{"id":1289,"date":"2003-03-04T13:40:01","date_gmt":"2003-03-04T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/03\/04\/tusentals-angolaner-atervander-hem-fran-portugal\/"},"modified":"2003-03-04T13:40:01","modified_gmt":"2003-03-04T13:40:01","slug":"tusentals-angolaner-atervander-hem-fran-portugal","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/03\/04\/tusentals-angolaner-atervander-hem-fran-portugal\/","title":{"rendered":"Tusentals angolaner \u00e5terv\u00e4nder hem fr\u00e5n Portugal"},"content":{"rendered":"<p>Lissabon, 030304 (IPS) &#8211; Tusentals angolaner och portugiser som flytt undan kriget i Angola v\u00e5gar nu \u00e5terv\u00e4nda hem. Den v\u00e4pnade konflikten i Angola p\u00e5gick i 40 \u00e5r och kostade \u00f6ver en miljon m\u00e4nniskor livet. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p> Tre fredsf\u00f6rdrag, undertecknade 1975, 1992 och 1994, ledde bara till kortvariga vapenstillest\u00e5nd. Inte f\u00f6rr\u00e4n den \u00f6k\u00e4nde rebelledaren Jonas Savimbi sk\u00f6ts ihj\u00e4l f\u00f6r ett \u00e5r sedan och ett nytt fredsf\u00f6rdrag skrevs b\u00f6rjade angolanerna verkligen tro p\u00e5 en fredlig utveckling. Angola ligger i syd-v\u00e4stra Afrika och har 12 miljoner inv\u00e5nare.<\/p>\n<p> Vapnen har varit tysta i ett \u00e5r i Angola. Och det \u00e4r den b\u00e4sta garantin f\u00f6r den s\u00e4kerhet som \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndig f\u00f6r att de tusentals m\u00e4nniskor som har flytt fr\u00e5n kriget ska kunna \u00e5terv\u00e4nda hem, s\u00e4ger Joao da Costa M\u00e1rques, en ung angolansk l\u00e4kare.<\/p>\n<p> Han ber\u00e4ttar att merparten av de flyktingar som nu b\u00f6rjat \u00e5terv\u00e4nda \u00e4r angolaner som lever i Portugal och portugisiska medborgare som tidigare levde i Angola.<\/p>\n<p> Flyktingarna b\u00f6rjade \u00e5terv\u00e4nda f\u00f6r fem m\u00e5nader sedan. Fram tills mitten av februari hade mellan 8000 och 10 000 angolaner som levt i Portugal och portugisisk-angolanska familjer \u00e5terv\u00e4nt till Angola, enligt den angolanska ambassaden i Lissabon. Omkring 400 m\u00e4nniskor per vecka har tagit flyget mellan Lissabon och Luanda, enligt ambassaden.<\/p>\n<p> Den 22 februari 2002 hittade en angolansk patrull rebelledaren Savimbis g\u00f6mst\u00e4lle och sk\u00f6t ihj\u00e4l honom. Det innebar slutet p\u00e5 41 \u00e5r av inb\u00f6rdeskrig som inleddes redan 1961, d\u00e5 som ett uppror mot den portugisiska kolonialmakten. Savimbi ledde rebellf\u00f6relsen Unita.<\/p>\n<p> I april 1974 st\u00f6rtade en grupp officerare milit\u00e4rregimen i Portugal. Sedan de tagit makten l\u00e4mnade Portugal sina kolonier i Afrika och Asien. I Angola st\u00f6dde de nya portugisiska ledarna den marxistiska r\u00f6relsen MPLA och utn\u00e4mnde 1975 Antonio de Alva Rosa Coutinho, k\u00e4nd som \u00f4den r\u00f6de amiralen&#8221; till guvern\u00f6r . Han fick uppdraget att leda landet under \u00f6verg\u00e5ngen till sj\u00e4lvst\u00e4ndighet. I november 1975 l\u00e4mnade Rosa Coutinho \u00f6ver makten till MPLA. D\u00e5 tog Savimbi med sig sina trupper in i djungeln och tog till vapen mot den nya regimen. Unita st\u00f6ddes av den sydafrikanska apartheidregimen och av USA.<\/p>\n<p> Kriget kostade 1,1 miljoner m\u00e4nniskor livet, tvingade tv\u00e5 miljoner m\u00e4nniskor att fly fr\u00e5n landet och gjorde 400 000 barn f\u00f6r\u00e4ldral\u00f6sa.<\/p>\n<p> Angola ligger i praktiken i spillror, men landet har stora rikedomar i form av olja, diamanter och kaffe och m\u00e5nga tror att landet har goda chanser att utvecklas.<\/p>\n<p> M\u00e5nga utl\u00e4ndska f\u00f6retag \u00e4r intresserade av att vara med fr\u00e5n starten i Angola. Augusto Baptista, en angolan som lever i Portugal och som \u00e4r chef f\u00f6r ett f\u00f6retag som organiserar resor till Angola, ber\u00e4ttar att det \u00e4ven g\u00e4ller enskilda personer.<\/p>\n<p> &#8211; M\u00e5nga ingenj\u00f6rer och l\u00e4kare fr\u00e5n de f\u00f6re detta portugisiska kolonierna Kap Verde, Guinea-Bissau och Sao Tom\u00e9-Pr\u00edncipe packar sina v\u00e4skor eftersom de ser m\u00f6jligheter att g\u00f6ra karri\u00e4r i Angola, s\u00e4ger Baptista.<\/p>\n<p> Eliseu Bomba, som arbetar p\u00e5 Angolas ambassad i Lissabon, s\u00e4ger att m\u00e5nga angolaner som lever i Storbritannien, Nederl\u00e4nderna, Kuba, Brasilien, USA och i de f\u00f6re detta sovjetrepublikerna ocks\u00e5 vill \u00e5terv\u00e4nda hem. Hon s\u00e4ger att Angola beh\u00f6ver hj\u00e4lp fr\u00e5n FN med att organisera repatrieringen.<\/p>\n<p> Men trots att freden tycks varaktig och trots landets potentiella rikedomar s\u00e5 finns det flera allvarliga problem i Angola.<\/p>\n<p> Minst 1,5 miljoner angolaner har inte tillr\u00e4ckligt med mat och i slutet av f\u00f6rra \u00e5ret var 1,9 miljoner beroende av matbist\u00e5nd fr\u00e5n internationella hj\u00e4lporganisationer, enligt organisationen L\u00e4kare utan gr\u00e4nser. FN uppskattar att \u00f6ver tv\u00e5 miljoner angolaner kommer att beh\u00f6va humanit\u00e4r hj\u00e4lp det kommande \u00e5ret.<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Lissabon, 030304 (IPS) &#8211; Tusentals angolaner och portugiser som flytt undan kriget i Angola v\u00e5gar nu \u00e5terv\u00e4nda hem. Den v\u00e4pnade konflikten i Angola p\u00e5gick i 40 \u00e5r och kostade \u00f6ver en miljon m\u00e4nniskor livet.<\/p>\n","protected":false},"author":144,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[5,1,3,7],"tags":[],"class_list":["post-1289","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-afrika","category-headlines","category-migration-och-minoriteter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1289","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/144"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1289"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1289\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1289"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1289"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1289"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}