{"id":1246,"date":"2003-02-18T13:40:01","date_gmt":"2003-02-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/02\/18\/irakiska-borsen-stiger-infor-krigshotet\/"},"modified":"2003-02-18T13:40:01","modified_gmt":"2003-02-18T13:40:01","slug":"irakiska-borsen-stiger-infor-krigshotet","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/02\/18\/irakiska-borsen-stiger-infor-krigshotet\/","title":{"rendered":"Irakiska b\u00f6rsen stiger inf\u00f6r krigshotet"},"content":{"rendered":"<p>Bagdad, 030218 (IPS) &#8211; En ingenj\u00f6r kl\u00e4dd i kostym och slips ler n\u00e4r han ser priserna p\u00e5 den stigande b\u00f6rsen i Bagdad. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p> &#8211; Om jag b\u00f6rjade arbeta som ingenj\u00f6r skulle jag inte tj\u00e4na lika mycket pengar som jag kan h\u00e4r. Jag har tj\u00e4nat fem procent \u00f6ver hela linjen, s\u00e4ger Hekmat Al-Tamimi som har jobbat som aktiem\u00e4klare sedan b\u00f6rsen i Bagdad \u00f6ppnade 1992.<\/p>\n<p> Och i dessa tider finns det pengar att tj\u00e4na p\u00e5 aktiehandel. Aktiepriserna, som st\u00e5r uppskrivna med olika f\u00e4rger p\u00e5 en vit tavla p\u00e5 detta n\u00e5got provisoriskt uppbyggda b\u00f6rshus, har stigit n\u00e4r kriget tycks komma allt n\u00e4rmre. De som handlar p\u00e5 b\u00f6rsen tror att det blir krig, och de tror att ekonomin kommer att f\u00f6rb\u00e4ttras efter ett krig. Merparten av de b\u00f6rsnoterade f\u00f6retagen \u00e4r dock delvis privatiserade statliga f\u00f6retag vars egentliga v\u00e4rde \u00e4r os\u00e4kert \u00e4ven i lugna tider.<\/p>\n<p> Ekonomen Hummam Al-Shamaa vid Bagdads universitet s\u00e4ger att de stigande priserna p\u00e5 b\u00f6rsen har mer med vilja och fantasi \u00e4n med marknaden att g\u00f6ra.<\/p>\n<p>Han anser att det \u00e4r dumt att satsa p\u00e5 att det blir ett krig och p\u00e5 vad det i s\u00e5 fall kan resultera i.<\/p>\n<p> &#8211; Ingen kan f\u00f6rutsp\u00e5 hur ett krig skulle utveckla sig, om det \u00f6verhuvudtaget bli ett krig, s\u00e4ger han. I motsats till de optimistiska aktiem\u00e4klarna tror han inte p\u00e5 en snabb ekonomisk utveckling efter ett eventuellt krig.<\/p>\n<p> F\u00f6retagarna i Irak tycker inte att ett krig \u00e4r bra men vissa har b\u00f6rjat se p\u00e5 ett eventuellt krig som ett s\u00e4tta att bli fri fr\u00e5n de FN-sanktioner som inf\u00f6rdes mot Irak efter att landet invaderade Kuwait 1991.<\/p>\n<p> Sanktionerna hade tills nyligen b\u00f6rjat luckras upp n\u00e5got eftersom m\u00e5nga av Iraks grannl\u00e4nder hade b\u00f6rjat att till viss del bryta mot FN:s regler.. \u00c4ven varor fr\u00e5n v\u00e4st n\u00e5dde irakierna. Dessa fraktades till grannl\u00e4nder och ompaketerades innan de hittade en v\u00e4g in i landet. Men allt detta upph\u00f6rde n\u00e4r FN:s s\u00e4kerhetsr\u00e5d antog resolution 1441 och de senaste m\u00e5naderna har Iraks ekonomi \u00e5ter drabbats h\u00e5rt av sanktionerna.<\/p>\n<p> En aff\u00e4rsman s\u00e4ger rakt ut att det kan kr\u00e4vas ett krig f\u00f6r att sanktionerna ska h\u00e4vas.<\/p>\n<p> &#8211; Ett krig tar bara ett par m\u00e5nader, sen kan vi b\u00f6rja bygga upp allt igen, s\u00e4ger aff\u00e4rsmannen som har starka ekonomiska intressen i Irak.<\/p>\n<p> Han \u00e4r inte ensam om att \u00f6nska ett slut p\u00e5 sanktionerna. Vid det h\u00e4r laget tyck n\u00e4stan allting vara b\u00e4ttre \u00e4n att det bara forts\u00e4tter som f\u00f6rut.<\/p>\n<p> Ekonomen Al-Shamaa varnar f\u00f6r en katastrof om sanktionspolitiken forts\u00e4tter.<\/p>\n<p>Det skulle kunna g\u00f6ra Irak till en &#8220;tickande bomb&#8221; som han tror skulle kunna sprida v\u00e5ld i v\u00e4rlden p\u00e5 grund av de sociala problemen i landet.<\/p>\n<p> P\u00e5frestningarna m\u00e4rks \u00e4ven bland vanliga irakier. 25-\u00e5riga Essar Ibrahim, som arbetar p\u00e5 ett import\/export-f\u00f6retag, s\u00e4ger att hon har f\u00f6rlorat en viktig del av sitt liv. Hon hade velat studera engelska utomlands och utbilda sig till l\u00e4rare.<\/p>\n<p> &#8211; Men allt jag har upplevt \u00e4r sanktioner, s\u00e4ger hon.<\/p>\n<p> Ibrahims familj bor i ett hyreshus av betong n\u00e4ra regeringsdepartementen.<\/p>\n<p>Hennes far Harith har ett d\u00e5ligt betalt jobb p\u00e5 handelsdepartementet.<\/p>\n<p>L\u00f6nerna f\u00f6r myndighetsanst\u00e4llda var sk\u00e4liga fram tills 1991 och omr\u00e5det d\u00e4r de bor i ses fortfarande som ett \u00f6vre-medelklassomr\u00e5de. Men huset och l\u00e4genheterna har b\u00f6rjat se f\u00f6rfallna ut.