{"id":10014,"date":"1999-04-23T13:40:01","date_gmt":"1999-04-23T13:40:01","guid":{"rendered":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/04\/23\/kina-anklagas-fr-vergrepp-mot-minoriteten-i-xinjiang\/"},"modified":"1999-04-23T13:40:01","modified_gmt":"1999-04-23T13:40:01","slug":"kina-anklagas-fr-vergrepp-mot-minoriteten-i-xinjiang","status":"publish","type":"post","link":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/1999\/04\/23\/kina-anklagas-fr-vergrepp-mot-minoriteten-i-xinjiang\/","title":{"rendered":"Kina anklagas f&ouml;r &ouml;vergrepp mot minoriteten i Xinjiang"},"content":{"rendered":"<p>990423 (IPS) &#8211; De kinesiska myndigheterna i Xinjiang g&ouml;rsig skyldiga till grava &ouml;vergrepp mot regionens st&ouml;rsta minoritet,uigurerna, enligt Amnesty. Deras rapport sl&auml;pps samtidigt som FNgranskar brott mot de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna i Kina. <\/p>\n<p><!--more--><\/p>\n<p>Tusentals uigurer har f&auml;ngslats de senaste &aring;ren och m&aring;nga har avr&auml;ttats efter tvivelaktiga r&auml;tteg&aring;ngar. Avr&auml;ttningar helt utan r&auml;tteg&aring;ng har ocks&aring; f&ouml;rekommit, enligt Amnesty.<\/p>\n<p> Rapporten lades fram samtidigt som FN:s kommitt&eacute; f&ouml;r m&auml;nskliga r&auml;ttigheter ser &ouml;ver en resolution d&auml;r Kina f&ouml;rd&ouml;ms f&ouml;r att inte respektera de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna.<\/p>\n<p> &#8211; V&aring;ldet i Xinjiang, tillsammans med det l&aring;ngvariga f&ouml;rtrycket i andra omr&aring;den i Kina och Tibet, borde f&aring; de medlemmar i kommissionen som &auml;nnu inte st&ouml;djer resolutionen att g&ouml;ra det, s&auml;ger T. Kumar, p&aring; USA:s sektion av Amnesty International.<\/p>\n<p> &#8211; Vi menar d&aring; s&auml;rskilt de som &auml;r redo att starta ett krig i Kosovo, men saknar modet att utmana Kina, s&auml;ger hon.<\/p>\n<p> Kina har h&ouml;gljutt protesterat mot Natos intervention i Jugoslavien, av r&auml;dsla f&ouml;r att det skall skapa ett, f&ouml;r Kina, farligt prejudikat vad g&auml;ller minoriteters r&auml;ttigheter.<\/p>\n<p> Den autonoma provinsen Xinjiang t&auml;cker n&auml;stan 17 procent av det kinesiska fastlandet och gr&auml;nsar till Mongoliet, Kazakhstan, Tadzjikistan, Afghanistan, Pakistan och Ryssland.<\/p>\n<p> De f&ouml;retr&auml;desvis muslimska uigurerna utgjorde mer &auml;n 90 procent av provinsens befolkning n&auml;r kommunisterna tog &ouml;ver makten i Kina 1949. Men inflyttningen av etniska kineser har f&ouml;r&auml;ndrat det. Enligt kinesisk statistik fr&aring;n 1997 &auml;r 47 procent av befolkningen i Xinjiang uigurer, mot 42 procent etniska kineser och sju procent bet&aring;ende av kazaker och andra minoriteter. Totalt har provinsen ungef&auml;r 17 miljoner inv&aring;nare.<\/p>\n<p> Men enligt utl&auml;ndska experter har kineserna varit fler &auml;n uigurerna &auml;nda sedan 1980, och den kinesiska inflyttningen har bara &ouml;kat de senaste &aring;ren. Delvis p&aring; grund av att arbetsl&ouml;sheten f&ouml;rv&auml;rrats i hela Kina sedan man inf&ouml;rde ekonomisk reformer.<\/p>\n<p> De kinesiska myndigheternas inst&auml;llning till den muslimska minoriteten har varierat &ouml;ver tiden. De l&auml;ttade p&aring; sitt grepp &ouml;ver den strategiskt viktiga regionen mot slutet av 70-talet. Mosk&eacute;er &ouml;ppnades och nya byggdes och uigurer till&auml;ts att resa utomlands. Men liberaliseringen fick ett abrupt slut mot slutet av 80-talet d&aring; regimen pressades av demokratiseringsf&ouml;rs&ouml;k fr&aring;n flera h&aring;ll och fruktade att f&ouml;rlora kontrollen &ouml;ver landet.