{"id":10284,"date":"1999-02-18T13:40:01","date_gmt":"1999-02-18T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/02\/18\/milj-havsbotten-exploateras\/"},"modified":"1999-02-18T13:40:01","modified_gmt":"1999-02-18T13:40:01","slug":"milj-havsbotten-exploateras","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/02\/18\/milj-havsbotten-exploateras\/","title":{"rendered":"Milj&ouml;: Havsbotten exploateras"},"content":{"rendered":"<p>990218 (IPS) &#8211; <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Australiska intressen har g&aring;tt samman med myndigheterna p&aring; Papua- Nya Guinea, PNG, f&ouml;r att kunna utnyttja de stora f&ouml;rekomster av guld, silver, koppar och zink som finns i bergen under de stora v&auml;rldshaven.<\/p>\n<p> Indiska och japanska bolag tror att den teknologi som ska anv&auml;ndas till detta, ocks&aring; kan anpassas till internationella havsomr&aring;den. De stora oceanernas bottnar &auml;r med all s&auml;kerhet mycket rika p&aring; mineraler.<\/p>\n<p> Detta teknologiska framsteg kommer samtidigt som Internationella havsbottenmyndigheten (International Seabed Authority), ISA, arbetar med att formulera ett regelverk som ska styra anv&auml;ndandet av mineraler p&aring; havsbottnen i internationella farvatten.<\/p>\n<p> Regelverket, som v&auml;ntas godtas under 1999, kommer efter 20 &aring;rs tuffa f&ouml;rhandlingar f&ouml;r en konvention som ska garantera att varken enskilda nationer, grupper av nationer eller kommersiella intressen utnyttjar mineralresurserna p&aring; havsbottnen, utan att alla f&aring;r del av dem.<\/p>\n<p> N&auml;r en konvention har tr&auml;tt i kraft kan ISA ge bolag i flera l&auml;nder tillst&aring;nd att utvinna mineraler fr&aring;n havsbotten.<\/p>\n<p> &#8211; Utarbetandet av en gruvlag med regler f&ouml;r gruvdrift, &auml;r den viktigaste uppgiften ISA har f&ouml;r n&auml;rvarande, sade ISA:s generalsekreterare, Satya Nandan, nyligen. &#8211; Utkastet till gruvlagen sl&aring;r fast vad som kr&auml;vs f&ouml;r att intressenter kan f&aring; sina planer godk&auml;nda f&ouml;r att unders&ouml;ka specifika geografiska omr&aring;den, sade han.<\/p>\n<p> Den nya lagen ska reglera letande och utvinning av mineraler till ett v&auml;rde av tusentals miljarder dollar som ligger p&aring; havens botten utanf&ouml;r l&auml;ndernas 200 mil av ekonomiska zoner. Mineralerna ligger i klumpar som inneh&aring;ller koppar, nickel, mangan, kobolt och varierande m&auml;ngder av andra mineraler.<\/p>\n<p> F&ouml;rhandlingarna har pr&auml;glats av &ouml;msesidig misst&auml;nksamhet och br&aring;k, men Nandan s&auml;ger att l&auml;nderna nu visar vilja att l&ouml;sa problemen p&aring; ett pragmatiskt s&auml;tt och hitta godtagbara l&ouml;sningar. &#8211; Vi har g&aring;tt in i en period av samarbete, f&ouml;rnuft och realistiska attityder, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> N&aring;gra l&auml;nder &#8211; b&aring;de i- och u-l&auml;nder &ucirc; tvekar dock p&aring; att ratificera konventionen som ska styra ISA:s arbete. USA uppgav 1994 att de ville ratificera Havsr&auml;ttsavtalet, men senatens utrikeskommitt&eacute; har skjutit upp fr&aring;gan. F&ouml;ljden av detta har blivit att USA fortfarande inte &auml;r medlem i ISA.<\/p>\n<p> Under f&ouml;rhandlingarna har samtliga l&auml;nder uttryckt oro &ouml;ver hur mineralutvinning p&aring; havsbotten kommer att p&aring;verka gruvdriften p&aring; land. &Auml;garna till gruvorna p&aring; land fruktar att prisen p&aring; deras varor kommer att sjunka betydligt om marknaden &ouml;versv&auml;mmas av mineraler fr&aring;n havsbottnen.<\/p>\n<p> Utvinningens effekter p&aring; havsmilj&ouml;n vet man heller inte mycket om. Det gemensamma projektet mellan Australien och Papua-Nya Guinea v&auml;ntas ge en del svar p&aring; detta.<\/p>\n<p> N&auml;r ISA:s gruvlag ratificerats av tillr&auml;ckligt m&aring;nga l&auml;nder f&ouml;r att kunna tr&auml;da i kraft, st&aring;r flera gruvbolag i k&ouml; med sina ans&ouml;kningar om koncessioner. Dessa kommer fr&aring;n Frankrike, Japan, Ryssland, Kina, Polen, Tjeckien, Slovakien, Kuba, Bulgarien, Indien och Sydkorea.<\/p>\n<p> Richard Samuel IPS\/ Kingston 990218 .&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990218 (IPS) &#8211;<\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-10284","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10284","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10284"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10284\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10284"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10284"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10284"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}