{"id":10134,"date":"1999-03-25T13:40:01","date_gmt":"1999-03-25T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/03\/25\/ojmn-kamp-fr-facket-i-usa\/"},"modified":"1999-03-25T13:40:01","modified_gmt":"1999-03-25T13:40:01","slug":"ojmn-kamp-fr-facket-i-usa","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/03\/25\/ojmn-kamp-fr-facket-i-usa\/","title":{"rendered":"Oj&auml;mn kamp f&ouml;r facket i USA"},"content":{"rendered":"<p>990325 (IPS) &#8211; s arbetare &auml;r r&auml;dda att f&ouml;rlora jobbet om de f&ouml;rs&ouml;ker bli f&ouml;retr&auml;dda av facket. Det &auml;r resultatet av en l&aring;ng historisk process i vilken domstolarna har haft en avg&ouml;rande betydelse f&ouml;r att motarbeta fackf&ouml;reningsr&ouml;relsen. Det h&auml;vdar Svante Nycander, tidigare chefredakt&ouml;r p&aring; Dagens Nyheter, i en bok om r&ouml;relsens historia. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Nycanders bok med titeln Kriget mot fackf&ouml;reningarna kom ut p&aring; SNS F&ouml;rlag i h&ouml;stas. Att kampen mot facket var ett krig motiverar Nycander bland annat med det faktum att milit&auml;ren kallades in vid 500 strejker i USA kring sekelskiftet. Ofta r&ouml;rde det sig om rena f&auml;ltslag, med m&aring;nga s&aring;rade och d&ouml;da.<\/p>\n<p> Men Janerik Larsson, USA-k&auml;nnare och tidigare informationsdirekt&ouml;r p&aring; SAF, h&aring;ller inte med om Svante Nycanders historieskrivning. Det har inte f&ouml;rts n&aring;got krig mot facket, enligt honom. Han menar att fackets svaga st&auml;llning i USA beror p&aring; landets starka individualistiska tradition, och den allm&auml;na misstron mot kollektiva l&ouml;sningar. Han ser inte heller fackets svaga st&auml;llning som n&aring;got negativt.<\/p>\n<p> &#8211; Resten av v&auml;rlden ska vara oerh&ouml;rt tacksam att amerikanska fackf&ouml;reningar inte har blivit starkare, med tanke p&aring; den isolationism, rasism och protektionism som de har f&ouml;retr&auml;tt, sa Larsson vid ett seminarium p&aring; Utrikespolitiska institutet i Stockholm nyligen.<\/p>\n<p> Den amerikanska fackf&ouml;reningsr&ouml;relsen &auml;r &ouml;k&auml;nd ocks&aring; f&ouml;r sina band till kriminella, och f&ouml;r korruption och h&auml;nsynsl&ouml;shet. Svante Nycander menar dock att dessa avarter kan f&ouml;rklaras av det motst&aring;nd som facket har m&ouml;tts av. Den antifackliga milj&ouml;n har gjort att facket har tvingats till militarisering, h&aring;rd intern disciplin och gruppegoism.<\/p>\n<p> &#8211; Och &auml;ven om man tycker att den nuvarande situationen &auml;r bra, s&aring; m&aring;ste man fr&aring;ga sig om man vill st&aring; f&ouml;r de medel som anv&auml;nts f&ouml;r att uppn&aring; den. Jag kan inte se det som ett uttryck f&ouml;r individualism att skicka milit&auml;ren p&aring; strejkande arbetare, s&auml;ger han.<\/p>\n<p> I boken argumenterar Nycander f&ouml;r att domstolarna i USA hade en avg&ouml;rande betydelse f&ouml;r att trycka ned facket. Den konservativa domark&aring;ren upph&auml;vde hundratals lagar som skulle kunna gynna facket.<\/p>\n<p> Den arbetsr&auml;ttsliga lagstiftningen kan enligt Nycander ses som en &#8220;social grundlag&#8221;, och i USA har den, p&aring; grund av den d&ouml;mande maktens motvilja mot facket, konsekvent gynnat arbetsgivaren.