<\/p>\n<p> Myndigheternas oro &ouml;kade n&auml;r v&aring;ldsamma protester utbr&ouml;t i provinsen 1990. Bland annat dog 50 m&auml;nniskor under ett upplopp i n&auml;rheten av Kashgar. En av orsakerna till protesterna var nya regler f&ouml;r hur m&aring;nga barn uigurer fick lov att f&ouml;da. Sedan dess har det fortsatt att vara sp&auml;nt i regionen. Spontana demonstrationer, upplopp och till om med bombattacker i huvudstaden Urumqui har skett kontinuerligt.<\/p>\n<p> Regeringen har svarat med ett &ouml;kat f&ouml;rtryck mot vad de ben&auml;mner som separatister, terrorister eller religi&ouml;sa extremister. Konflikten har f&ouml;rv&auml;rrats ytterligare efter 1996, enligt Amnesty.<\/p>\n<p> Amnesty har dokumenterar 210 d&ouml;dsdomar och 190 avr&auml;ttningar i Xinjiang sedan januari 1997. I de flesta fall har det g&auml;llt uigurer anklagade f&ouml;r terrorism. Amnesty rapporterar &auml;ven om gripandet av minst 200 politiska f&aring;ngar under 1990-talet, vilka antas sitta i f&ouml;rvar &auml;n idag.<\/p>\n<p> M&aring;nga av de f&auml;ngslade har torterats. Enligt Amnesty har extremt grymma metoder anv&auml;nts, s&aring; som att f&aring;ngarna har f&aring;tt sprutor som gjort dem psykiskt instabila eller som f&aring;tt dem att f&ouml;rlora delar av sin talf&ouml;rm&aring;ga. Manliga f&aring;ngar har f&aring;tt objekt uppstoppade i sina k&ouml;nsorgan.<\/p>\n<p> Amnesty skriver ocks&aring; att det &auml;r mycket sv&aring;rt att f&aring; information om situationen i provinsen p&aring; grund av regimens h&aring;rda kontroll.<\/p>\n<p> (990422)<\/p>\n<p> .<\/p>\n<p>\n","protected":false},"excerpt":{"rendered":"<p>990423 (IPS) &#8211; De kinesiska myndigheterna i Xinjiang g&ouml;rsig skyldiga till grava &ouml;vergrepp mot regionens st&ouml;rsta minoritet,uigurerna, enligt Amnesty. Deras rapport sl&auml;pps samtidigt som FNgranskar brott mot de m&auml;nskliga r&auml;ttigheterna i Kina.<\/p>\n","protected":false},"author":3,"featured_media":0,"comment_status":"open","ping_status":"open","sticky":false,"template":"","format":"standard","meta":{"footnotes":""},"categories":[1],"tags":[],"class_list":["post-10014","post","type-post","status-publish","format-standard","hentry","category-headlines"],"_links":{"self":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10014","targetHints":{"allow":["GET"]}}],"collection":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts"}],"about":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/types\/post"}],"author":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/users\/3"}],"replies":[{"embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/comments?post=10014"}],"version-history":[{"count":0,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/posts\/10014\/revisions"}],"wp:attachment":[{"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/media?parent=10014"}],"wp:term":[{"taxonomy":"category","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/categories?post=10014"},{"taxonomy":"post_tag","embeddable":true,"href":"http:\/\/ipsnews.net\/svenska\/wp-json\/wp\/v2\/tags?post=10014"}],"curies":[{"name":"wp","href":"https:\/\/api.w.org\/{rel}","templated":true}]}}