Seoul, 030114 (IPS) – N\u00e4r Nordkorea drog sig ur ickespridningsavtalet 1994 hamstrade sydkoreanerna ris och andra basvaror. Nervositeten och oron f\u00f6r ett krig var p\u00e5taglig. Men nu, n\u00e4r samma sak har h\u00e4nt, lyser paniken med sin fr\u00e5nvaro och livet forts\u00e4tter som f\u00f6rut. <\/p>\n
<\/p>\n
Regeringen i Sydkorea har ocks\u00e5 sagt att man vill forts\u00e4tta dialogen med Nordkorea, och att ministerm\u00f6tet mellan de b\u00e5da l\u00e4nderna ska h\u00e5llas som planerat den 21 januari.<\/p>\n
Skillnaden mellan Sydkoreas reaktion nu och f\u00f6r \u00e5tta \u00e5r sedan visar den f\u00f6r\u00e4ndring i landets attityd som har intr\u00e4ffat under \u00e5ren.<\/p>\n
1994 var de flesta sydkoreaner enade bakom USA:s f\u00f6rs\u00f6k att inleda en dialog med det isolerade grannlandet i norr, som fick h\u00e5rd internationell kritik f\u00f6r sitt k\u00e4rnvapenprogram.<\/p>\n
I dag \u00e4r sydkoreanerna splittrade i tv\u00e5 grupper: den ena gruppen st\u00f6djer regeringens f\u00f6rs\u00f6k att h\u00e5lla en dialog med grannlandet och att agera som en medlare mellan Nordkorea och USA. Den andra gruppen vill ha en starkare allians mellan Sydkorea och USA f\u00f6r att tvinga Nordkorea att sl\u00e4ppa sina k\u00e4rnvapenambitioner.<\/p>\n
De skilda attityderna avspeglas i en opinionsunders\u00f6kning som landets st\u00f6rsta Internetportal – daum.net – har gjort. P\u00e5 s\u00f6ndagskv\u00e4llen hade 33 procent klickat f\u00f6r en direkt dialog mellan Syd- och Nordkorea. 29 procent ville att Sydkorea och USA skulle s\u00e4tta h\u00e5rdare tryck p\u00e5 Nordkorea, och 24 procent ville att Sydkorea skulle spela en medlarroll.<\/p>\n
N\u00e4tunders\u00f6kningen \u00e4r naturligtvis h\u00f6gst ovetenskaplig, men det \u00e4r intressant att notera hur r\u00f6sterna som vill att Sydkorea ska f\u00f6ra en mer oberoende utrikespolitik blir allt fler.<\/p>\n
– Den enda roll som Sydkorea kan spela \u00e4r att f\u00f6ra USA och Nordkorea till f\u00f6rhandlingsbordet, s\u00e4ger Kim Geun-Shik, professor vid institutionen f\u00f6r fj\u00e4rran\u00f6stern-studier vid Kyungnams universitet.<\/p>\n
Det skulle inte vara om\u00f6jligt, h\u00e4vdar en del experter, men det kr\u00e4ver en f\u00f6rst\u00e5else f\u00f6r Nordkoreas psykologi, och det kr\u00e4ver att man undviker reflexm\u00e4ssiga reaktioner som de som har kommit fr\u00e5n amerikanskt h\u00e5ll p\u00e5 sistone.<\/p>\n
“Det \u00e4r som ett spel mellan USA och Sydkorea som skulle kunna hota 70 miljoner koreaners \u00f6de,” skriver webbsajten ddanzi.com i en ledarartikel.<\/p>\n
Ddanzi.com lockar framf\u00f6r allt m\u00e5nga yngre sydkoreaner.<\/p>\n
Men landets ledande konservativa tidningar – exempelvis Chosun och Joong-ang – betonar behovet av att ha en stark allians med USA f\u00f6r att tvinga Nordkorea att \u00f6verge sin k\u00e4rnvapenstrategi.<\/p>\n
