{"id":1227,"date":"2003-02-13T13:40:01","date_gmt":"2003-02-13T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/02\/13\/afghanistan-ny-talibanallians-oroar\/"},"modified":"2003-02-13T13:40:01","modified_gmt":"2003-02-13T13:40:01","slug":"afghanistan-ny-talibanallians-oroar","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/2003\/02\/13\/afghanistan-ny-talibanallians-oroar\/","title":{"rendered":"Afghanistan. Ny talibanallians oroar"},"content":{"rendered":"<p>Islamabad, 030213 (IPS) &#8211; Talibanerna har utf\u00e4rdat nya uppmaningar om jihad mot USA-ledda trupper i Afghanistan. Och \u00f6verg\u00e5ngsregeringen med presidenten Hamid Karzai i spetsen har problem med att hantera de gerillaattacker som blivit allt vanligare i s\u00f6dra delen av landet. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p> F\u00f6r n\u00e5gra dagar sedan kom den f\u00f6rsta kommunik\u00e9n fr\u00e5n talibanerna till det afghanska folket sedan nederlaget i november 2001. Talibanerna uppmanar till heligt krig mot USA-styrkorna, och p\u00e5minner om att tusentals oskyldiga afghaner har d\u00f6dats av amerikanska styrkor.<\/p>\n<p> Men det som verkligen oroar Hamid Karzai \u00e4r alliansen mellan talibanerna och partiet Hezb-i-Islami som leds av krigsherren och den f\u00f6re detta premi\u00e4rministern Gulbaddin Hekmatyar. Alliansen har fortfarande starkt st\u00f6d i vissa delar av s\u00f6dra Afghanistan och i gr\u00e4nsomr\u00e5det mot Pakistan.<\/p>\n<p> Samtidigt har det synts vissa tecken p\u00e5 mots\u00e4ttningar inom Norra alliansen, som innehar viktiga poster i regeringen. Den afghanska pressen rapporterar fr\u00e5n norra och centrala Afghanistan om sammandrabbningar mellan uzbekiska, tadzjikiska och hazariska krigsherrar, som ing\u00e5r i alliansen.  Och i de s\u00f6dra delarna av landet, d\u00e4r majoriteten av folket \u00e4r pashtuner, menar m\u00e5nga att tadzjikerna och uzbekerna har roffat \u00e5t sig allt f\u00f6r mycket makt i \u00f6verg\u00e5ngsregeringen p\u00e5 bekostnad av pashtunerna som utg\u00f6r mer \u00e4n 45 procent av landets totala befolkning.<\/p>\n<p> &#8211; Talibanerna och Hezb-i-Islami har \u00f6kat sin styrka av politiska orsaker, och inte bara p\u00e5 grund av sitt motst\u00e5nd mot amerikanerna, \u00e4ven om det ocks\u00e5 \u00e4r en stark samlande kraft f\u00f6r afghanerna, som har en l\u00e5ng historia av motst\u00e5nd mot utl\u00e4ndska styrkor, s\u00e4ger en representant vid det afghanska konsulatet i den pakistanska staden Peshawar. Han l\u00e4t sig intervjuas p\u00e5 villkoret att f\u00e5 vara anonym.<\/p>\n<p> &#8211; Men oavsett av vilken anledning de har st\u00e4rkt sin position s\u00e5 utg\u00f6r de ett allvarligt hot mot s\u00e4kerheten. De \u00e4r v\u00e4lbev\u00e4pnade och tr\u00e4nade i gerillakrigf\u00f6ring, och alliansen har potential att h\u00e5lla de amerikanska styrkorna och deras allierade upptagna i en utdragen konfrontation. De \u00e4r erfarna krigare som k\u00e4nner till terr\u00e4ngen, s\u00e4ger den afghanske representanten.  Han menar att allt fler lokala krigsherrar som har meningsskiljaktigheter med regeringen st\u00f6djer talibanernas allians, vilket ger den st\u00f6rre utrymme f\u00f6r sina operationer.<\/p>\n<p> En rad h\u00e4ndelser den senaste tiden har visat hur br\u00e4cklig s\u00e4kerheten \u00e4r i landet. Den 31 januari dog 18 m\u00e4nniskor n\u00e4r en bro s\u00f6der om Kandahar spr\u00e4ngdes i luften. Vid gr\u00e4nsstaden Spin Boldak har h\u00e5rda strider mellan talibaner och amerikanska styrkor utspelat sig, och amerikanska baser i landets \u00f6stra provinser uts\u00e4tts regelbundet f\u00f6r raketattacker.<\/p>\n<p> Samtidigt som de antiamerikanska styrkorna samlar sig hoppas Karzais regering p\u00e5 att f\u00e5 det v\u00e4l beh\u00f6vda st\u00f6d som det internationella samfundet har lovat, bland annat f\u00f6r att kunna bygga upp en nationell arm\u00e9 och polisstyrka.<\/p>\n<p> F\u00f6r n\u00e4rvarande litar regeringen i huvudsak till krigsherrar f\u00f6r att uppr\u00e4tth\u00e5lla lag och ordning i de omr\u00e5den den kontrollerar.<\/p>\n<p> De USA-ledda styrkorna \u00e4gnar sig mest \u00e5t att finkamma bergsomr\u00e5dena i \u00f6stra Afghanistan f\u00f6r att hitta taliban- och al-Qaida-styrkor som finns kvar d\u00e4r. Och den internationella s\u00e4kerhetsstyrkan ISAF med 5 000 soldater har bara f\u00e5tt mandat av FN att agera i huvudstaden Kabul.