220516 (IPS) – Indiens styrande hindunationalistiska parti, BJP, har inlett ännu en högerpopulistisk kampanj för att vinna politiska fördelar. Denna gång fokuserar man på landets muslimska kvinnor – en grupp vars rättigheter redan är eftersatta, både för att de tillhör en religiös minoritet och för att de är kvinnor. Det skriver Ines M Pousadela, researcher vid den internationella paraplyorganisationen Civicus, i denna kommentar.
Konflikten gäller rätten att få bära slöja i skolan, men utgör bara det senaste kapitlet i premiärminister Narendra Modi och hans hindunationalistiska partis arbete för att befästa sin maktställning. BJP kommer att fortsätta på inslagen linje – men det gäller också dem som kämpar emot och strider för alla människors rättigheter.
Det hela började i slutet av december förra året på en statlig högskola i den lilla staden Kundapur i den sydindiska delstaten Karnataka. Plötsligt ställdes de kvinnliga muslimska studenterna inför ett omöjligt val – att antingen överge sina slöjor eller att sluta på skolan. De vägrade dock foga sig, utan började i stället att protestera.
I takt med att protesterna växte inledde även hindunationalistiska studenter motdemonstrationer. Och plötsligt hade ett tygstycke hamnat i centrum för en kamp som gäller både kvinnors och de religiösa minoriteternas rättigheter. Eftersom båda dessa grupper attackeras av BJP-regeringen sågs antagligen muslimska kvinnor som den perfekta måltavlan.
Utan förvarning beslutade skolmyndigheterna att slöjan strider mot skolans regler och att de som bär den inte har rätt att besöka klassrummen. Andra statliga skolor följde efter och delstatsregeringen, som leds av BJP, ställde sig bakom slöjförbudet och utvidgade det via ett direktiv till att gälla i hela delstaten.
Karnataka beskrivs ofta som ett nav för den så kallade hindutva-ideologi som många högersinnade hinduiska grupper ansluter sig till. Tretton procent av delstatens befolkning är muslimer och dess regering har i allt högre grad låtit religiösa övertygelser styra politiken – själva definitionen av religiös fundamentalism. Ett annat exempel är det förbud mot försäljning och slakt av kor, ett djur som är heligt inom hinduismen, som har införts. Dessutom har reglerna för konvertering skärpts, vilket gör det svårare för personer att konvertera till islam eller kristendomen, eller för par med olika religioner att gifta sig.
De muslimska studenter som blivit avstängda på grund av sin vägran att ta av sig slöjan har nu vänt sig till en högre domstol i delstaten samt anmält skolan till landets Nationella människorättskommission.
Än så länge har regeln endast införts i Karnataka, men människorättsgrupper oroas över riskerna för att beslutet ska bana väg för nationella riktlinjer – vilket i sin tur utlöst protester över hela Indien.
Under de motdemonstrationer som har anordnats av hindunationalister har många av de manliga studenterna burit saffransfärgade sjalar – en färg som anses symbolisera hinduismen.
I februari införde så en domstol i Karnataka – för att ”behandla alla lika” – en regel som innebar ett förbud mot alla former av religiösa symboler i klassrummen. Ett beslut som överklagades av muslimska studenter.
Under andra halvan av februari beslutade delstatsregeringen att tillfälligt stänga alla skolor under några dagar, och man införde ett förbud mot protester utanför skolorna i två veckors tid.
I slutet av månaden steg temperaturen ytterligare efter att en medlem av den hindunationalistiska gruppen Bajrang Dal mördats i samband med att han kampanjade för slöjförbudet. Efter det stängdes delstatens skolor ännu en gång.
I mitten av mars fastställde sedan domstolen i Karnataka sitt tidigare beslut med hänvisning till att slöjan inte kan anses vara av högsta vikt för muslimer. Det innebär att domstolen med ett pennstreck övergav alla sekulära principer, enligt vilka det inte kan vara upp till en domstol att avgöra vad som är viktigt för utövare av en religion.
Lite senare samma månad stängdes lärare av i en annan del av Karnataka, efter att de tillåtit kvinnliga studenter att delta vid en tentamen trots att de hade slöjor på sig. Kort därpå beslutade delstatsregeringen att inga lärare som bär slöja ska få delta i samband med skrivningar – vilket betyder att slöjförbudet även började gälla för lärare.
Agerandet betyder att landets skolor har förvandlats till en politisk arena. Angreppen mot landets muslimska minoritet ingår i BJP:s bredare strategi för att befästa sin maktställning i landet. När Narendra Modi återvaldes 2019 togs det som en intäkt för en mer auktoritär politik med inriktning på att förvandla Indien till en hinduisk stat. Detta trots att landet grundades med en sekulär författning som framhåller religionsfriheten.
Trots att de flesta världsreligionerna sedan länge är mycket välrepresenterade i landet har BJP och den hindunationalistiska kamporganisationen RSS fört fram en vision om hinduiskt Indien som exkluderar de muslimer som på nationell nivå utgör runt 14 procent av befolkningen.
Både på delstatsnivå och nationellt har BJP infört ett antal diskriminerande lagar och politiska satsningar som slår mot de religiösa minoriteterna, i synnerhet muslimerna.
Detta har drivit på motsättningarna i landet, vilket bland annat kom till uttryck i de upplopp mellan hinduer och muslimer som bröt ut i början av 2020 i New Delhi, då dussintals människor dödades. Polisen stod mestadels och tittade på när moskéer och butiker ägda av muslimer attackerades, medan journalister som bevakade händelserna blev angripna.
Nu är det muslimska kvinnor som utgör måltavlan – en grupp som ofta drabbas av diskriminering både inom och utom den egna religiösa gruppen och ofta tvingas förhålla sig till manliga regler om hur de ska klä sig.
Slöjan har gett upphov till kontroverser i vissa västliga länder, men har aldrig tidigare varit någon stor fråga i Indien. Inte förrän vissa politiker beslutade sig för att utnyttja den för sin egen vinning.
Detta trots att många indiska kvinnor anser att slöjan är en viktig del av deras religion. För andra som kommer från konservativa familjer kan slöjan ingå i en förhandling som gjort det möjligt för dem att ens kunna studera. Oavsett, så måste dessa kvinnors val respekteras – men detta är något som alltså inte längre kan ses som självklart i dagens Indien.
*En längre version av denna artikel har även publicerats av Civicus digitala tidning Civicus Lens.
