Belgrad, 021209 (IPS) – Serbien st\u00e5r inf\u00f6r en djup politisk kris endast tv\u00e5 \u00e5r efter det att den f\u00f6rre ledaren Slobodan Milosevic avsattes. P\u00e5 s\u00f6ndagen misslyckades f\u00f6r tredje g\u00e5ngen presidentvalet i republiken. Huvudkandidaten, den jugoslaviske presidenten Vojislav Kostunica, beskyller den serbiska premi\u00e4rministern Zoran Djindjic f\u00f6r misslyckandet, och hotar att avs\u00e4tta Djindjics regering. <\/p>\n
<\/p>\n
– Det h\u00e4r \u00e4r den f\u00f6rsta stora politiska krisen sedan oktober 2000 (n\u00e4r Milosevic avsattes). Vi m\u00e5ste f\u00f6rs\u00f6ka undvika att demokratins br\u00e4ckliga institutioner blir paralyserade, s\u00e4ger den politiske bed\u00f6maren Vladimir Goati.<\/p>\n
De tre kandidaterna som st\u00e4llde upp i det serbiska presidentvalet var f\u00f6rutom Kostunica den ultranationalistiske Vojislav Seselj och Borislav Pelevic, ledare f\u00f6r ett litet nationalistparti. Mer \u00e4n h\u00e4lften av de n\u00e4stan tre miljoner serber som r\u00f6stade i valet lade sin r\u00f6st p\u00e5 Kostunica.<\/p>\n
Men det r\u00e4ckte inte. Serbiens konstitution kr\u00e4ver att valdeltagandet \u00e4r \u00f6ver 50 procent f\u00f6r att resultatet ska vara giltigt. Endast 45,2 procent av serberna tog sig till vallokalerna och valet r\u00e4knas d\u00e4rmed som ogiltigt, precis som vid de tv\u00e5 tidigare f\u00f6rs\u00f6ken, i september och oktober.<\/p>\n
Jugoslavien best\u00e5r av Serbien och den lilla republiken Montenegro, med 650 000 inv\u00e5nare. B\u00e5da republikerna har egna presidenter, premi\u00e4rministrar och parlament. Den nuvarande serbiska presidenten Milan Milutinovics mandatperiod g\u00e5r ut den femte januari.<\/p>\n
– En flexibel tolkning av konstitutionen kan inneb\u00e4ra att talmannen i parlamentet tar \u00f6ver presidentposten, s\u00e4ger Bozo Prelevic, konstitutionsexpert vid den ickestatliga organisationen Lex. Men Kostunica sa blankt nej till den m\u00f6jligheten p\u00e5 m\u00e5ndagen. Talmannen \u00e4r en 37-\u00e5rig kvinna, Natasa Micic.<\/p>\n
Dagen efter valet beskyllde Kostunica den serbiska premi\u00e4rministern Zoran Djindjic f\u00f6r att valet misslyckats. Han sa att vall\u00e4ngden \u00e4r felaktig, och att den inneh\u00e5ller namn p\u00e5 600 000 personer som har d\u00f6tt eller emigrerat.<\/p>\n
– Jag accepterar inte valresultatet, sa Kostunica. Han sa ocks\u00e5 att han skulle l\u00e4mna in en \u00f6verklagan mot vall\u00e4ngden, och h\u00e4vdade att den var Djindjics och hans regerings ansvar.<\/p>\n
Kostunica och Djindjic k\u00e4mpade sida vid sida f\u00f6r att avs\u00e4tta Milosevic, men de har varit fiender under flera m\u00e5nader nu. Kostunica anses vara en h\u00f6gerinriktad moderat nationalist, medan den liberala Djindjic \u00e4r en tydlig f\u00f6respr\u00e5kare av snabba – och ofta sm\u00e4rtsamma – marknadsreformer.<\/p>\n
Kostunicas parti har sagt att man kommer att utlysa en misstroendeomr\u00f6stning mot Djindjics regering senare i veckan. F\u00f6r att avs\u00e4tta regeringen i en s\u00e5dan omr\u00f6stning beh\u00f6ver Kostunica st\u00f6d fr\u00e5n Milosevics socialistparti och ultranationalistens Seseljs parti.<\/p>\n
– Det skulle vara en destruktiv \u00e5tg\u00e4rd som skulle kunna hota Serbiens stabilitet, dess br\u00e4ckliga demokrati, reformerna, och den image som landet har f\u00f6rs\u00f6kt bygga upp sedan Milosevic avsattes. De h\u00f6gsta politikerna m\u00e5ste visa politisk visdom, och inte anv\u00e4nda sig av samma metoder som Milosevic, s\u00e4ger Goati.<\/p>\n
Milosevics \u00e5rtionde vid makten pr\u00e4glades av att han s\u00e5g till att inf\u00f6ra lagar som passade honom.<\/p>\n
– Nu \u00e4r Serbien p\u00e5 v\u00e4g in i den turbulens som vi trodde var \u00f6ver i och med att Milosevic avsattes, s\u00e4ger Goati.<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
Belgrad, 021209 (IPS) – Serbien st\u00e5r inf\u00f6r en djup politisk kris endast tv\u00e5 \u00e5r efter det att den f\u00f6rre ledaren Slobodan Milosevic avsattes. P\u00e5 s\u00f6ndagen misslyckades f\u00f6r tredje g\u00e5ngen presidentvalet i republiken. Huvudkandidaten, den jugoslaviske presidenten Vojislav Kostunica, beskyller den… Continue Reading