<\/p>\n<p> Karzai-regeringen f\u00f6reslog f\u00f6rra \u00e5ret att ISAF ska ut\u00f6kas till att omfatta 18 500 personer, och att styrkan ska f\u00e5 mandat att uppr\u00e4tth\u00e5lla ordningen i minst sju andra st\u00e4der, f\u00f6r att utvidga statens inflytande.<\/p>\n<p> Men de v\u00e4sterl\u00e4ndska regeringarna har sagt att det viktigaste f\u00f6r Afghanistans framtida stabilitet och s\u00e4kerhet \u00e4r att man skapar en stark, multietnisk och icke-politisk arm\u00e9. En nationell arm\u00e9 skulle ocks\u00e5, enligt v\u00e4stl\u00e4nderna, ge centralregeringen m\u00f6jlighet att ta kontroll \u00f6ver de m\u00e4ktiga krigsherrar vars ord \u00e4r lag i deras omr\u00e5den.<\/p>\n<p> &#8211; Det \u00e4r ett faktum att Karzais regering har misslyckats med att utvidga sin makt utanf\u00f6r Kabul. Det kan den inte utan en nationell arm\u00e9 som representerar alla etniska grupper i landet. Det \u00e4r avg\u00f6rande f\u00f6r l\u00e5ngsiktig stabilitet och fred, s\u00e4ger Maqsudul Hasan Nuri, forskare som arbetar vid Policy Research Institute i Islamabad.<\/p>\n<p> Men regeringens plan att bilda en arm\u00e9 best\u00e5ende av 70 000 soldater har st\u00f6tt p\u00e5 patrull, farmf\u00f6r allt p\u00e5 grund av bristande resurser. Milit\u00e4ra experter fr\u00e5n USA, Turkiet och Frankrike har hittills utbildat endast 1 700 soldater. Hela 40 procent av dem som p\u00e5b\u00f6rjat den milit\u00e4ra utbildningen har hoppat av, p\u00e5 grund av l\u00e5g ers\u00e4ttning, usel mat och d\u00e5liga levnadsf\u00f6rh\u00e5llanden.<\/p>\n<p> Den f\u00f6rs\u00e4mrade s\u00e4kerhetssituationen har ocks\u00e5 undergr\u00e4vt de internationella bist\u00e5ndsgivarnas intresse f\u00f6r att ge mer pengar till \u00e5teruppbyggnaden. V\u00e4rldens rikaste l\u00e4nder &#8211; bland dem USA, EU och Japan &#8211; lovade vid en konferens i Tokyo att ge 1,8 miljarder i bist\u00e5nd till Afghanistan innan slutet av 2002, men enligt afghanska regeringsrepresentanter har bara en liten del av pengarna betalats ut.<\/p>\n<p> En representant f\u00f6r V\u00e4rldsbanken i Islamabad s\u00e4ger att f\u00f6rutom den d\u00e5liga s\u00e4kerheten \u00e4r en viktig anledning till att s\u00e5 lite pengar kommit fram att de afghanska myndigheterna saknar kapacitet att ta emot och hantera stora summor.<\/p>\n<p> &#8211; Finansiella system som inte \u00e4r trov\u00e4rdiga, kombinerat med en otyglad korruption, h\u00e5ller bist\u00e5ndsgivarna borta.<\/p>\n<p> Men en del afghanska regeringsrepresentanter menar att det internationella samfundet har f\u00f6rlorat intresset f\u00f6r landet efter det att talibanerna avsattes fr\u00e5n makten &#8211; och att v\u00e4rlden nu i st\u00e4llet v\u00e4nder sig mot Irak.<\/p>\n<p> En talesman f\u00f6r bist\u00e5ndsorganisationen Care International, som arbetar med humanit\u00e4r hj\u00e4lp i landet, s\u00e4ger att Afghanistans s\u00e4kerhetsvakuum inte kommer att fyllas av sig sj\u00e4lv. Han menar att ett ih\u00e5llande internationellt engagemang \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt.<\/p>\n<p> &#8211; \u00d6kat st\u00f6d till utbildning f\u00f6r polisk\u00e5ren och arm\u00e9n, samt att man etablerar en internationell fredsstyrka p\u00e5 viktiga platser utanf\u00f6r Kabul \u00e4r n\u00f6dv\u00e4ndigt, s\u00e4ger Cares talesman.<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>Islamabad, 030213 (IPS) &#8211; Talibanerna har utf\u00e4rdat nya uppmaningar om jihad mot USA-ledda trupper i Afghanistan. Och \u00f6verg\u00e5ngsregeringen med presidenten Hamid Karzai i spetsen har problem med att hantera de gerillaattacker som blivit allt vanligare i s\u00f6dra delen av landet.<\/p>\n","protected":false},"author":52,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[18,1,3,7],"tags":[],"class_list":["post-1227","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-asien-och-stillahavsomradet","category-headlines","category-migration-och-minoriteter","category-politik"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1227","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/52"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=1227"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/1227\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=1227"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=1227"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=1227"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}