<\/p>\n<p> F&ouml;r att en fackf&ouml;rening ska kunna f&ouml;rhandla med arbetsgivaren i USA m&aring;ste minst 50 procent av de anst&auml;llda p&aring; arbetsplatsen r&ouml;sta f&ouml;r facklig organisering. Inf&ouml;r omr&ouml;stningen har den fackliga organisat&ouml;ren inte tilltr&auml;de till arbetsplatsen. Arbetsgivaren d&auml;remot kan tillkalla obligatoriska m&ouml;ten f&ouml;r de anst&auml;llda d&auml;r de p&aring;verkas att r&ouml;sta emot organisering och arbetsledarna kan hotas med avsked om de inte f&ouml;rs&ouml;ker p&aring;verka enskilda anst&auml;llda att r&ouml;sta nej. Det &auml;r ocks&aring; vanligt att arbetsgivaren hyr in anti-fackliga konsulter.<\/p>\n<p> Det &auml;r inte till&aring;tet f&ouml;r att hota med upps&auml;gningar och nedl&auml;ggningar om de anst&auml;llda r&ouml;star f&ouml;r organisering, men det f&ouml;rekommer &auml;nd&aring;, mer eller mindre &ouml;ppet. I en del fall kan det r&auml;cka med att arbetsgivaren k&ouml;r fram flyttbilar m&auml;rkta &#8220;Mexico&#8221;. Avskedanden f&ouml;rekommer i samband med var fj&auml;rde omr&ouml;stning och 79 procent av de amerikanska arbetarna s&auml;ger att det &auml;r sannolikt att anst&auml;llda som f&ouml;rs&ouml;ker bli f&ouml;retr&auml;dda av facket kommer att f&ouml;rlora jobbet.<\/p>\n<p> Men den st&ouml;rsta lagstadgade nackdelen f&ouml;r fackf&ouml;reningarna &auml;r enligt Svante Nycander att arbetsgivaren vid strejker har r&auml;tt att permanent ers&auml;tta de strejkande med strejkbrytare, och att det &auml;r s&aring; enkelt att avskeda de anst&auml;llda.<\/p>\n<p> &#8211; Vilka m&ouml;jligheter har arbetaren att g&ouml;ra sina r&auml;ttigheter g&auml;llande, n&auml;r arbetsgivaren kan avskeda utan motivering?, s&auml;ger Nycander.<\/p>\n<p> Han menar att det finns en intressant parallell mellan arbetsr&auml;tten i Sverige och USA. I b&aring;da l&auml;nderna har staten st&auml;llt sig bakom den ena sidan i konflikten mellan arbetsgivare och fackf&ouml;reningar. Nycander argumenterar f&ouml;r en maktbalans, och enligt honom kan b&aring;de Sverige och USA tj&auml;na som varnande och l&auml;rorika exempel.<\/p>\n<p> Niclas Rolander IPS\/ Stockholm 990325<\/p>\n<p> .&nbsp;<\/p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990325 (IPS) &#8211; s arbetare &auml;r r&auml;dda att f&ouml;rlora jobbet om de f&ouml;rs&ouml;ker bli f&ouml;retr&auml;dda av facket. Det &auml;r resultatet av en l&aring;ng historisk process i vilken domstolarna har haft en avg&ouml;rande betydelse f&ouml;r att motarbeta fackf&ouml;reningsr&ouml;relsen. Det h&auml;vdar Svante&hellip; <a href=\"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/03\/25\/ojmn-kamp-fr-facket-i-usa\/\" class=\"more-link\">Continue Reading <span class=\"meta-nav\">&rarr;<\/span><\/a><\/p>\n","protected":false},"author":2,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-10134","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10134","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/2"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10134"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10134\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10134"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10134"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10134"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}