gon \u00e4r en person antingen fransk eller utl\u00e4ndsk, punkt. Men detta syns\u00e4tt har ocks\u00e5 f\u00f6rhindrat positiv s\u00e4rbehandling, och s\u00e4rskilda \u00e5tg\u00e4rder riktade till landets utsatta grupper.<\/p>\n
Tvivlen p\u00e5 statens m\u00f6jlighet att r\u00e4tta till s\u00e5dant den enligt lagen inte f\u00e5r m\u00e4ta, exempelvis diskriminering och f\u00f6rdomar riktade mot religi\u00f6sa eller etniska grupper, har dock v\u00e4xt i landet. Som f\u00f6rortskravallerna i Paris 2005 s\u00e5 tydligt visade finns det en stor och v\u00e4xande klyfta mellan den officiella j\u00e4mlikheten och den verklighet som m\u00f6ter m\u00e5nga franska medborgare i vardagen.<\/p>\n
\u00c5r 2005 skapade den franska regeringen d\u00e4rf\u00f6r en anti-diskrimineringsmyndighet, som g\u00e5r under f\u00f6rkortningen Halde. Dess mandat \u00e4r att ge juridisk hj\u00e4lp till personer som blivit offer f\u00f6r diskriminering samt att dokumentera or\u00e4ttvisor och f\u00f6resl\u00e5 \u00e5tg\u00e4rder. – Den franska modellen f\u00f6r integration \u00e4r en sm\u00e4ltdegel, inte en salladssk\u00e5l, s\u00e4ger Mayada Boulos, talesperson f\u00f6r Halde.<\/p>\n
– Med det menar jag att Frankrike alltid har motsatt sig uppdelningen av medborgare efter etniska eller religi\u00f6sa linjer. De flesta anglosaxiska l\u00e4nder har ist\u00e4llet anammat en “olika men j\u00e4mlika”-strategi. Det g\u00f6r det m\u00f6jligt f\u00f6r myndigheterna att ta fram statistik \u00f6ver olika minoriteter, exempelvis etniska, religi\u00f6sa eller sexuella p\u00e5 frivillig basis, och sedan driva igenom politiska \u00e5tg\u00e4rder f\u00f6r att motverka eventuell diskrimning baserat p\u00e5 statistiken.<\/p>\n
Men i Frankrike \u00e4r allts\u00e5 lagen skriven s\u00e5 att den motverkar b\u00e5de negativ och positiv s\u00e4rbehandling. Den franska lagen f\u00f6rbjuder s\u00e4rbehandling baserad p\u00e5 f\u00f6ljande kriterier: fackf\u00f6reningstillh\u00f6righet, \u00e5lder, handikapp, etnisk- eller nationell tillh\u00f6righet, familjesituation, k\u00f6n, genetisk sammans\u00e4ttning, h\u00e4lsa, seder, utseende, politisk tillh\u00f6righet, graviditet, religion, sexuella preferenser och efternamn.<\/p>\n
M\u00e4nniskor som menar att de har diskriminerats p\u00e5 grund av n\u00e5got av ovanst\u00e5ende sk\u00e4l kan v\u00e4nda sig till Halde, som kan ge personer r\u00e5d, hj\u00e4lpa till med medling och ge juridisk hj\u00e4lp om fallet skulle g\u00e5 till domstol.<\/p>\n
Men de franska \u00e5tg\u00e4rderna f\u00f6r att f\u00f6rhindra diskriminering imponerar inte p\u00e5 FN:s expert p\u00e5 migrationsfr\u00e5gor, Gay J. McDougall.<\/p>\n
– Rasismen lever och \u00e4r tydligt riktad mot de “synliga” minoriteterna av utl\u00e4ndskt ursprung, varav en majoritet \u00e4r franska medborgare, sa hon efter ett bes\u00f6k i Frankrike i september 2007.<\/p>\n
– M\u00e4nniskor som har arbetat mycket h\u00e5rt, f\u00f6ljt alla regler och verkligen tror p\u00e5 den franska republikens principer \u00e4r f\u00e5ngna i socialt och geografiskt isolerade urbana ghetton, d\u00e4r arbetsl\u00f6sheten i vissa omr\u00e5den ligger p\u00e5 \u00f6ver 40 procent. De k\u00e4nner sig diskriminerade och avf\u00e4rdade av rigida uppfattningar om den franska nationella identiteten som de inte uppfyller, sa McDougall.<\/p>\n
Halde \u00e4r enig med henne om att det existerar en klyfta mellan teori och praktik.<\/p>\n
– Men fransk lag erbjuder anst\u00e4ndigt skydd mot diskriminering. Problemet \u00e4r till\u00e4mpningen, s\u00e4ger Boulos.<\/p>\n
P\u00e5 grund av f\u00f6rbudet mot positiv s\u00e4rbehandling har vissa franska institutioner provat andra metoder. F\u00f6r att \u00f6ka m\u00e5ngfalden bland studenterna inf\u00f6rde institutionen f\u00f6r statskunskap, Sciences-Po – d\u00e4r m\u00e5nga av inom landets maktelit har studerat \u2013 2001 en ny urvalsprocess. Kandidater som bodde i vissa utvalda, underpriviligerade omr\u00e5den, gavs d\u00e5 m\u00f6jligheten att bli antagna bara p\u00e5 deras betyg, utan att beh\u00f6va genomf\u00f6ra skolans t\u00e4vlingsbetonade prov.<\/p>\n
Till en b\u00f6rjan var reaktionerna fr\u00e5n studenter och allm\u00e4nhet negativ. M\u00e5nga klagade p\u00e5 att reformen var or\u00e4ttvis. Men sedan dess har det vuxit fram en bred samsyn kring det positiva med intagningsmetoden, enligt Cyril Delhay, ansvarig f\u00f6r metoden som numera \u00e4ven anv\u00e4nds p\u00e5 flera andra universitet. – P\u00e5 detta vis blev det m\u00f6jligt att s\u00e4rbehandla positivt genom att anv\u00e4nda personers adresser, som visar att de bor i fattiga omr\u00e5den, utan att tillgripa kriterier som etnicitet, s\u00e4ger Boulos p\u00e5 anti-diskrimineringsmyndigheten Halde.<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Paris, 080609 (IPS) – Enligt den franska grundlagen finns det inga minoriteter i landet. Det \u00e4r olagligt att registrera medborgarnas etniska ursprung eller religion. Resultatet blir dock \u00e4ven att positiv s\u00e4rbehandling \u00e4r f\u00f6rbjuden och att det saknas statistik \u00f6ver vilka… Continue Reading