Under de senaste m\u00e5naderna har det blossat upp en debatt om v\u00e4xande antipati mot USA – vars 37 000 soldater finns i Sydkorea f\u00f6r att skydda landet mot Nordkorea. Men konservativa ideologer och \u00e4ldre koreaner f\u00f6redrar i allm\u00e4nhet att st\u00e4lla sig p\u00e5 USA:s sida.<\/p>\n
– Om vi inte \u00e4r 100-procentigt s\u00e4kra p\u00e5 att Nordkorea aldrig kommer att vara ett hot mot v\u00e5r s\u00e4kerhet m\u00e5ste vi h\u00e5lla fast vid alliansen med USA som en h\u00e4vst\u00e5ng som finns d\u00e4r n\u00e4r vi beh\u00f6ver den.<\/p>\n
M\u00e5nga som var barn under Koreakriget 1950-53, vilket ledde till Koreas delning, k\u00e4nner p\u00e5 samma s\u00e4tt.<\/p>\n
– Om det forts\u00e4tter att bli v\u00e4rre s\u00e5 \u00e4r jag r\u00e4dd f\u00f6r att ett nytt Koreakrig kommer att bryta ut. De unga borde sluta med sina antiamerikanska demonstrationer. Om de amerikanska soldaterna drar sig ur blir Sydkorea ett enkelt m\u00e5l f\u00f6r Nordkorea, s\u00e4ger 50-\u00e5riga Park Jung-Shik.<\/p>\n
Men det finns ocks\u00e5 andra r\u00f6ster som s\u00e4ger att det \u00e4r dags att man f\u00f6rs\u00f6ker f\u00f6rst\u00e5 Nordkorea, och de m\u00f6jligheter som det internationella samfundet har misslyckats med att gripa under de senaste \u00e5ren.<\/p>\n
– Nordkorea har redan visat tydligt vilken v\u00e4g man har valt. Landet har aldrig varit s\u00e5 seri\u00f6st n\u00e4r det g\u00e4ller att \u00f6ppna sig och att reformera statens ekonomi som under det senaste \u00e5ret, s\u00e4ger Ko Yoo-Hwan, professor vid Nordkorea-avdelningen p\u00e5 Dongguks universitet.<\/p>\n
Under f\u00f6rra \u00e5ret \u00f6ppnade Nordkorea staden Gaesung f\u00f6r sydkoreanska investerare och staden Shinujoo \u00f6ppnades f\u00f6r europeiska investerare. Man h\u00f6jde ocks\u00e5 l\u00f6nerna till n\u00e5got som skulle likna marknadsniv\u00e5, f\u00f6r att arbetarna ska kunna leva mer p\u00e5 sina l\u00f6ner \u00e4n p\u00e5 matransoner.<\/p>\n
– Dessa anstr\u00e4ngningar borde ha tagits emot med st\u00f6rre v\u00e4rme av v\u00e4rlden runt omkring, s\u00e4ger Ko.<\/p>\n
Ur nordkoreansk synpunkt gav f\u00f6rs\u00f6ken att reformera ingenting.<\/p>\n
– Det m\u00e5ste ha inneburit problem f\u00f6r reformisterna, och i st\u00e4llet ha st\u00e4rkt de mer militanta r\u00f6sterna i Nordkorea. Och det kan vara anledningen till att det nordkoreanska ledarskapet beh\u00f6ver n\u00e5got annat f\u00f6r att avleda folkets uppm\u00e4rksamhet.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Seoul, 030114 (IPS) – N\u00e4r Nordkorea drog sig ur ickespridningsavtalet 1994 hamstrade sydkoreanerna ris och andra basvaror. Nervositeten och oron f\u00f6r ett krig var p\u00e5taglig. Men nu, n\u00e4r samma sak har h\u00e4nt, lyser paniken med sin fr\u00e5nvaro och livet forts\u00e4tter… Continue Reading