{"id":13595,"date":"2002-09-26T13:40:01","date_gmt":"2002-09-26T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/09\/26\/barskrapad-dr-men-inte-hr\/"},"modified":"2002-09-26T13:40:01","modified_gmt":"2002-09-26T13:40:01","slug":"barskrapad-dr-men-inte-hr","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/09\/26\/barskrapad-dr-men-inte-hr\/","title":{"rendered":"Barskrapad &#8211; d&auml;r men inte h&auml;r?"},"content":{"rendered":"<p>020926 (IPS) &#8211; 30 miljoner m&auml;nniskor i USA &auml;r s&aring; fattiga att de knappt kan skaffa tak &ouml;ver huvudet och mat f&ouml;r dagen, trots att de arbetar mer &auml;n heltid. Barbara Ehrenreich, som i veckan bes&ouml;kte Sverige, har unders&ouml;kt deras livsvillkor. Skulle Sverige t&aring;la en liknande granskning? <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>&#8211; Jag &auml;r &ouml;verv&auml;ldigad av hur m&aring;nga h&auml;r som &auml;r intresserade av mitt lands problem! s&auml;ger den amerikanska journalisten och f&ouml;rfattaren Barbara Ehrenreich och blickar ut &ouml;ver en fullsatt sal i ABF-huset i Stockholm.<\/p>\n<p> Ehrenreich &auml;r i Sverige f&ouml;r tala om sin senaste bok Barskrapad &#8211; konsten att hanka sig fram (Nickel and Dimed &#8211; On (Not) Getting By in America), som ov&auml;ntat blev en f&ouml;rs&auml;ljningssucc&eacute; i USA och gavs ut p&aring; svenska av det lilla f&ouml;rlaget Leopard f&ouml;rra &aring;ret.<\/p>\n<p> &#8211; De arbetande fattiga &auml;r en osynlig grupp i USA, b&aring;de i massmedia och i politiken. Ingen redakt&ouml;r var tidigare intresserad av att ta in de artiklar jag skrev om fattigdom, s&auml;ger hon.<\/p>\n<p> Clintons v&auml;lf&auml;rdsreform, som gick igenom 1996, v&auml;ckte hos Ehrenreich det engagemang som kom att leda till att boken skrevs. Reformen riktades i f&ouml;rsta hand mot ensamst&aring;ende m&ouml;drar och skulle eliminera den statliga inkomsthj&auml;lpen f&ouml;r kvinnorna. Syssels&auml;ttning, menade man, var l&ouml;sningen p&aring; deras fattigdom.<\/p>\n<p> Idag har de allra flesta tidigare bidragstagare i USA inte bara ett, utan till och med tv&aring; eller tre jobb. Det m&auml;rkliga &auml;r bara att de fortfarande lever under fattigdomsniv&aring;n. Lathet var s&aring;ledes inte deras problem. S&aring; vad var det?<\/p>\n<p> Ehrenreich unders&ouml;kte p&aring; traditionellt Wallraff-vis dessa kvinnors verklighet under tv&aring; &aring;rs tid. Mellan &aring;ren 1998 &#8211; 2000 tog hon jobb som servitris, st&auml;derska, v&aring;rd- och aff&auml;rsbitr&auml;de. Som minst arbetade hon f&ouml;r en l&ouml;n p&aring; 2,43 dollar &#8211; motsvarande cirka 20 kronor &#8211; och som mest f&ouml;r strax under 80 kronor timmen. F&ouml;r det billigaste boendet hon kunde komma &ouml;ver, vilket varierade mellan sjaskiga motellrum och hyrd husvagn p&aring; camping, betalade hon omkring absurda 2000 kronor veckan. Hennes kollegor tr&auml;ngdes i liknande bost&auml;der med barn och barnbarn, &auml;kta m&auml;n eller bekanta, f&ouml;r att f&aring; ekonomin att g&aring; ihop. En l&auml;genhet var inte att t&auml;nka p&aring;, eftersom hyresv&auml;rdarna utan undantag kr&auml;vde deposition och f&ouml;rskottshyror p&aring; motsvarande 10 000 kronor &#8211; pengar som varken hon eller n&aring;gon av de kvinnor hon arbetade med hade.<\/p>\n<p> &#8211; Hyrorna &auml;r en konsekvens av att de rika blir allt rikare och kan betala hur mycket som helst f&ouml;r sitt boende. De fattiga tvingas helt enkelt flytta p&aring; sig, s&auml;ger Ehrenreich.<\/p>\n<p> Den verklighet hon avt&auml;cker i sin bok &auml;r en milj&ouml; d&auml;r kvinnor &#8211; och m&auml;n &#8211; bokstavligen jobbar livet ur sig, utan att p&aring; sin l&ouml;n kunna skaffa sig fast bostad och mat p&aring; bordet. Hon vittnar om dubbla arbetspass p&aring; upp till 16 timmar, d&auml;r &rdquo;medarbetarna&rdquo; eller &rdquo;lagmedlemmarna&rdquo;, som arbetarna missvisande kallas av sina &ouml;verordnade, ibland inte ens ges tid att g&aring; p&aring; toaletten, dricka ett glas vatten eller &auml;ta. H&auml;r kan minsta ovaksamhet &#8211; en svordom, exempelvis &#8211; straffas med avsked.<\/p>\n<p> &#8211; Det finns idag tv&aring; olika niv&aring;er f&ouml;r moral, s&auml;ger Ehrenreich. Stj&auml;l du som f&ouml;retagsledare 50 miljoner dollar anses du vara en stor entrepren&ouml;r. Men l&auml;ngst ner i samh&auml;llshierarkin m&aring;ste du vara ett levande, prickfritt f&ouml;red&ouml;me. F&ouml;rsvinner det fem dollar fr&aring;n kassan p&aring; Wal-Mart under ditt arbetspass kommer polisen och tar dig.