<\/p>\n<p> Familjens vardagsrum \u00e4r kalt. 55-\u00e5rige Harith sitter i sin pyjamas och talar om hur livet har blivit efter Gulfkriget.<\/p>\n<p> &#8211; Vi har varit tvungna att s\u00e4lja bilen, v\u00e5ra smycken och vissa m\u00f6bler och konstverk. Vi har s\u00e5lt s\u00e5 mycket och anv\u00e4nt resten s\u00e5 att om det blir \u00e4nnu ett krig har vi inget som kan hj\u00e4lpa oss att \u00f6verleva, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p> Sista g\u00e5ngen Harith reste utomlands var 1975. Redan under tidigt 80-tal b\u00f6rjade den irakiska ekonomin g\u00e5 utf\u00f6r.<\/p>\n<p> &#8211; Kriget med Iran tog allting under 80-talet. Det var \u00e5tta l\u00e5nga \u00e5r av blod och f\u00f6rst\u00f6relse, s\u00e4ger Harith.<\/p>\n<p> Men trots f\u00f6rs\u00e4mringen i levnadsstandard tillh\u00f6r familjen Ibrahim de irakier som har det b\u00e4st. I vissa omr\u00e5den har avloppssystemet slutat att fungera.<\/p>\n<p>Vissa skolor saknar f\u00f6nster, skolb\u00f6cker och till och med stolar som barnen kan sitta p\u00e5.<\/p>\n<p> Den v\u00e4rsta humanit\u00e4ra krisen skulle stoppas av FN-programmet olja-f\u00f6r-mat som introducerades 1995. Enligt det fick Irak under strikt kontroll s\u00e4lja olja och k\u00f6pa mat och medicin. Programmet var f\u00f6rst fullt utbyggt 1997. Det har dock inte helt raderat sanktionernas negativa effekter f\u00f6r vanliga medborgare.<\/p>\n<p> Regimens matutdelningsprogram har ocks\u00e5 blivit ett instrument som regeringen kan anv\u00e4nda f\u00f6r att ut\u00f6va kontroll \u00f6ver medborgarna och regimen kan ocks\u00e5 friare spendera de inkomster den tj\u00e4nar utanf\u00f6r FN-programmet.<\/p>\n<p> Det har lett till att fler inhemska industrier har kommit ig\u00e5ng, s\u00e4ger aff\u00e4rsmannen Faris Al-Hadi. Han l\u00e4gger upp en p\u00e5se med Sindbad-jordn\u00f6tter p\u00e5 skrivbordet i sitt blygsamma kontor i Bagdad.<\/p>\n<p> &#8211; Dessa kommer fr\u00e5n den f\u00f6rsta leveransen. Vi \u00f6ppnade igen f\u00f6rra m\u00e5naden, s\u00e4ger han. M\u00e5nga irakiska industrier har nyligen \u00f6ppnat igen efter att ha varit st\u00e4ngda i ett \u00e5rtionde. El-Hadi s\u00e4ger att eftersom regeringen p\u00e5 grund av olja-f\u00f6r-matprogrammet inte har beh\u00f6vt l\u00e4gga alla inkomster p\u00e5 basala behov s\u00e5 har den kunna hj\u00e4lpa lokala f\u00f6retag.<\/p>\n<p> Men de kan ocks\u00e5 finnas andra anledningar till statens \u00f6kade inkomster.<\/p>\n<p>Regeringen har exempelvis f\u00e5tt in mer i skatt tack vare att sanktionerna den senaste tiden har b\u00f6rjat luckras upp, s\u00e4ger Ghanem Saleh, stadsvetare vid Bagdads universitet.<\/p>\n<p> &#8211; Om det inte vore f\u00f6r den nuvarande krisen skulle de ha fortsatt att vittra s\u00f6nder och de kommer att b\u00f6rja luckras upp igen, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p> Men den h\u00f6jda likviditeten m\u00e4rks mer p\u00e5 regimens satsningar \u00e4n bland folket.<\/p>\n<p>El-Hadi har f\u00e5tt tillst\u00e5nd att s\u00e4lja importerade varor fr\u00e5n det koreanska f\u00f6retaget Samsung.<\/p>\n<p> &#8211; Men folk k\u00f6per inte hush\u00e5llsmaskiner. De k\u00f6per bara det mest n\u00f6dv\u00e4ndiga och vill helst ha sina pengar i dollar, s\u00e4ger han.<\/p>\n<p> Den irakiska valutan har \u00e4n en g\u00e5ng f\u00f6rlorat i v\u00e4rde efter att ha legat rekordl\u00e5gt i b\u00f6rjan av 90-talet. Irakierna vill ha dollar eller aktier. Och m\u00e5nga spekulerar i vad ett krig kan f\u00f6ra med sig.<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Bagdad, 030218 (IPS) &#8211; En ingenj\u00f6r kl\u00e4dd i kostym och slips ler n\u00e4r han ser priserna p\u00e5 den stigande b\u00f6rsen i Bagdad.<\/p>\n","protected":false},"author":35,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[6,1,17,7],"tags":[],"class_list":["post-1246","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-ekonomi","category-headlines","category-mellanostern","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1246","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/35"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1246"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1246\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1246"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1246"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1246"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}