990318 (IPS) – En gång var de nästan en miljon, men i dag utgör de svarta bönderna en minoritet på knappt 20 000. Många har tvingats lämna de bondgårdar som varit i släktens ägo sedan tiden då slaveriet upphörde. Rasdiskriminering och låga priser på jordbruksprodukter har gjort att antalet afro-amerikanska bönder kraftigt minskat. <\/p>\n
<\/p>\n
Svarta bönder har systematiskt vägrats federala lån vid exempelvis naturkatastrofer. De har inte heller tillgång till de säkerhetssystem som vita jordbrukare rutinmässigt kan utnyttja. Detta hävdar Gary Grant, ordförande för Förbundet av svarta jordbrukare. – Hanteringen av våra låneansökningar tar 90-120 dagar längre än vad det gör när vita bönder ansöker. Vi får omkring 165 000 kronor mindre för samma areal som en vit jordbrukare. Vi får våra lån på sommaren när fälten redan borde lysa gröna, säger han.<\/p>\n
Jordbruksdepartementet, USDA, medgav tidigare i år att det gjort sig skyldigt till diskriminering och erbjöd de svarta bönderna ersättning efter att en grupp svarta bönder anmält departementet till domstol. President Bill Clinton berömde beslutet och sa att det “ersätter skador som tidigare diskriminering har orsakat afro-amerikanska familjejordbruk”.<\/p>\n
USDA erbjöd sig att fördela tre miljoner kronor i skattefria utbetalningar på 390 000 kronor var till de bönder som behandlats illa eller nekats lån. Deras skulder till myndigheterna ska också avskrivas.<\/p>\n
Men ersättningen ligger långt under den nivå på 15,5 miljarder kronor som de svarta bönderna krävt.<\/p>\n
Jacob Lipscomb är bonde i delstaten Virginia. Han avböjde förslaget från USDA och sa att ersättningen var alltför liten, i jämförelse med de plågor han tvingats genomgå genom åren. När jordbrukets ekonomi började gå dåligt beslagtog banken hans hus och han tvingades bo i en husvagn på gården – en gård som varit i familjen ägo sedan slaveriet avskaffades.<\/p>\n
USDA säger däremot att ersättningen på 390 000 kronor är den största som erbjudits i ett liknande fall. Erica Hovland på den amerikanska bondeorganisationen anser att ersättningen inte är så dålig eftersom det är tuffa tider för jordbruket.<\/p>\n
1998 blev ett krisår för familjejordbruken i USA på grund av låga priser, sjukdomar på odlingarna, ett antal naturkatastrofer och den ekonomiska krisen i Asien, som drabbat exporten hårt.<\/p>\n
Dessutom har USDA nyligen offentliggjort en jordbruksprognos som visar att böndernas nettointäkter väntas minska med åtta procent i år, och nedgången kommer att fortsätta fram till år 2004. Afro-amerikanska bönder menar att detta kommer att slå extra hårt mot dem på grund av den systematiska diskriminering som de varit utsatta för.<\/p>\n
Bönderna påpekar också att svarta politiska ledare ofta försummat situationen för svarta på landsbygden. Joseph Lowery, före detta ordförande för Southern Christian Leadership Conference och kollega till Martin Luther King Jr. medger att landsbygden inte legat överst på deras politiska dagordning. Han förklarar att situationen varit så svår i städerna att den tagit mest uppmärksamhet.<\/p>\n
Men denna uppmärksamhet kan komma för sent. USDA har lovat att vidta en rad åtgärder mot diskrimineringen, bland annat undervisning i de medborgerliga rättigheterna, låneprogram ska upprättas för bönder med problem och platser ska reserveras för minoriteter i kommittéer som handhar låneansökningar.<\/p>\n
Leslie Goffe IPS\/ New York 990318 .<\/p>\n
\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"
990318 (IPS) – En gång var de nästan en miljon, men i dag utgör de svarta bönderna en minoritet på knappt 20 000. Många har tvingats lämna de bondgårdar som varit i släktens ägo sedan tiden då slaveriet upphörde. Rasdiskriminering… Continue Reading