<\/p>\n<p> Det mest f&ouml;r&ouml;dmjukande var enligt Ehrenreich dock anst&auml;llningsproverna. Fr&aring;geformul&auml;r d&auml;r den potentiellt blivande &rdquo;lagmedlemmen&rdquo; tvingas svara p&aring; fr&aring;gor s&aring;som &rdquo;under det senaste &aring;ret har jag stulit varor fr&aring;n mina arbetsgivare f&ouml;r en summa motsvarande x dollar&rdquo;.<\/p>\n<p> &#8211; Som jag ser det &auml;r det konstigt att inte fler beg&aring;r brott p&aring; sin arbetsplats, n&auml;r de konsekvent behandlas som kriminella, s&auml;ger hon. Och d&auml;rtill kommer drogtestet.<\/p>\n<p> &#8211; Det &auml;r f&ouml;rnedrande att uppt&auml;cka att n&auml;r man i &ouml;vrigt kvalificerat sig till det s&ouml;kta arbetet, s&aring; &auml;r det &auml;nd&aring; inneh&aring;llet i ens urin som betyder mest, s&auml;ger Ehrenreich.<\/p>\n<p> I USA kan man sparkas fr&aring;n sitt jobb om man arbetar fackligt. Bara 15 procent av arbetarna &auml;r anslutna till facket, j&auml;mf&ouml;rt med Sveriges 80 procent. Det finns ingen k&auml;nsla av ett &rdquo;vi&rdquo;; av att m&auml;nniskor tillsammans kan &aring;stadkomma en f&ouml;r&auml;ndring till det b&auml;ttre.<\/p>\n<p> &#8211; Alla mina kollegor p&aring; l&aring;gl&ouml;nearbetsmarknaden var &ouml;vertygade om att just de hade haft en v&auml;ldig otur, ber&auml;ttar Ehrenreich. Att just deras hyresv&auml;rd tog osk&auml;lig hyra, att just de f&aring;tt ett underbetalt jobb f&ouml;r att just de inte hade lyckats skaffa sig h&ouml;gre utbildning. Att de var ett undantag fr&aring;n regeln.<\/p>\n<p> Undantaget omfattar dock n&auml;stan 33 miljoner amerikaner, som idag klassificeras som fattiga och tj&auml;nar mindre &auml;n 84 000 kronor om &aring;ret, s&aring; naturligtvis handlar det inte om individuella misstag eller undantag.<\/p>\n<p> &#8211; Vad vi beh&ouml;ver &auml;r h&ouml;jda, avtalsenliga l&ouml;ner, boende och barnomsorg till ett sk&auml;ligt pris och rimliga sjukf&ouml;rs&auml;kringar f&ouml;r de fattiga. Men Bush tycks inte ens fundera p&aring; problemet med fattigdomen i v&aring;rt land, och &auml;ven om han skulle b&ouml;rja g&ouml;ra det, vad skulle han hitta p&aring;? Bomba den? s&auml;ger Ehrenreich.<\/p>\n<p> I efterordet till Ehrenreichs bok skriver Dan Andersson, chef f&ouml;r LO:s enhet Ekonomisk politik och arbetstagares r&auml;ttigheter, att det &auml;r en hemsk verklighet som skildras i boken. Den kan dock inte j&auml;mf&ouml;ras med Sverige, eftersom den st&ouml;rsta majoriteten av arbetskraften i v&aring;rt land &auml;r fackansluten.<\/p>\n<p> Men de som inte &auml;r det, som hankar sig fram p&aring; svartjobb, studerar i brist p&aring; arbete, som g&ouml;ms i arbetsmarknads&aring;tg&auml;rder? Och de arbetsl&ouml;sa, heml&ouml;sa, meddell&ouml;sa i v&aring;rt land?<\/p>\n<p> Individuell l&ouml;nes&auml;ttning och drogtester. Marknadsanpassade hyror. Privatiseringar inom sjuk- och socialv&aring;rd, skola och barnomsorg. &Auml;r det n&aring;gon som k&auml;nner igen sig? En Wallraff bland Sveriges l&aring;gavl&ouml;nade och fattiga skulle kanske vara p&aring; sin plats, inte minst f&ouml;r att ha n&aring;got att j&auml;mf&ouml;ra med om tio &aring;r.<\/p>\n<p> (020926)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>020926 (IPS) &#8211; 30 miljoner m&auml;nniskor i USA &auml;r s&aring; fattiga att de knappt kan skaffa tak &ouml;ver huvudet och mat f&ouml;r dagen, trots att de arbetar mer &auml;n heltid. Barbara Ehrenreich, som i veckan bes&ouml;kte Sverige, har unders&ouml;kt deras&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2002\/09\/26\/barskrapad-dr-men-inte-hr\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":159,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-13595","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13595","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/159"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=13595"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/13595\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=13595"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=13595"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=13595"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}